Jahapp, mindre än 1h kvar på 2012. Ett år som varit fullt med olika händelser i olika kategorier, och jag kan aldrig låta bli att vara sådär otroligt nyfiken på vad nästa år kommer att innehålla och bjuda på.

2012 blev inte alls som jag tänkt mig när det kommer till hunderiet. Jag och Aysha skulle ha ett lugnt år då vi skulle lära känna varann och ha det som fokus. Nu blir det ju väldigt sällan som jag tänkt och planerat så vi har ju varit ute på en del utställningar, något jag alltid sagt att jag aldrig kommer genomföra själv utan gillar konceptet att stå vid sidan av och hejja på alla andra =)

Fast Aysha varit hos oss i över ett år nu så kan jag känna att vi har lååångt kvar tills vi känner varann, fast ibland undrar jag om inte Aysha är en vildhäst egentligen som aldrig kommer att kunna tämjas =)

Finns inget roligare än när jag får höra saker från Ayshas tidigare liv när hon levde i Italien =)

En sak som fick mig att gapskratta, eller allt som har med Aysha och hennes tidigare liv får mig oftast att gapskratta eftersom det visar så tydligt på vilken vilde hon är, aja hur som helst så berättade Maria att Angela berättat att Aysha vid ett tillfälle hängt sig fast i en hästs svans på stranden och hästen bara skrittade framåt sakta men Aysha hängde kvar raklång, hahahahaha, kan man göra annat än skratta?

Eller att hon brukade sticka till ett par rikemans folks pool och ta sig ett dopp när andan föll på, ja softa och chilla som den diva hon är, ägarna fick ringa till Angela och säga Signora, Signora, hunden är här igen och badar i vår pool *skrattar så jag tjuter*

Ja ni kan ju tänka er hur livet med en Aysha ser ut, hon är inte som alla andra hundar, hon är något extra åt alla möljiga håll och kanter =)

Jag ser fram emot 2013 och hoppas det kommer ge oss många roliga äventyr, fast jag behöver inte vara orolig, lever man med en Aysha är äventyr ngt man får räkna med =)

Gott Nytt År mina fina vänner därute!

Så är julen över för den här gången, skönt kan jag tycka eftersom jag längtar till nyårsskiftet och få ta nya fräscha tag =)

På julafton var vi ute på landet hos mina föräldrar, på dagen roade vi oss med att åka fyrhjuling =)

Det fick Aysha att bli en trött hund att rejsa i snön =)

På juldagen var vi också ute på landet, jag hjälpte pappa att skotta en massa och under tiden var Aysha ute med oss och sprang runt och gjorde sitt yttersta att komma åt fågelmaten som pappa hängt ut =)

Annandagen var vi i Sthlm och Aysha fick träffa sin förra ägare, Angela, det var ett kärt återseende och det värmer i hjärtat att dom kan ses när Angela är i Sverige, hon bor ju i Italien annars, men var här och hälsade på Ayshas uppfödares familj.

I söndags var det utställning på schemat, jag har varit jätte nervös inför den här då den är så stor, i mina ögon den största i Sverige.

Eftersom Aysha varit ur fas en tid så jobbade jag på med henne så gott jag kunde dagarna innan utställningen, gick till och med upp strax innan halv fyra på söndagmorgonen för att hinna gå långpromenad med Aysha. Packade in oss i bilen på morgonen och kändes som Aysha trodde jag blivit galen som drog iväg oss så tidigt på dygnet. Vi åkte till Carola och Lilo i Rönninge och packade in oss i deras bil och åkte gemensamt till mässan.

Aysha stressade upp en hel del när vi kom fram, massa hundar att hålla koll på, kändes inte bra alls att hon stressade upp på det viset, men efter en stund samlade hon sig och somnade i buren. Det är en stor seger i sig kan jag tycka med tanke på hur ovan hon är med sån miljö och Älvsjö mässan är ju en ganska extrem miljö med massa ljud.

Jag var som i en bubbla, stod vid ringen och såg massa fina hundar, men kände att jag bara längtade efter en sak och det var att det skulle vara förbi och att Aysha och jag skulle vara klara inne i ringen. Det är synd på ett sätt tycker jag, för är ju en rolig grej men när jag ställer själv kan jag liksom inte skaka av mig nervositeten och då är jag som i en bubbla.

