Jag vill ha dig tillbaka. Vill ha dig nära och höra dina andetag när du ligger på mitt bröst. Varje dag utan dig är ännu en dag med stor sorg och saknad. Känslan av meningslöshet och maktlöshet och hopplöshet upplevs varje dag som går utan att du vandrar vid min sida. Tyra, jag saknar dig så mycket. Ibland känns det som att mitt hjärta ska brista, för det gör så ont att behöva uppleva dagar, timmar, minutrar utan dig.

Jag älskar dig så mycket att det gör ont i hela mig! Om du ändå kom tillbaka, om du ändå vore här....

Här kommer ett gäng kort som jag tog i torsdags på Ebba =)

Tyra är verkligen saknad av många, inte bara av oss 2 fotingar. I torsdags var jag och träffade Anna som äger Ebba, en vit herdehund. Ebba är otroligt charmig, mjuk i sitt sätt, men otroligt smart och arbetsvillig       Jag har tagit kort på Ebba som kommer upp senare. När vi skulle gå ut en sväng så sprang Ebba fram till min bil direkt och ville att Tyra skulle komma ut, hon gav sig inte och det kändes i hjärtat att Tyra gjort ett avtryck i Ebbas liv ändå, så hon saknade henne och tyckte det var dags att hon kom ut och busade med Ebba.

I fredags var jag med Pillan och hennes 3 till skogen. Jag kom lite senare än Pillan så hon och grabbarna var redan ute. Torsten, Sigge, och Tyson mötte mig och Torsten sprang fram till bilen och tyckte att jag skulle släppa ut hans lek kamrat, partner in crime.

Vi gick en sväng och när Pillan satt in Sigge och Tyson i bilen så tyckte Torsten att nu var det väl ändå på tiden att Tyra kom ut så han fick busa med sin kompis. Även det kändes i hjärtat såklart, för han sprang runt bilen och kollade bakluckan och förstod inte varför jag inte släppte ut henne. Åh älskade Tyra, det var inte bara vi människor som uppskattade din närvaro....

Här kommer lite bilder och 2 filmer:

  Tyson aka Råttan, Sigge och Torsten kommer på inkallning =)   Grabbsen kan sitta fint också =)       Sigge och Torsten rejsar =)        

Idag är det som sagt torsdag, vet inte vad jag ska hitta på idag, känner mig rastlös. Har inte varit ute än, men antar att det är istid därute. Skulle vilja ut och fota något, men är inte så sugen på att vänta på att något roligt att fota dyker upp =)

Bokrean har ju börjat iof, så kanske ska ta och fördjupa mig i den idag, det vore ju något det, att bara få gå runt bland massa spännande böcker som jag sen kan handla hem och så blir min andra hälft galen på mig. Jag är sån att jag handlar gärna böcker, läser några rader i dom och sen ligger dom bara. Men dom är ju bra att ha juh *ler*

Jo, så får det banne mig bli, får dra en repa på bokrean, börjar nere på stan och sen arbetar jag mig ut till Tuna Park *skrattar* Så nu får det ta och bli en dusch så man inte skrämmer ihjäl allmänheten i jakten på bra böcker =)

Hoppas ni har en bra dag allihopa!

Fast det gått 2,5 vecka sen nu är det fortfarande jätte jobbigt att komma hem från jobbet på morgonen och inte ha en nyvaken Tyra som möter mig i dörren och letar snabbt upp något att kunna bära så jag kan berömma henne över hur duktig hon är!

Det hugger till i hjärtat varje gång jag börjar gå upp sista trappsatsen för då blir jag påmind att ingen Tyra möter mig sådär härligt lycklig över att få se mig igen.

På mornarna när hon var för trött för att möta mig i dörren gick jag in i sovrummet där hon låg invirad i husses täcke. Det var mer ofta än sällan som husse inte hade så mycket täcke för att Tyra virat in sig i det *skratt*

Jag fick lirka upp ett hål för att mötas av en nos som direkt stack ut och pussade min hand för att sen kika ut med sina nyvakna bruna vackra ögon och så gosade vi alltid en stund. Det saknar jag så mycket att det gör ont i mig att komma hem och det bara är tomt och stilla.

Ibland fick jag tvinga henne ur sängen för att gå ut och rastas, för hon var en morgontrött liten tös och eftersom jag ville sova lite efter jobbnatt så var hon tvungen att gå ut då. Men när hon var riktigt trött, uträttade hon sina behov snabbt som attans för att sen vända om till porten igen och dyka direkt ner i sängen och under täcket hos husse.

