På att vänta på något som jag vill ska ske nu eller helst igår!!! Tiden går så extremt sakta och aldrig blir det slutet av november!! Normalt sett brukar jag få ågren såhär års för att julen närmar sig för jag åker alltid på någon tråkighet vid juletid, slår liksom aldrig fel, ett år tog jag bort hästen 23 december och ett annat min Varga 18 december och förra julen vet vi ju alla hur den spenderades i ångest över om Tyra ens skulle överleva, men i år längtar jag trots att vi går mot jul, för i år ska jag få en väääääldigt fin julklapp i förskott, fina Aysha   

Jag längtar så efter att hon ska komma och önskar att tiden gick liiiite fortare ändå   Fast jag har en sak att se fram emot innan hon kommer och det är att finaste Rhino ska komma på besök i några dagar och hålla mig sällskap, det är något jag också längtar efter. Han är en sån fin hund lilla Rhino som inte längre är så liten, sist jag träffade honom hade han vuxit till sig så fint!

Ska bli så spännande att få se hur Aysha ser ut i verkliga livet, på en del kort tycker jag hon ser lite större ut, så det ska bli kul att få se hur hon är i verkligheten! Kort har ju en förmåga att vara missvisande många gånger.

Jag funderar en hel del på det här om jag ska våga ta mig ut i utställningsvärlden också och har nog allt bestämt mig för att ge det ett tappert försök, men vill först träna en del, men om jag lägger sikte på att ställa ut henne på AmstaffSpecialen 2012 så har jag lite tid på mig *skratt*

Jag är så nyfiken på hennes personlighet, hur hon är i sättet och vad hon har för inställning till att t ex träna och samarbeta. Tyra var ju en tuff donna som inte gav mig en lätt match så ska bli spännande och otroligt roligt att få se hur Aysha är i sättet.

Nähäpp, ska försöka sussa lite till innan jobbet inatt som väntar. Ni andra får sova gott sen när det är dags!

Måste ju även nämna att duktiga Rhino med sin matte och uppfödare Maria Olivemark blev godkända i Nybörjarklassen idag i RallyLydnad så stort Grattis till dom för sitt fina arbete tillsammans!! Har sagt det förr och säger det igen, dom kommer gå långt ihop, dom är ett vinnande team!! =)   

Vi är i en sån fas just nu då jag och min sambo ses väldigt lite och det är jobbigt tycker jag, saknar honom så mycket. Men då har det varit lite lättare när jag haft herr Astolf hos mig som förgyllt min tillvaro   

Så igår innan dom skulle åka tilllbaka till Sthlm för att Astolf skulle åka hem till sin matte igen, åkte vi till ett ställe och tog en skön promenad i höstvädret. Det var så mysigt att gå där och prata och se hur lycklig Astolf var!

Kändes så vemodigt när han och min sambo åkte igår eftermiddag, hade velat spendera mer tid med dom, och nu är det så tomt när jag inte har gammelgubben vid min sida och då pratar jag inte om Ronnie *ler*. Fast jag saknar honom enormt mycket med såklart, längtar till han kommer hem igen!

Här kommer lite bilder på Astolf och vår promis, Astolf envisades med att ändå gå ner i vattnet fast jag bad honom att låta bli, men som sagt, han gör som han vill =)

Han är så otroligt ståtlig tycker jag och så ser han så klok ut!

Ta hand om dig nu fina Astolf så hoppas jag vi ses snart igen!

Vi drog en sväng ut till landet på eftermiddagen och jag filmade Astolf när han försöker sniffa upp hela gräsmattan i nosen =) Är det, det som kallas fint nosarbete? *skratt*

Nu sover han som en stock igen efter kvällsmaten, Astolf är en sån otroligt fin herre och jag är så glad över att få lära känna honom!

Vet inte om det hörs så bra på filmen hur hårt han verkligen nosar i backen, men tycker ändå man ser hur han funnit något intressant att lukta på =)
  

Nu på morgonen åkte vi till Vilsta för att strosa runt där på gräsytorna, får en känsla av att Astolf trivs bäst på jämnt underlag. Nu är det egentligen gångavstånd till Vilsta från mig, men eftersom jag inte riktigt är säker på hur mycket Astolf orkar ville jag inte riskera att ta mig till Vilsta och sen inte hem igen ifall han skulle strejka.