Aysha skötte sig exemplariskt inne i ringen när det var dags, trodde knappt det var sant faktiskt, det var ännu en stor seger för mig att hon var så samlad och stod så fint. Jag var så nervös så jag glömde bort att andas emellanåt vilket jag upptäckte när det började snurra i huvudet *skratt*

Känslan när domaren bedömt Aysha och vi får ett Excellent var också en seger i sig *ler* Det var min önskan med utställningen. Att vi sen var kvar till slutet och sen även placerade oss som 3a av 9 tikar var total lycka!! Tänk att min galna gathund var en sådan stjärna, tack älskade Aysha för det!

Tyras syster, Lilo, blev Svensk Vinnare och BIR vilket betyder bäst i rasen, hon slog alltså alla amstaffs som var anmälda den dagen, ca 90st, så jäkla stort! Inne i stora finalringen blev dom oplacerade dock, men så himla roligt för Carola och Lilo, stort grattis =)

Här är en bild på mig och Aysha från söndagen som tillhör Magdalena Berwid

När det kommer till det här så råder det delade meningar hos många därute, många anser att amstaffen kan leva som vilken soffhund som helst, men jag håller inte med, inte på långa vägar.

Jag skulle aldrig kunna se på en amstaff generellt, som en soffhund. Med det menar jag att den nöjer sig med rastrundor och inget mer. Många är säkert lugna inomhus och gör inget och kanske då kan uppfattas som en praktiskt eller lugn soffhund, men dom besitter energi som måste få ges utlopp för, och oftast resulterar det i att hunden blir oregerlig ute eller jobbig vid t ex hundmöten eller andra situationer man kan stöta på utomhus. Hunden som nyss var världens bästa soffhund och lugnet själv, förvandlades så fort porten öppnades till en högenergiskt knippe som nästan lyser elektriskt av all energi som pulserar i deras kroppar.

Jag tror absolut det finns individer därute som är mer enkla och som inte har lika stort behov som andra till aktivering, men att marknadsföra amstaffen som en simpel sällskapshund är för mig att inte förstå rasen.

Med rätt aktivering, oavsett vad det innebär, men att hunden får jobba varje dag eller ha ett jämt flöde på aktivering så det är en jämn balans, självklart fungerar amstaffen fint som sällskap då, men att skaffa sig en amstaff och inte alls vilja jobba med den oavsett vad det är, det är ingen bra kombination.

Aysha är en amstaff med hög energi, hon skulle inte fungera i vilket hem som helst, jag har inte rätta kunskapen alla gånger, men jag vill lära mig och strävar hela tiden efter att utvecklas och lösa problemen vi stöter på.

Nu en tid har hon inte fått den aktivering som hon behöver, det visar sig tydligt ute, hundmöten är jobbiga, moppar är något som kan få hennes ögon att ploppa ut ur huvudet på henne och hon blir helt blockerad och vill bara jaga dom. Bilar funkar också i brist på moppar som låter högt, även cyklister som rör sig fort kan funka, bara hon får utlopp av sin överskottsenergi.

Jag och min sambo har pratat om det här hur Aysha är som hund och han sa något riktigt bra, han tycker att Aysha är en väldigt skarp hund och det var som att slå huvudet på spiken, bättre ord får man leta efter till att beskriva henne.

Hon är ingen lätt hund, otroligt självständig och har en attityd som sänder ut att hon klarar sig själv och vill gå sin egen väg, varför ska hon samarbeta och kompromissa när hon under hela sin uppväxt gått sin egen väg?

Min sambo brukar säga att man kan ta bort hunden från gatan men aldrig gatan ur hunden och det stämmer så jäkla bra på Aysha.

Jag har haft en tid nu då jag av olika anledningar inte tillgodosett hennes behov och det måste jag ta tag i när hon kommer hem igen, måste lägga upp en plan för hur jag ska gå tillväga.

Många hundar brukar man säga att man inte ska ge lillfingret för då tar dom hela handen ( är ett talesätt ) men när det kommer till Aysha handlar det inte om att man blir av med en hand, hon roffar åt sig hela överkroppen *ler lite lätt hysteriskt*

Jag vill inte på något vis fram måla denna ras som hemsk eller okontrollerbar, men vill att man ska få upp ögonen för att det är en hund som kräver sitt och är ingen bra inredningshund som passar fin fint bland kuddarna på soffan. Dom passar där, men dom behöver för att kunna må bra, få utlopp för sin energi, det är en Terrier!

Amstaffen passar alltså som sällskapshund och är en underbar sådan om du låter dennes huvud få jobba och motionerar den med ett jämt flöde.