När jag väl kom och kröp ner skulle hon alltid ligga på mitt bröst och titta på mig en stund för att sen krypa ner under täcket hos mig och ligga tätt, tätt intill. Jag saknar henne så mycket, min lilla snöprinsessa!

Tyra, jag älskar dig så mycket och varje dag utan dig är grå och trist och tråkig och långt ifrån lika kärleksfull!

Regiondjursjukhuset Strömsholm försöker göra sig ett rykte om att vara ett bland dom bästa i Sverige. Dit åker många djurägare med sina älskade familjemedlemmar i hopp om att få hjälp.

Det trodde jag med en gång, men här kommer den bittra sanningen om detta oseriösa djursjukhus.

Vi spolar tillbaka tiden till söndagen den 6 februari då Tyra blir jätte dålig och jag ringer in till Strömsholm. Det tog emot men eftersom det var söndag och vi hade ingen annanstans att åka så var jag tvingad att ringa dit. Receptionisten var mycket trevlig och jag talar om läget och att Tyra kräks och har mycket utslag och att vi absolut inte vill bli sittande i ett stort väntrum. Det är inget som ska behöva ske informerar hon mig eftersom de har många rum lediga.

Väl på Strömsholm blir vi ju som sagt sittandes i det stora väntrummet bland de andra hundarna som befinner sig där i ca 30 minuter iallafall!    Trots information om att Tyra har kräkts en massa och har hudinfektioner tillåter man det ske, det som inte ska få ske enligt deras stora skyllt som sitter vid entren och enligt deras policy.

Vi får komma in på ett rum och veterinären undersöker Tyra och en skötare kommer sen in och rakar henne med en rakapparat för att kunna sätta kanyl. Jag observerar hur skötaren tar loss rakapparaten från väggen för att raka Tyra för att sen sätta upp den på väggen igen. Jag påtalar flera gånger för veterinären och även för skötaren att Tyra väntar svar på odlingsprov för att se om hennes bakterier i huden har utvecklat RESISTENS!!!

Varken veterinär eller skötare byter kläder eller tvättar händerna fast dom behandlar Tyra och sen lämnar rummet för att hjälpa någon annan patient. Veterinären spritar händerna vid något tillfälle, vilket klart är toppen, men kläderna då?!!!

Det rum vi befinner oss i är ett rum där det finns syrgas och det är en hund på ingång som behöver hjälp med andningen så vi får BYTA rum. Jag noterar att rummet som den andra hunden tar över ej har städats ur fast jag påtalat att Tyra väntar svar på odlingsprov för eventuell resistens. Det är ju bara att hoppas på att den stackars nedsatta, sjuka hunden med andningsnöd inte behövde sätta kanyl, så dom behövde använda den orena rakapparaten som inte gjorts ren efter att Tyras infekterade hud blivit rakad.

Sen blir ju Tyra inlagd som sagt och en ny skötare tar över Tyra, jag påtalar ännu en gång om att hon väntar odlingssvar för denne skötare, men som inte verkar ta det på allvar. Jag tycker att hela situationen känns olustig och att ingen faktiskt har tagit mina ord på allvar, börjar undra om dom ens har noterat min information som är LIVSVIKTIG för alla som handskas med Tyra och ALLA andra HUNDAR som befinner sig där Tyra är.

Jag plockar med mig journalkopiorna hem och väl hemma börjar jag som sagt läsa igenom dom. Och mycket riktigt, står INGENSTANS om att Tyra bör hanteras annorlunda pga väntande odlingssvar. Står dock att odlingssvar väntas, men att man behöver vidta speciella åtgärder har inte uppmärksammats.

Jag blir upprörd för MRSP är inte att leka med, speciellt inte för de utsatta och sjuka hundarna som faktiskt befinner sig på Strömsholm. Jag ringer och får prata med samma skötare som tog över Tyra då hon lades in. Jag påtalar hur viktigt det är och hur pass allvarligt det även är att man nochalerar detta. Då blir det lite mer fart i knutarna och innan detta så får jag vetskap om att Tyra sitter tillsammans med andra hundar på en avdelning där det bland annat sitter en liten liten valp, som för övrigt skrek hela tiden då jag pratade med skötaren i telefonen. Samtalet varade i minst 20 minuter!!!

