Den här veckan har jag och Aysha haft underbara dagar, tillbringat flera dagar ute i det härliga vädret, jag älskar verkligen solen och att vistas ute och Aysha tackar inte nej till att vara ute =) Så skönt att ha en fyrbent vän som delar ens intressen, fast när vi är ute så skiljer våra aktiviteter sig något. Aysha gräver sork och springer runt och är allmänt lycklig. Jag strosar runt och sitter emellanåt på en stubbe och solar mig. Dessa dagar gör mig så otroligt tacksam till livet.

Idag har vi också varit ute på landet. Åkte fyrhjuling med min andra hälft och Aysha fick följa med lös, springandes brevid. När vi startar och motorljudet kommer igång taggar det igång Aysha, hon vill gärna ta en bit av framdäcken och skäller. Jag har lyckats få det till att nu gör hon mest det i början, sen springer hon antingen brevid fyrhjulingen eller framför, så himla skönt! Målet är givetvis att hon inte ska skälla alls och inte se fyrhjulingen som ett byte.

Jag måste säga att det känns verkligen som att det hänt något för mig och Aysha, vår kommunikation känns som att den tagits till en ny nivå, är svårt att förklara, men hon känns mer mottaglig på något vis. Lyssnar jätte fint och kommer fort på inkallning, idag när jag körde fyrhjuling så kunde jag "styra" henne från den vilket aldrig gått tidigare. Känns som vår kontakt och samarbete har fördjupats och jag blir så himla glad.

Många gånger kanske det kan tyckas som onödigt trams att bara vara ute och gå och gräva sork, men med facit i hand så "tränar" vi på viktiga saker som behövs för att lyckas på tävlingsplanerna. Jag har ibland dåligt samvete och klankar ibland ner på mig själv över att jag inte tränar lika mkt ren lydnad som jag borde osv, men med tanke på hur fint vårt samspel utvecklats på dessa dagar inser jag ju att det ligger värdefull träning bakom utan att vi gått varken fot eller läggande under gång.

Aysha kommer självmant upp till mig och går fot, hon gör det långa sträckor när jag går en promenadslinga som min pappa klippt upp på åkern. Jag älskar att hon erbjuder det beteendet bara sådär, hon älskar att jobba min tös och det är en stor bonus i mina ögon.

Jag har försökt träna lite apport också, jag önskar jag kunde få bort tuggandet, hon tuggar något enormt på den och fortfarande har jag inte lyckats få upp värdet i apporten så hon kan tycka om den mer. Hon tar den i munnen men det är ingen storfavorit och att spotta ut den ligger nära till hands. Vi ska fortsätta träna helt enkelt =)

Måste bara berätta vad som hände i fredags. Aysha hade hittat ett ställe att gräva efter sork på, hon var helt inne i det hon gjorde och jag ropade till henne att nu går vi häråt. Hon tittade upp och såg att jag rörde på mig men fortsatte sedan att gräva. Jag gick och gömde mig, var minst 100 meter ifrån henne. Efter en stund tittar hon upp, hoppar runt med hela kroppen så hon står med huvudet där hon nyss hade rumpan, såg så himla roligt ut. Hon tittar och tittar, ser ut som en söt surikat eller hur det stavas. Efter en stund när hon inser att hon inte ser mig så trodde jag nästan att hon skulle fortsätta gräva, men inte då, hon vittrar upp mitt spår och letar upp mig. Där och då, insåg jag att jag betyder en hel del för Aysha. Tänk att inte ens det bästigaste sorkhålet kunde stoppa henne från att hitta sin matte, de ni *skrattar*

I fredags var vi ute från halv tio på morgonen till ungefär fem på eftermiddagen med sammanlagt 1.5h paus. Så igår, lördag, var Aysha trött, har nog aldrig sett henne såhär trött faktiskt, hon sov nästan hela dagen förutom när hon åt och vi var ute på rastrundorna. Tänk att jag haft Aysha i 2 år men aldrig sett henne såhär trött någonsin. En terrier blir inte trött i första taget =)