Jag har alltid trott att en hund blir trött med rätt hjärngympa och att det är grundpelaren till balans, men också givetvis med motion inkluderad. Fast Aysha är av den sorten att hon behöver mer motion än vad jag kunnat tro, finns inga långpromenader som får henne trött, hon behöver liksom mer explosiv motion, som att springa lös, eller springa överhuvudtaget, dra kedjor är något som också skulle funka tror jag, men det som slår allt är simningen. När hon får simma har hon rätt balans, längtar till den tiden då det är läget att simma igen.

Fast nu är det ju ett bra tag dit så jag får lösa det tills dess. Jag ska ta tag i det och styra upp läget, men just nu känns det bra att få någon dag att pusta ut och ladda batterierna.

Jag älskar min Aysha, ibland kan det bara bli lite för mycket av Aysha *skratt* Hon är sån att hon liksom ska vara på mig, där jag är där ska Aysha vara. Om jag sätter mig i soffan när hon redan ligger där, så flyttar hon på sig och lägger sig där jag sitter, flyttar jag mig igen för att det blir trångt, flyttar hon efter *skratt* Hon är en riktigt knasfia =)

Nepp nu blir det att sova lite inför jobb inatt, hoppas ni alla har en bra dag <3

Jaha idag är det måndag igen, helgen hade jag kunnat vara utan, eller kanske inte helgen utan magsjukan som damp ner i brevlådan lördagkväll bara sådär, uääääk säger jag bara. Är det något jag avskyr så är det magsjuka eller vinterkräksjuka, ja allt som innebär att magen inte samarbetar med övriga kroppen =)

Aysha är hel less på mig och tycker nog jag är stans eller vid det här laget är jag nog världens tråkigaste matte skulle jag tro. Ska försöka lägga upp någon form av tränings schema, vill bara få upp motivationen lite mer än vad den ligger på nu minus 1 miljon typ.

Snart är det här året över och när jag tittar tillbaka så inser jag hur mycket jag lärt mig och jag inser hur mycket mer jag vill och behöver lära mig. Jag har ju varit aktiv inom klubben på lite olika plan och det har lärt mig otroligt mycket! Nu har jag ingen aning om hur nästa år kommer bli, men kommer fortsätta arbeta som tidningsredaktör för klubben iallafall och antar att jag kommer fortsätta sköta det jag gjort det här året. När det kommer till att vara kvar i styrelsen är ju inget jag styr över utan det är ju medlemmar som väljer en om de tycker man ska ha en post där.

Stora Sthlm stundar, närmare bestämt denna veckan på söndag. Är inte ett dugg laddad faktiskt, helt skulle jag nog åka dit själv och titta på alla fina amstaffs och hejja på alla. Men eftersom Aysha är anmäld så skulle jag nog bara bli sur på mig själv om jag inte ställde henne, för tänk om det går bra =)

Det som skulle glädja mig något oerhört vore om Aysha fick Excellent, Stora Sthlm är ju Svensk Vinnar utställning och det är 89 amstaffs anmälda, kan ni fatta?? 89 amstaffs?!!! Helt galet många, så jag hoppas det blir en härlig dag med många goa vänner och trevligt sällskap.

Det är för övrigt sjukt mycket snö ute, jag är missnöjd med Hurrta värmetäcke som jag köpte till Aysha förra året men inte hann använda så mycket. Jag kommer enbart använda det täcket om vi ska gå koppelpromenader. Jag letade och fann mitt favorit täcke, det jag köpt för flera år sen på Granngården, det är hur bra som helst! Klart det kommer in lite snö där med, men blir inte alls som med Hurrta täcket.

Jag ska investera i ett par mini skidor, flera som åker med sina amstaffs, men alltså bakom sina amstaffs, hahahahha nu såg jag framför mig att man såg hur man kom åkandes med skidor på både ägare och hund =) Tror Aysha skulle gilla det och så får hon göra av med lite energi också.

Aysha är en hund som man inte kan få trött av mental träning, jag har alltid varit övertygad om att så länge man ser till att trötta ut en hund i huvudet så är den harmonisk och lugn, givetvis behöver den vardaglig motion också. Men med Aysha är det annorlunda, hon behöver få göra sig av med sin bubblande energi hon har i sin lilla kropp =) Därför är sommaren så himla mycket bättre årstid för Aysha, då kan hon simma simma och simma lite till eller göra annat i vattnet som att fiska. Så harmonisk som hon var under sommarperioden kan jag sakna till nu, när jag går med en hund som är som popcorn som precis börjat poppa inne i micron =)