Astolf blev glad när vi kom över på den sidan av ån som vi skulle vara på, han fick gå lös, för i hans fall behöver man bara länga steget om han börjar trava. Vi slog ihjäl en timme i Vilsta, men jag hade nog kunnat varit ute längre, så skönt ute idag fast det inte är någon sol, men för Astolf del räckte det gott och väl med en timme och det var tur jag tog bilen för han hade aldrig orkat gå hem. Nu sover han och snarkar högt, en nöjd och förhoppningsvis lycklig vovve.

Blev lite orolig när Astolf klev ner i vattnet för vet ju inte om han är en sim hund, en sån som får för sig att aldrig vilja komma upp =) men han nöjde sig med att strosa runt i strandkanten och passa på att dricka lite på samma gång =)

Astolf blev så glad över att stöta på strandkanten att han tog några galoppsprång till och med =)

Väldigt fina ytor i Vilsta man kan röra sig på, men många hundar och människor som vistas i Vilsta så har man inte hundra procent koll på hunden bör man ha den kopplad.

Jag och Astolf tillbringade förmiddagen ute på landet hos mina föräldrar. Har sagt det förr och säger det igen, det är så underbart att åka ut dit och så vet man att man ingen stör och man får röra sig i skog och mark bäst man vill utan att någon skulle ta illa upp eftersom det är mina föräldrars ägor   Nu rörde inte Astolf sig mer än runt gräsmattorna, men ändå skönt att ha honom lös och veta att inga andra dyker upp.

Jag fick igång gammelgubben idag till och med, jag gjorde några lekinviter till honom och han blev riktigt busig, fast på ett förenklat sätt och inga rivstarter direkt, men han såg så lycklig ut! Jag provade att kasta en pinne några gånger vilket han tyckte var roligt, tills jag bestämde mig för att filma, då stod han och tittade på mig som jag vore helt galen *skratt* men det bjuder jag på.

Jag tog ett gäng kort idag och som sagt filmade lite också. En filmsnutt är då Astolf bestämmer sig för att konvertera till mullvad och vill gräva hål i gräsmattan *skrattar* men inget som uppskattas av mina föräldrar så det fick jag ändra på.

Här kommer lite bilder:

Hit men inte längre tyckte Astolf och rörde sig inte en tum tills jag började gå åt hans håll, då blev det fart under tassarna och svansen viftade glatt =)

Fina gammelgubben!! Han är en riktig charmknutte!

Astolf tycker att det luktar mkt gott i gräsmattan och verkar tro att han sedan förvandlas till mullvad och försöker gräva sig neråt =)

  
Astolf struntar fullständigt i mitt larv och tittar på mig som att det där tänker han inte hålla på med =)

Astolf är en herre med hög rang och som har en ytterst bestämd åsikt om saker och ting, men det kan man få ha på ålderns höst tycker jag   

I Astolf värld ser det lite ut såhär:

1. Gå dit du själv vill!

2. Envisas människan om en annan riktning, sätt ner tassen och visa vem som bestämmer genom att inte röra en endaste tass under några som helst omständigheter.

3. Ger sig inte människan och börjar med sitt gulligullande i att försöka övertala om att det är roligt att gå åt ett annat håll sänker du huvet och blänger allt vad du förmår!

4. Vid det här laget har din människa förmodligen tagit sitt förnuft till fånga och följer dig dit du vill gå.

Man kan inte göra så mycket annat än skratta faktiskt, han får mig att le hela tiden, han är så söt när han sänker huvudet och blänger på mig som att jag är totalt knäpp som inbillar mig att han tänker kompromissa var vi ska gå. På ett sätt har han rätt, han väger ju ett X antal kilo och jag skulle nog ha svårt att rubba honom  

Men som sagt, jag låter honom hållas, vi gick en sväng ikväll, och när vi hade gått en bit så tvärnitar Astolf, det är väl den enda gånge man märker att man har en hund i kopplet för han går sakerliga framåt så länge han är nöjd med färdriktningen *skratt* Det tar som sagt stopp och jag tittar på Astolf som blänger på mig och jag säger, jaja, vi vänder väl då, men då skulle herren inte vända utan han skulle minsann över på andra sidan gatan, hur söt får man inte vara     

Annars gör lillprinsen eller greven minsta möjliga, sover mestadels av tiden, äter och sover lite till. Jag åkte till skogs på förmiddagen i hopp om att vi skulle kunna spendera lite tid ute, men Astolf var av en annan åsikt *ler* Han gick en sväng, tuggade lite pinne, sen gick han till bilen och tittade på mig som att nu är vi färdiga här.

