Idag upptäckte jag till min stora lycka att hjortarna äntligen dykt upp i hägnet, så nu skulle jag se vad Rhino gick för. Rhino hade sniffat upp dom långt innan vi kom ner till hägnet, vinden låg på så det kom härlig hjortlukt direkt fårn hägnet rakt in i Rhinos söta lilla näsa =)

Rhino lyssnade förvånansvärt bra!!! Jag är helt klart nöjd med dagens träning på Rhino. Han visade stort intresse för hjorten ( dock ej på filmen *skratt* ) men fick inga tendenser att vilja rusa mot hägnet som vissa hundar faktiskt kan få när deras jakt instinkt tar över.

Har stillat mitt dåliga samvete efter gårdagens tråkdag för Rhinos del, så idag var vi ute i hela 2 timmar och bara mådde bra. Eller ja, Rhino mådde bra och jag mådde också bra när jag satt still i solen och njöt. Men känner att jag inte är på topp, så Rhino fick sköta springandet medans jag satt still mest.

1 timmes träning på hjort, jag ropade på Rhino och han fick springa, men sen kändes det som att han ville hämnas *skratt* Så när vi var färdiga med hjort träningen så gick Rhino upp i helt andra sysslor som att t ex låtsas som att han klarade sig helt och hållet själv och inte behövde ha koll på mig alls. Jag gick och gömde mig såklart när han var alldeles för ouppmärksam och tro mig, han blev lite skakis i knäna och visste inte till sig av lycka när han hittade mig. Det lustiga är att när en sån övning blir, så kopplar inte Rhino på sin nos som han annars gärna använder utan då slår det lite tilt och han springer runt som en yr höna =)

Efter den övningen var han mer observant på var jag var och hade koll. Men så fann han ett härligt sorkhål som han gick helt upp i och grävde och grävde, kollade mig lite då och då, men jag tyckte han var alldeles för självständig så gick och gömde mig igen. Tror att han var lite nochalant över att ha koll på mig eftersom vi var på öppna ytor, inte lika lätt för mig att gömma mig då, men det skulle han inte kunna förlita sig på, jag fann nog ett ställe att gömma mig =)

När han inser att jag är borta så ser jag att han blir lite yr höna igen, men så helt plötsligt sätter han ner nosen i backen och spårar upp mig, det var ju ändå en sträcka på 150 meter mellan oss, men han spårade upp mig fint och efter det var all nochalans borta och han hade stenkoll på mig igen hela tiden.

Det jag gillar med Rhino är att han kan sticka iväg på sina egna upptåg, men utan att jag ber om att han kommer så gör han det självmant och det är en fin egenskap, då visar han att han vill ha kontakt och att jag ändå står lite högre än alla sorkhål och hjortar och älgbajsar som ligger överallt *skrattar*

Jag lägger upp några filmsnuttar, den första är när Rhino noterat att det är hjortar nära oss och vi har gått där en stund innan jag filmar. Hjortarna blir obekväma med att vi är där så dom börjar springa, något som Rhino inte bryr sig om utan är i sin egen lilla lyckliga värld och börjar sen springa åt andra hållet. Vet att min inkallning inte är bra, men var nöjd med att han inte sprang efter hjortarna, men egentligen skulle jag givetvis ha bråkat lite på honom eftersom han fick knäck i lurarna helt plötsligt och kom inte förrän jag ropade Hit.

En filmsnutt är precis innan vi kommer fram så hjortarna blir synliga, man ser hur Rhino går högt med nosen och vittrar dom men väljer att komma till mig iallafall =)

Den sista filmsnutten visar på hur bra det är att gå och gömma sig för det har jag gjort innan denna filmsnutt och man ser hur mer uppmärksam han är igen och kollar var jag är och väljer sen att komma fast jag inte ropat, han vill inte tappa bort mig igen. Duktiga Rhino!!!