Nu sover hon gott, jag ska snart väcka henne för att gå ut sista svängen innan vi tar kväller. Jag blir så tillfreds när jag vet att hon är nöjd och lycklig och trött =) Jag är glad att jag kan erbjuda henne att få utlopp för sina instinkter genom att få nosa, gräva, springa osv. Så glad att vi har landet vi kan åka till, där kan vi vara helt ostörda och jag behöver inte tänka på att någon dyker upp i första taget =) Vårt egna lilla paradis =)

Imorgon blir det nog landet igen skulle jag tro, men då ska jag träna lite på lägganden, inte under gång utan på själva ligg kommandot. Sist vi hade lektion för Meril fick Aysha för sig att inte vilja lägga sig ner, så det har vi tränat på sen dess, och normalt sett kastar hon sig ner i backen på ordet ligg, men vill träna lite till på det. Imorgon blir det även träna starter i fotgåendet så hon är med mig och även inkallningen och sist och tråkigast, apporten =)

Hoppas ni alla haft en härlig helg! Här kommer lite bilder på min fina tjej <3

Det är riktigt skönt att den här dagen snart är över, både igår och idag har mina tankar varit extra mycket hos Tyra. Det har varit som att ha slungats tillbaka 3 år i tiden, jag minns allt så tydligt, så tydligt att det blir jobbigt för känslomässigt upplever man allt ännu en gång.

Att det nu gått 3 år sen vi skildes åt och tog farväl den där måndagen på Västerås Djurklinik kl. 14.40 är nästan ofattbart. Känns som det vore igår, att det är 3 år sedan jag hade henne i min famn och upplevde hennes rackartyg. Jag saknar henne och tänker på henne varje dag. Det finns dom som säger att tiden läker alla sår, men jag håller inte med, däremot kan jag säga att man lär sig leva med det, men såret kommer aldrig läka.

Härom veckan pratade jag och min sambo om Tyra litegrann, när han säger orden "När Tyra inte behövde kämpa mer" var det som att trycka på en knapp och jag började storgråta, den resa vi gjorde och den kamp vi uthärdade har satt djupa spår i mitt hjärta och själ och även i min sambos sinnen.

Tyra, Capa Tosta Palomma Janca, Japanflaggan, du är så otroligt älskad och saknad, du fattas oss och jag hoppas av hela mitt hjärta och själ att vi en dag möts igen.

Jag känner mig så enormt tacksam över att ha Aysha i mitt liv, hon är en sådan underbar hund på alla sätt och vis och hon får mig att må så bra.

Idag hade vi den stora nöjet att få träna tillsammans med Carola och Lilo som åkte från Södertälje för att träna med oss i Aha-Hallen. Det är alltid lika roligt att träffa dom och en fröjd att se dom träna tillsammans, vilket team dom är! Tiden går alldeles för fort när man har roligt, men tyckte vi var effektiva och det var en riktigt bra träning.

Vi gjorde 2 platsliggningar, Aysha skötte sig bra, Lilo är ju van vid det och briljerar som den stjärna hon är =)

Sen körde jag igenom momenten i lydnadsklass 1 och jag är så otroligt nöjd med Ayshas läggande under gång. Behöver träna mer på vänstersvängarna, hon svänger med mig bra men sätter sig gärna mitt i svängen, fråga mig inte hur hon lyckas med det, men är det någon hund som skulle göra det så är det ju Aysha *skrattar* Sen upptäckte jag också att Aysha gärna lyssnar på vad den som kommenderar säger och inte på mitt kommando, så det måste jag träna på mera! Men inte alltid man har någon att träna ihop med och som kan kommendera en. Aysha som även haft en klockren inkallning och skjutit ifrån som en kanonkula så fort jag sagt hit, har nu börjat med att sitta kvar stadigt och titta på mig, vid mitt andra Hit kommando sätter hon dock fart och allt ser så fint ut. Jag ska nog börja kalla in Aysha med att först säga hennes namn och sen Hit, så hon blir mer förberedd, det kan även vara bra på tävling tänker jag om det är lite störning och så att hon blir uppmärksam på vad jag vill och säger.