Sen åkte vi hem och jag lagade mat med Astolf som sällskap så jag kunde inte låta bli att ge honom lite nötfärs såklart och han var ju nöjd! Sen tog vi en tupplur ihop och vad härligt det är att höra en hund snosa och småsnarka!

Här kommer lite bilder på min fina gäst!

Älskar hans trubbiga gråa nos!

Tugga lite pinne =)

Han kan se bestämd ut minsann =)

Fina fina Astolf, tack för att jag får möjligheten att vara med dig och få lära känna dig =) Du gör mina dagar så mycket roligare!

Jahapp idag är det lördag och ca 1 månad kvar tills Aysha kommer till oss. Tänk att när man längtar efter något så mycket så går tiden sååååå sakta   Jag tror att jag kommer få mig en utmaning när denna dam kommer, men det gör inget, det är det värt. När jag säger så, så menar jag att det är för att hon är 14 månader och har levt ett helt annat liv än vad hon kommer få göra här hos mig och det kommer ta tid innan hon och jag talar samma språk, för jösse namn hon är ju Italienska  . Jag kan inte hennes språk och hon kan inte mitt så vi får väl tala det här såkallade hundspråket  

Jag längtar efter ett liv med hund igen, känns på något vis som att man har det i blodet och klarar inte av ett liv utan hund under lång tid. Det som gör mig glad är att nu kan jag tänka på andra hundar utan att få dåligt samvete eller känna sorg efter min förlust av Tyra. Utan jag känner mig taggad och peppad att få den fina gåvan att lära känna en ny fyrbent individ och utvecklas tillsammans med henne.

Något jag dock tänkt på är om Aysha kommer tycka att jag är en otroligt tråkig  person eller inte alls någon hon känner något samband med, men det hoppas jag inte ska ske, jag ska verkligen göra mitt absolut bästa för att Aysha ska trivas hemma hos oss och att vi ska bli ett fint team.

Jag är ju sån, många kan tycka jag är lite knasig kanske när jag säger det, men jag tror inte att alla människor och alla hundar passar ihop, deras kemi stämmer inte överens hur gärna man än vill att det ska vara så så funkar det inte, och jag hoppas och önskar att min och Ayshas kemi kommer klicka, den har ju gjort det med hennes bröder, Rhino och Poppis så jag hoppas att även hon kommer acceptera mig och släppa mig in på livet      

Med Aysha hoppas jag på att äntligen när tiden är mogen få entra en lydnadsplan, det har liksom varit mitt mål med mina tidigare hundar men har som uppenbart inte lyckats ända dit pga att dom nu vandrar på de eviga gröna ängarna   

Men jag ska stå fast vid att jag vill skynda långsamt och ge det tid och jag hoppas även att jag ska lära mig att ställa ut henne på utställningar. Nu tror inte jag att jag någonsin kommer bli den som far land och rike runt, men så har jag å andra sidan sagt om allt som har med hund att göra så tiden får utvisa hur det blir med det. Aysha var ju snygg som valp, men vilka valpar är inte det  , ska bli roligt att se hur hon ser ut nu, träffade henne ju när hon var liten plutt, men minns henne knappt om jag ska vara ärlig, då hade jag ju bara ögon för herr Rhino som bor hemma hos Maria fortfarande. Han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta! I ärlighetens namn kommer Poppan med ha det! Jag har nog en förmåga att fästa mig vid hundar helt enkelt   

Men jag kommer inte vara hundlös innan Aysha anländer, lutar åt att Greven alias Prinsen alias Astolf kommer på besök och sen längre in i november kommer herr Rhino hit och bor i några dagar. Ett hundliv är det bästa livet helt klart och jag är så glad över att få ta del av andra hundars personligheter och sätt, det lär mig ju mer om hund och jag utvecklas hela tiden när jag möter andra hundar.

Här kommer en bild på Aysha, hon ser dock lite moloken ut, men åh vad jag längtar tills jag får pussa på den där nosen   

Jag känner mig hyffsat mör såhär en vecka efter att en ihärdig magsjuka bestämde sig för att bli min bästa kompis   Jag däremot önskar att vi aldrig behövde ses   Hur som helst så hoppas jag nu att det kommer vända för jag ids inte mer.

Men nog om det där tråkiga pratet och så kan jag nu äntligen när allt är klart meddela att i slutet av november så flyttar det in en ny vovve hos oss   Jag är förväntansfull och tycker att dagarna går väääääldigt sakta.

Nu kan det bli slutet av november