  Här ovan är det ett helt gäng hjortar som springer i hägnet ifrån oss, men Rhino luktar på gräset istället *skratt*

  Här ovan ser man hur högt Rhino går med nosen och sniffar in dom söta hjortarna =)

  Här ovan filmar jag efter att ha gått och gömt mig 2 gånger för att jag tyckte Rhino varit för självständig och nochalant i att ha koll på mig, här visar han att han inte vill tappa bort mig igen =)

      Rhino springer ut en sväng för att inspektera mer nära vad det är för filurer därborta =)   Men kommer fint tillbaka när jag ber om det =)   Rhino spanar på hjortarna =)   Han är väldigt nyfiken på hjortarna, men jag tycker det är viktigt att han får titta och vara nyfiken, men vill adramatisera det hela med att vi kan vara nära dom och ha mysigt han och jag och på så vis blir dom inte lika roliga =)   Rhino är en riktig sorkjägare =)   Man måste givetvis köra ner det där söta huvudet i det härliga jordiga hålet man så fint grävt upp säger Rhino =)   När man gör så, kan man sen se ut såhär, någon som vill pussas? =)   Många hjortar i hägnet nu =)   Rhinos öra blåser upp precis när jag vill ta en fin bild =)   Välkomna hem fåglarna =)     Mycket att inspektera och Rhino är en nyfiken kille och jag gillar att han väljer själv att kolla in det han undrar lite över =)

De första bilderna visar på att vi hade grillpremiär tidigare i veckan och jösses vad gott det var =)

Bilden på den fina fågelholken kan man inte annat än skratta åt, den är ju superstor, men så är det en holk till en uggla också =)

Rhino är väl ändå en för söt hund =) Häromdagen så hade jag köpt ett ben till honom och när vi skulle gå från parkeringen hem så visste jag inte var jag skulle göra av benet för jag hade annat att bära på.

Rhino viftade på svansen och såg sådär lycklig ut så jag tänkte att jag testar och så gav jag honom benet. Jag trodde han skulle släppa det efter ett tag och börja nosa på allt spännande men inte då.

Det tar 5 minuter att gå från parkeringen och hem och på den sträckan är det massor att titta på och mycket spännande lukter, men Rhino bara viftade på svansen och bar sitt ben och såg så stolt ut. Man kan ju undra om han är en Retriver eller en amstaff *skrattar*

Igår mådde jag verkligen pyton, mådde dåligt redan på tisdagen och var skeptiskt om jag skulle orka jobba tisdagnatt, men envis som man är så pallra jag mig dit, men låg sen hela onsdagen. Jag är så slut i hela kroppen på något konstigt sätt och mår illa och känner mig konstig. Sen har jag ont i halsen och ont i bihålerna men det känns mer som en bisak.

Mår inge vidare idag heller, men eftersom Rhino blängde på mig sådant igår så måste jag göra något roligt idag för honom och tror vi drar ut till landet och hoppas på att det upstått en och annan hjort i hägnet idag =)

På söndag ska vi lämna tillbaka Rhino till Maria, är med blandade känslor såklart, för vi kommer sakna honom, men om vi har tur får vi låna honom fler gånger, om han inte blir såld såklart.

Hans nya ägare kommer isåfall bli den lyckligaste hundägaren på jorden känns det som, eftersom Rhino är så snäll så klockorna stannar.

Finns bara en negativ sak med Rhino och håll i er nu, han snarkar *skrattar* Han snarkar värre än ett helt gäng skogshuggare tillsammans =)

Nu ska vi göra oss iordning och dra till landet, ha en bra dag allihopa och sen ska jag banne mig ta mig i kragen och ladda upp lite kort =)

Igår var jag rejält uppretad, men idag har det lagt sig, kom fram till slut till att inte ödsla energi på dessa människor och att jag ska ignorera dom istället =)

Rhino är en sån snäll hund, han följer med överallt och så lyhörd =) Igår var vi i djuraffären och klippte klorna. Rhino har lätt för att bli hanterad, han ålade sig lite först, men det kändes mer som att han inte fått hälsa ordentligt och då tog hans valpbeteendeöver och så landade han på golvet med benen i vädret, men det går ju att klippa klorna på det viset också *skratt*

Jag har ju haft en hel del hundmöten med denna herre och det går som på räls, inga problem alls. Han noterar den andra hunden, men inget mer med det, bra jobbat Maria!!!

