Vi sov ute på landet inatt, så förmiddagen spenderades där, Aysha sprang fram och tillbaka, hade fullt upp med att jaga alla småfåglar och nosa i aalllaaaaa spår som blir av allt vilt under natten. Hon fick springa runt och bara vara hund. Igår hade jag och Aysha en djup diskussion, jag funderar mycket kring hur jag ska komma in i hennes huvud, nu låter det kanske lite otäckt och konstigt, men aja, det är inte så att jag försöker borra mig in med en borr eller så, utan jag vill ju komma underfund med hur hon tänker och fungerar som hund så jag som ägare kan på bästa sätt möta henne där hon är.

Igår försökte jag möta Aysha när hon var mitt inne i ett äta-upp-all-ost-som-pappa-lagt-ut-till-fåglarna-stadie. Jag bråkade på henne, men hon hade konverterat till de dövas riksförbund ( inget ont om döva såklart ), men när hon käkat upp osten ( läs ostarna ), så behagade Divan att ge mig uppmärksamhet, men det är nu jag inte förstår mig på henne riktigt. Hon visar tydligt att ursch vad jobbig matte är, hon försöker lösa situationen med några stappliga lekinviter, men det går liksom inte hem hos mig som står där och är känslomässigt påverkad ( JÄTTE FEL JAG VEEEET ), jag vill att hon ska visa att poletten trillat ner, att man inte ska välja ostprovning framför mattes fagra stämma *skrattar*. Jag väljer att säga ligg till slut för att situationen inte ska urarta genom att hon ska få för mycket belöning i att skutta runt mig och lattja med mig. Hon lägger sig efter en stund och då går jag bara därifrån. Hon kommer efter och är resten av eftermiddagen och kvällen lika foglig som en border collie. Jag måste lära mig att inte gå in i att bli känslosam, men det går ibland på automatik hos mig, jag ropar och känner mig lite förödmjukad och sårad över att den där jävla gamla osten ska vara mer intressant än mig. För det är ju när jag släppt allt efter att hon lagt sig som jag får den responsen jag vill ha hos henne, och den får jag ju när jag släppt det hela och är neutral igen och tänker mer rationellt och inte känslomässigt =)

Aja nog om det, vi bråkar vidare så får vi se hur det går med den utvecklingen =)

Nu till något roligare, dagens träning på klubben, iiieeeeee är allt jag säger om den, eller nä, jag tänker säga mer än så för lite svårt för alla er att tolka det får jag en liten känsla av =)

Vi åkte upp till klubben och det var andra där och tränade. Jag hade planerat att ha Aysha i långlina och träna så idag och det var ju guld att det var störning på plats =) Jag startade upp med att köra linförighet i koppel först och Aysha, JAG ÄLSKAR DIG =) Med andra ord skötte hon sig fin fint *skratt*

Jag kopplade på linan och nu förflyttade sig hundarna och dess ägare till lekhagen brevid oss, har ett dike emellan och stängsel med förstås, men det var en svår störning för Aysha, först ett gäng mindre hundar och andra vändan var det större hundar som morrlekte också vilket var jääääätte svårt för Aysha att hantera.

Vilket perfekt tillfälle att träna på att hon ska komma när jag ropar, hon hade mest svårt med de stora hundarna, hon stirrade in sig men linan blev aldrig sträckt, inte en enda gång och efter en liten stund vänder hon upp och kommer till mig, vilket framsteg!!! Jag lekte mycket med henne och berömde att hon valde mig, tur det inte var skuttande ostar därinne i den där lekhagen *är inte långsint alls =)) *

När dom förflyttade sig från lekhagen och till parkeringen passade jag på att lägga Aysha som en platsliggning, hon skötte sig bra här med tyckte jag, en gång reste hon sig och sprang fram till mig, men det var för att jag berömde fel, för hon hade inget intresse för de som gick.

Jag är otroligt nöjd med dagens träning, hon fokuserar bra, jag måste tänka på att jobba mer med röstbelöning för det är något hon verkligen tycker om, måste även vara lite mer sparsam med de explosiva belöningarna och ha dom vid exakta tillfällen och stunder. Ska belöna mkt med godis, men lägga in explosiva belöningar som att kasta leksak och kampa när hon verkligen gjort något riktigt wow och när jag känner att hon börjar tackla av och omgivningen börjar bli för intressant.

Sen kom drag gänget och vi drog kedjor ihop, Aysha jobbade på bra, men oj vilken dag vi fick i slutändan, ute heeela dagen, såhär trött har jag inte sett Aysha sen hon simmade sådär mycket i somras.

Haft en toppen dag med min älskade Liten Aysha, jag vill, jag vill, jag viiiillllll tävla nästa år =) Ska kämpa för att kunna starta i någon gren =)

Aysha står och spanar bort mot hjorthägnet, men det är ajabajja, skönt att hon förstod det även idag =)

"Matte, mååste du ta massa kort hela tiden? Lek med mig istället annars tänker jag se såhär sorgsen ut på alla kort du tar" =)))

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Goddag allihopa!   Känns som evigheter sen jag var härinne på bloggen för att uppdatera om vad som händer i Ayshas och mitt liv men även hennes vänners liv. Ni får ha överseende med att det tar ett tag att komma in i skrivandet igen och hur allt ...

I lördags var det dags igen för oss att prova på att tävla, jag var nervös och Aysha kunde inte för sin värld förstå vad vi skulle upp så tidigt för och ut i kylan dessutom, fy vad kallt det var, -11 hemma. Jag åkte till tävlingen med samma inställni...

Nu har det gått några dagar sen lördag 4 februari då rasklubben hade sitt årliga årsmöte. Jag beslutade tidigt under 2016 att jag från och med 2017 skulle ta paus från klubbarbete och avgå från samtliga mina uppdrag jag hade i klubben. Kände att det ...

Nu står klockan varje dag på 14.40, alla dagar i veckan och om året, men just idag, den 7 februari 2011 betydde kl. 14.40 vårt sista farväl och Tyras sista andetag togs. Jag saknar verkligen Tyra vissa dagar, men är så otroligt lyckligt lottad att ha...

Alltså jag svävar fortfarande på små moln efter gårdagens debut i Startklass i lydnad. Jag var så galet nervös men försökte peppa mig själv i att Aysha och jag är faktiskt ett team, så det hänger inte bara på henne med andra ord, utan jag måste ju fu...