Tusen tack bästa Carola för träningen idag och för att du åkte från Södertälje för att träna med oss =)

Idag fick Aysha sin första spruta av sitt allergi vaccin, gick alla tiders och ingen reaktion på vaccinet, kände mig rätt säker på att hon inte skulle reagera på det heller, men man vet aldrig så därav fick vi vänta innan vi fick åka. Jag passade på att träna lite platsliggning i vårt rum där vi satt och en massa ljud utanför och i rummet brevid fick agera störning utan att dom visste det och Aysha tyckte det var en svår störning i rummet brevid när det kom in en hund där som dessutom någon gullade med *skrattar*

Det är märkligt, jag måste nog försöka gå in mer på djupet när det kommer till mig själv och mitt sätt att vara och agera. För när jag ger Aysha ett kommando kan hon ibland liksom "jaha du sa något men jag har ju fullt upp med det jag gör" och sen är jag satt på ignore tills det hon gör inte längre är lika intressant. Men de gånger jag verkligen säger en sak då ifrågasätter hon det inte, just den sinnesstämningen och sättet jag är på vill jag fånga upp så jag har den med mig i träningen. Det är liksom stor skillnad på mig tydligen när jag säger en sak och en sak *ler* Fast jag har ju börjat nysta i det här redan och jag tror att de gånger hon följer det jag säger är när jag känner i hela mig att det är detta som gäller och det finns liksom inga andra alternativ och då lyder hon ju också =) Måste bara fånga det hela och betinga mig själv med det så jag tar med mig det mer i allt jag gör tillsammans med Aysha.

Hur som, jag passade på att väga Aysha..........hmmm......ja det märks att vi börjat träna igen.....för mycket belöningsgodis och fortsatt fodergiva har nu resulterat i övervikt som inte alls är bra med tanke på hennes armbågars status. Aja baja till mig själv, detta ska jag ta tag i på en gång för Aysha väger nämligen 28.7kg.......i september 2013 vägde hon 24.5kg........inte bra Camilla!!!

Tränade idag i Aha hallen, den är verkligen helt fenomenal att ha och Eva som har hand om hallen är alltid lika trevlig och serviceminded, är så glad och tacksam att Aha hallen finns =)

Hur som så gick träningen skit, skit och lite till skit. Tränade vänstersvängar med snurr på stället, gick sådär, provade rallyträning med skyltar, gick sådär, rally är inte vår grej känner jag. Provade lite läggande under gång, gick sådär, testade lite agility för att vi skulle göra något roligt men vi kunde inte alls befinna oss på samma planet idag så jag la ner det hela till slut. Vi körde dock apport träning, den gick ganska bra och så körde jag lite fjärr för att vi skulle avsluta med något positivt och kul, Aysha gjorde snygga läggande och satt still i sättandet. Efter att jag fick ett infall och lärde henne backa, gör hon ju inget annat i alla moment än just backar så nä trix är inte my coup of tea =) Hur som har jag fått tillbaka en snygg fjärr igen och det är jag så glad över.

Aysha är verkligen en under hund på många sätt och vis, hon är en riktig oslipad diamant och jag hoppas jag kan få henne att glänsa sådär som hon är värd att just glänsa i det hon nu gör =)

När jag tänker tillbaka så kan jag ibland faktiskt inse vilket jobb jag gjort med Aysha, tänk att hon i stort sett levt som en gathund innan hon kom till oss, hon härjade fritt på dagarna och levde ett riktigt hundliv. 2 år senare så är hon ställd några gånger med hyffsade resultat och tävlad i rally och kan numera titulera sig som RLD N Capa Tosta Big Bang =) och är helt klart i momenten för Lydnadsklass 1, det är ju ändå rätt fantastiskt gjort om man ser till vad Aysha är för typ av hund =)

Nu sover mitt vilddjur, ska snart väcka henne för att vi ska gå ut sista rundan, imorgon hoppas jag att vi kommer kunna vara ute mycket, kan gärna hålla sig runt 2-3 minusgrader.