Rhino känns ganska bestämd över att när han tycker att en sak duger då borde jag också tycka det *skratt* Som när vi tränat lite fotposition, om han sätter sig snett så har jag inte blivit nöjd utan bett honom göra bättre, men då tittar han på mig som att hörru din kärring rå hit godisen nu *gapskrattar*

Köra klicker på honom är likamed att ha stort tålamod. Han kan verkligen stå och titta på en i 5 minuter utan problem =) Han är en riktig raring lilla Rhino =)

Igår var vi ute på landet och grillade, Rhino uppskattade grillningen ha med =)

Det kommer bilder, men har inte haft tid att ladda upp dom, mitt internet är lite sisådär med. Ha en bra dag allihopa, här i etuna snöar det, mindre roligt, men såhär är ju våren =)

Jag har ärligt talat tröttnat helt på människor som bara kör sitt eget rejs och som inte har några som helst problem att köra över andra och vara oförskämda. Det som jag nästan blir lite förvånad över dock är att den här typen av människor verkar inbilla sig att det är ett normalt beteende   

Förstår inte dom hur ledsna dom gör andra när dom bara häver ur sig diverse spydigheter och arroganta uttalanden??!!! Uppenbarligen så gör dom ju tyvärr inte det, eftersom dom gör det utan att tveka eller inse vad dom faktiskt gör med sitt sätt att bemöta andra människor.

Nä, så jävla trött på att vuxna människor inte har mer vett i kroppen! Det vidrigaste i det hela är det stora spelet för galleriet som dom som ligger på plus inte ser för att dom just då passar att ligga på plus helt enkelt. Men när det inte är till dessa människors fördel längre, då kan dom fint hamna på minus så det bara skriker om det och då är det total ignorering som gäller från idioternas sida.

Tänk er själva, hur man gång på gång försöker vara trevlig och småprata lite men får bara korta hårda svar tillbaka och ett kroppsspråk som skriker nochalans. Nä tack, vem fan tror dom människorna att dom är????!!!!

Nä, dags att sova lite nu, skönt att skriva av sig lite =) Hoppas ni får en bra dag mina kära vänner! Jag ska nanna kudden nu =) Godnatt.

I fredags var jag och Rhino i Gävle och hälsade på Aloka som har Rhinos syster Bina. Jag är så glad över att det finns möjlighet att göra sånt här att åka och ha lite dagsutflykter med snälla underbara människor som delar ens intresse, hund =)

Jag tyckte att Bina liknar min Tyra i anskitet, bortsett för färgen då såklart och Binas energi påminde massor om min Tyras, sprallig och fullt ös medvetslös *skrattar*

Bilder kommer senare, har inte haft orken att lägga in dom i datorn än. Känns som att jag håller på att bli förkyld, men ignorerar det så försvinner det kanske =)

Idag ska Rhino vara med min sambo medans jag åker iväg och kikar på duktiga människor som ska tävla med sina hundar =) Jag och Rhino har ju umgåtts hela tiden sen den 16 mars, så det ska bli roligt att få åka iväg en sväng för sig själv också. Rhino tycker nog det är att byta upp sig för han tycker så mycket om min sambo =)

Bilder och lite mer ingående inlägg kommer senare. Nu önskar jag er en bra dag och ta hand om er mina vänner =)

På förmiddagen var vi ut till landet och hälsade på. Rhino är en väldigt nyfiken kille som vill utforska saker och ting och om det behövs, så skäller han lite på sakerna innan han går fram för att vara säker på att saken inte hittar på något dumt. Jag menar, en presenning kan ju vara riktigt ohövlig och den rör sig ju så opropotionerligt   

Vi gick ner till hjorthägnet men hjortarna är verkligen bortblåsta, inte en hjort så långt ögat såg. Men Rhino sörjde inte över det, han hade fullt upp med att jaga sork istället *skrattar*

På ena filmen jag lägger upp är han i fullt sjå med att fånga en sork, men han noterar lååååångt borta att jag säger något och hoppar till så man kan inte göra annat än skratta.