Han verkar faktiskt lite nervös denna gången då jag informerar om läget och skriver även in det i journalen att jag ringt och de flyttar Tyra till ett eget hundstall och som han själv då sa, att dom måste ju använda skyddskläder i samband med att dom hanterar henne. Ja visst, det är ju så det SKA gå till, men att man inte gjorde det från början????

Jag väljer ju sen att åka och hämta Tyra iallafall och då har man ju satt dit ett morfinplåster på hennes rygg och för att kunna göra det var de tvungna att raka henne där igen. Man undrar ju om dom gjorde rent den rakapparaten? Sköterskan som lämnar ut Tyra via den stora entren har inga skyddskläder på sig och vi får fint passera stora entren ännu en gång.

På fredagen efter så ringer jag Strömsholm och informerar det som Kerstin Bergvall ringt och förmedlat till mig. Tyra har MRSP. Receptionisten jag pratar med verkar inte förstå allvaret utan säger till mig att det är dom vana med, MRSP, för det har dom där då och då!  

Jag talar om att jag önskar att få veta vad de tänker vidta för åtgärder med tanke på denna information och med tanke på hur dom hanterat Tyra då hon var inne på söndagen och alla stackars andra hundar som faktiskt kunnat blivit smittade!!! Hon talar om att hon ska lämna detta ärende vidare.

På tisdagen ringer jag igen efter att ha pratat med SVA om läget. Receptionisten som svarar då tar det hela på mer allvar och ser att jag ringt på fredagen men att hon som tog emot mitt samtal då bara gjort en notering om det i journalen. Den som jag pratar med på tisdagen, mailar iväg till samtliga 4 chefer om att jag vill bli kontaktad för att veta hur deras handlingsplan är i detta läget och det har ju nu redan gått över en vecka utan något som helst resultat eller agerande!!!

Cheferna skulle kontakta mig den veckan vilket dom inte gjorde, så jag ringde i fredags och frågade igen om hur läget var. Receptionisten informerar om att det nu är 2 av de 4 cheferna som fått detta på sitt bord och som ska ta tag i det, men när är ju ingen som vet.

Idag är det onsdag och det har gått 2.5 vecka sen Tyra befann sig på Strömsholm och gud vet hur många hundar som blivit smittade. En stor smittoväg är just rakapparaten som inte gjorts ren, man använder en smutsig sådan, rakar hunden och öppnar sedan en rak väg in via kanylen för bakterierna.

Jag har påtalat vid varje samtal att jag vill att man kontaktar alla hundägare som befann sig på Strömsholm den söndagen och informerar om läget, men det kan jag sätta mycket på att dom inte gjort och det gör det hela ännu mer oseriöst tycker jag!!

Jag hoppas av hela mitt hjärta och själ att alla hundarna ska klara sig från smittan och att den lilla valpen slipper gå denna sjukdom till mötes!

Hade jag haft min hund på ett djursjukhus och något sådant här inträffade hade jag velat veta om läget, även om hunden kanske inte blivit smittad, men jag anser att jag har faktiskt rätt att få veta, med tanke på också hur mycket pengar man faktiskt lägger ut och då ska man ju kunna känna sig trygg i att det är kompetent personal som vet hur tillvägagångs sättet är i en sådan här situation.

Jag skäms å Strömsholms vägnar och människan jag pratade med på SVA, tyckte att det var bra att jag går vidare med detta för som HON sa, såhär får det absolut inte gå till!!!

När MRSP blev mer kännt så var den största smittorisken för en hund att bli drabbad av det att befinna sig på ett djursjukhus eller djurklinik. Det är ett av 2 sätt att bli smittad på och om inte djursjukhus tar sitt ansvar kommer vi aldrig att få stopp på denna sjukdom som är så förödande och i vissa fall kan leda till döden.

Fortsättning följer, men vid det här laget känner jag att det redan är försent när det kommer till hurvida man försökt stoppa eventuell smitta på Strömsholm, för som sagt, det har nu gått 2.5 vecka och inget har hänt. Det jag hoppas på är att de ska ta sitt ansvar och be om ursäkt för sitt vårdslösa agerande och att dom borde tänka över om dom ska ha sin fina policy på hemsidan.

Detta är sanningen om Strömsholm, jag kommer inte att vända mig dit mer än nödvändigt i framtiden, för av erfarenheter så vet jag att dom är nochalanta inför information dom får och på så vis medvetet sprider sjukdomar vidare. Det är INGET jag vill betala för och ABSOLUT INTE sätta min hunds liv på spel för!!!