Hoppas ni alla har det bra därute =)

I lördags fick vi beskedet att Astolf fått vandra vidare, våra tankar finns hos hans ägare som förlorat en familjemedlem till himlen. Där får han nu fortsätta glänsa som den stjärna han var. Jag minns när jag träffade Astolf första gången, han var valp och otroligt söt. Ja, söt fortsatte han iof att vara och nu på ålderns höst så otroligt charmig med sina gråa inslag i ansiktet. Tack finaste Astolf för den här tiden, må du vila i frid.

Jo, vi ligger i träning för att 2014 kunna ta oss ut på lydnadsplanen, min stora dröm har alltid varit att få tävla i lydnad och nu känns det som att det kommer kunna bli verklighet. Tar privatlektioner av värlens bästa Meril. Bättre instruktör finns inte, gillar hennes tänk och hennes stora vidd i att se olika lösningar, jag är lyckligt lottad som har Meril =)

Annars så har äntligen Ayshas vaccin kommit så på måndag ska hon få sin första spruta, hennes allergi är väldigt lindrig måste jag säga, inte behandlat henne sen i höstas någon gång och då var det bara med några spray kortison och sen har det varit lugnt. Känns bra att komma igång med vaccinet så det stoppar upp utvecklingen av allergin.

Jag ska verkligen verkligen och igen verkligen skärpa mig och skriva blogg oftare, vill ha det nu när vi tränar och utvecklas och förhoppningsvis når vårt mål =)

Nepp, det var allt för den här gången =) Är så galet trött så tänkte passa på att sova när jag får, jobb i helgen igen så då kommer det inte bli lika mycket sova.

Hare gott folket =)

Har lyckats bli förkyld så idag har jag inte gjort mycket alls vilket är till Ayshas stora förtret, hon blänger på mig och suckar och tycker jag är urtråkig som inte roar henne =) Jag hoppas jag mår bättre imorgon så vi kommer ut på en långpromenad och kan träna lite platsliggning och kontakt.

Tänk att det är den 4e januari och plusgrader ute och regn, Aysha gjorde ett tappert försök att äta lite grönt gräs på en av rastrundorna idag, helt otroligt. Jag har inget emot vinter, den har sin tjusning den också, men den ska isåfall vara i december och januari och halva februari för sen vill jag ha en låång härlig vår =)

Måste passa på och skryta lite över Ayshas fenomenala moster/faster "Lilo", det är min Tyras helsyster =) Hon och hennes duktiga förare/ägare Carola Lindh tävlade idag på Kistamässan i både agility ( 2 lopp ) och i Rallylydnad Mästarklass där dom placerade sig som 10a av 40 ekipage!!! Dom är en fröjd att titta på och jag blir lika glad varje gång dom är ute på något äventyr, vilket dom är mer ofta än sällan =)

Här kommer en liten filmsnutt på dom från idag, man ser att Lilo verkligen älskar att göra saker med sin matte, dom är ett vinnande team dessa 2 och dom är mina stora förebilder <3

Med Varga så var jag till slut väldigt strukturerad med träningen måste jag säga, varje dag fick hon en långpromis på 1.5h och 1h mental aktivering, mycket för att hon skulle hållas balancerad förstås, men jag gillade upplägget när jag såg så bra resultat. Jag hade även en träningsdagbok till henne där jag också hade struktur på träningen, satte upp små delmål varje vecka vad vi skulle träna och sen inte hålla på och röra till det som jag är expert på annars =)

Med det här året har jag bestämt mig för att införa det på Aysha med och än så länge funkar det ju superb *skratt* Kaxigt att säga bara 2 dagar in på det nya året *fniss*

v1-2 ska vi ha fokus på fotgående, platsliggning och kontakt. Märks att jag inte tränat med Aysha på länge för hon blir lite slarvig i positionen, eller snarare hon tycker att jag inte borde vara så kinkig för hon tittar mig ju i ögonen sen att hon vrider nacken ur led spelar ingen roll för hennes del =)

Idag har vi gått 5an i Vilsta, eftersom jag jobbat natten som var så sov jag så när det väl begav sig så började det mörkna ute, men det var ju upplyst så vi knatade på, men när vi kommit halvvägs så står det klart att lyset inte alls fortsätter där 5ans spår är utan man får gå åt ett annat håll. Inga problem tänkte jag och gick vidare, för den mest logiska lösningen är ju att spåret som börjar i Vilsta även slutar i Vilsta. Dock var det inte alls fallet utan efter en stund kommer 2 rara damer som jag frågar var själva spåret slutar och om jag kommer till Vilsta om jag följer belysningen. Nej Nej sa dom och skrattade, du hamnar i Skjulsta och det är förmodligen inte ens belyst ända fram. Så jag bestämde mig för att ta en annan väg, det var givetvis kolsvart och i mitt huvud var den vägen jag tog inte så lång tills vi skulle komma fram till spåret igen som är belyst, dock hade jag fel i beräkningarna så vi gick nog iallafall en 2,5 km, minst, i kolsvart skog. Inget Aysha brydde sig om och inte jag heller egentligen, uppvuxen på landet som jag är, men måste ändå påstå att jag hellre skulle gå i kolsvart skog långt ute på landet än inne i stan. Hur som gick det ju alla tiders och nöjda blev vi =)

Har tränat lite platsliggning inne, inget märkvärdigt men nogranna lägganden vid min sida och sättanden och sen att hon ska ligga kvar på platsen trots olika störningar från min sida. Aysha klarade det galant =) Imorgon ska jag nog ge henne lite annan störning som att kasta godis framför näsan på henne när hon ligger still =)

Mitt mål är att kunna starta Lydnadsklass 1 det här året, men vill verkligen träna in platsen ordentligt innan vi gör debut, så nu ska vi banne mig ligga i hårdträning känner jag, så vi når vårat mål =)

Bara några timmar kvar nu på 2013 och jag kommer med ett nöje säga hejdåååå till det gångna året. 2013 blev inte alls som jag tänkt mig och jag hoppas att 2014 kommer gå hand i hand med mig på flera plan och sätt och vis.

Aysha har iallafall tagit titeln RLD N vilket jag är så nöjd med, klarat 1 godkänt anlag och ställts 3 ggr på hela året. Inte mycket att skryta med, men är nöjd ändå med tanke på omständigheterna som varit.

2013 gav oss flera oönskade och ovälkomnade överraskningar, men nu har den stormen blåst förbi och jag hoppas inte det kommer tillbaka och att vi nu kan lägga fokus på det vi vill, både jag och Aysha, träna och ha roligt tillsammans.

2013 uppdagades Ayshas allergi som plötsligt från ingenstans dök upp bara sådär, hon blev i slutet av sommaren konstaterad kvalster allergiker, nu är hennes allergi inte alls så allvarlig kan jag tycka, vi väntar på vaccinet, som hon kommer att få resten av sitt liv.

Fått dispens av SKK och Jordbruksverket för hennes mediciner hon behöver ha livet ut, dock har jag inte börjat ge henne medicinen för inkontinensen då den bara verkar uppstå på sommaren, men till nästa vår ska jag börja ge den så hon får en bra hjälp inför badsäsongen.

Aysha började halta för ngn vecka sedan, träff med fysterpaeut visade att hon är jämnare än vad hon någonsin varit i kroppen när det gäller belastningen och det gjorde mig så glad. Hältan försvann utan att jag gjorde något, förmodligen beror den på överanstränging, för hur man än vänder och vrider på saker och ting har hon 2or på armbågarna och den vänstra är fulare än den högra, så hon kommer alltid vara påverkad av dom på ett eller annat sätt, bara att jobba vidare med varierande träning och vardag, det har ju visat på goda resultat hittills.

Jag har lite planer och förhoppningar på 2014 men det tar jag imorgon när vi vänt blad och välkomnat det nya fräscha året.

Just nu smäller det utanför fönstret så det står härliga till, Aysha ligger i soffan och sover, så skönt med en oberörd hund. Hon är mitt allt, min älskade följeslagare och fina vän, hon ger mig många gråa hår, men åh vad jag älskar den där lilla galna ettriga Mr Parker =)

Hoppas ni alla får ett fint 2014 och har en bra kväll! Ta hand om varandra och era fyrbenta