Längre fram kommer jag få den stora äran att vara hundvakt åt Rhino    Han är den som är kvar hos Maria, Tyras uppfödare från den senaste kullen. Det är Tyras lillebror eller vad man ska kalla det. Finns ju vissa likheter mellan Tyra och Rhino och då menar jag inte bara utseendet, utan båda är riktiga tjyvar   

Tyra älskade ju att korpa strumpor eller mina raggsockor, dom var det högvaluta på i hennes ögon, mattes tokstolla    Medans Rhino har avancerat det hela och går på mer värdefulla saker som tex plånböcker   

Rhino är ca 6 månader och jag ser fram emot att få tillbringa tid tillsammans med honom!

Var på mitt första Årsmöte någonsin som hölls i söndags för Amstaffklubben, det var inte mitt sista =)

Men jag måste ändå säga att jag upplever vissa saker oseriöst, inte själva klubben utan hur människor faktiskt betedde sig på mötet. I min värld sitter man inte och suckar sig igenom ett möte och bara vill rösta igenom saker och ting för att komma därifrån. Då är det ju för fan bara att ta och smattra ut därifrån och eliminera sitt face så man slipper kärringgnället!!!!

Så då var det sagt =)

Träffade underbara Lilo! Hon är ju Tyras syster =) Hon var där för att få pris för att ha kammat hem den fina titeln Årets Show Amstaff 2010!   

Stort Grattis till Lilos ägare, Carola och Lilos uppfödare, Maria =)

Dagarna som varit har det varit mycket blandade känslor, känner lite lätt panik emellanåt men tror att det är mycket abstinens till att vara Tyra lös. Hon hade ju så mycket energi och vi hade aldrig tråkigt ihop =) Jag är verkligen inte typen som ska äga en hund som är soffpotatis *skrattar*

Jo, såg en annons på blocket förut, blir faktiskt mörkrädd när jag läser om sånt. Nu vet jag inte hur ni tycker och tänker, men JAG skulle INTE avfärda en hund vid mkt ung ålder att den inte skulle funka som tävlingshund bara för att den inte verkar ha intresse för leksaker?!!!

Alla hundar är olika och det hänger på ägaren att hitta rätt verktyg för att kunna komma någonvart. Huvudsaken tycker jag är att man bygger upp en fin kontakt och fint samspel sen om hunden gillar leksaker eller inte är ju mindre viktigt. Men detta är min egna personliga åsikt. Fast jag tycker det är skrämmande att man sätter stämplar på så unga hundar så tidigt, helt galet enligt mig faktiskt.

Kolla på Tyra tex som är ett praktexempel på att det är idiotiskt att hålla på med att utse hundens framtid i så tidig ålder. Tyra var en bland dom lugnaste i kullen som liten, hon var en filosof som brukade sitta och begrunda tillvaron och utforskade den i sakta mak. Men allteftersom hon växte och utvecklades så blev hon mer och mer vild *skratt* Och vid 1 års ålder fanns det ingen liten filosof längre, utan en hund som ville ha fullt ös och hade en hjärna som tänkte i ljusets hastighet =) Älskade bästigaste Tyra!!!

Men vill uppfödare hålla på med sådanna bedömningar så får dom ju göra det, men JAG skulle ALDRIG köpa en valp från någon som bestämde valp åt mig och som redan hade en utstakad framtid för valpens utveckling redan vid 8-12 veckors ålder.

Ursch vad jag saknar Tyra, sover dåligt när hon inte sover brevid mig. Skönt att min andra hälft är hemma för då kan jag sova lite bättre. Allt sånt här kommer vända, det vet jag ju, men det är så jäkla jobbigt när man är i det.

Jag ringde Strömsholm i fredags igen eftersom ingen av cheferna har hört av sig, men det ligger på 2 chefers bord. Frågan är ju varför dom ligger där? I det här läget tycker man ju att dom borde handla snabbt och inte ligga på latsidan, men vill dom ha ett stort Regiondjursjukhus fullt med MRSP så visst, men jag kommer aldrig mer sätta min fot där om dom inte gör något vettigt snart. Tycker så synd om alla som i god tro åker dit och inte har en aning om läget....

Jag ska få vara hundvakt i mitten på mars, det ser jag fram emot, tänk att få träna lite hund =) Ha det gott alla!