På den andra filmen står han och funderar på vad det är för stora fåglar (svanar) som för oväsen och som han inte når uppe i luften, sen drar han en sväng och busar borta i snön. Jag gillar verkligen att han väljer själv att komma till mig utan att jag ber om det. Tycker det är en mycket betydelsefull egenskap hos en hund. Han gjorde så många gånger, drog en sväng, men hade mig hela tiden i synhåll och sen kom han till mig och blev omklappad.

För mig är det oerhört viktigt att en hund får vara hund och min första hund, Varga var jag alldeles för feg för att ha lös när hon var liten, så när jag väl började ha henne lös så drog hon dit pepparn växte och tillbaka igen. Så efter den erfarenheten känner jag att jag måste LITA på min hund och det gjorde jag med Tyra och försöker nu göra med Rhino. Jag är noga med att inte gå åt det hållet han går åt bara för att få honom med mig, och jag ropar heller inte åt honom om jag byter riktning utan det är han som får hålla koll på mig och än så länge visar det fina resultat.

Klart, det gäller att ha is i magen emellanåt, men det lönar sig. Som Meril sa, man måste lita på hunden, man kan inte utgå ifrån att den gör fel innan den ens har gjort det =) Och gör den fel så får man ta tag i det då, man ska inte gå och bygga upp scenarion.

Fast måste säga att det känns lite extra tryggt att vistas på mina föräldrars mark, då gör man ingen markägare sur om man har hunden lös och jag vet att jag inte stöter på någon heller om den inte är fybent såklart *ler*

Dock anser jag det oehört viktigt att man ligger steget före hela tiden, jag läser av området dit vi ska gå för att hela tiden kunna hinna med och eventuellt förhindra någon situation jag inte vill befinna mig i. Så medans Rhino sprang runt i sin egen lyckliga värld så läste jag av omgivningen och såg att inga djur skulle bli störda av oss, inga på marken iallafall, eller ja, sorken då förstås, men den ska ändå inte vara där, så den fick skylla sig själv =)

Idag träffade jag Meril, var så himla roligt att träffa henne igen och hon är väl en bland dom snällaste och tålmodigaste människorna som finns!

Idag förstod jag det som hon försökt säga till mig redan då jag hade Varga och det är en sisådär 4 år sedan     

Det är en sak att höra och läsa saker och jag förstår ju vad jag hör och läser, men sen att sätta det i praktiken är inte det lättaste, inte för mig iallafall.

Hon sa så många bra saker och det som känns så himla bra är ju att hon vet ju hur jag funkar vid det här laget och hon är så rak och ärlig och man vet att om hon säger att något är bra, då är det bra och man kan lita på det.

Jag måste verkligen sätta mig ner och fundera igenom vissa saker och sluta bry mig om vad andra ska tycka och tänka om min träning och hur jag vill träna hund, det är min buisness helt enkelt.

Jag har vissa styrkor i min träning som jag bara måste se till att väva in i alla träning och inte i bara vissa situationer.

Jag är så glad att Meril tar sig tiden att träffa mig så jag får utvecklas som hundtränare.

Idag såg jag sidor hos Rhino som jag inte sett på hela den här tiden som han varit hos oss, men jag vet hur jag ska handskas med dom och jag ska inte hålla på och dravla bort det här, för än så länge är hans startsträcka inte så lång.

Det värmde i hela mig att Meril tyckte Rhino var en trevlig kille och hon gillade att han sökte sån fin kontakt och dessutom var duktig på att lyssna ( när han ville ) *skratt*

Jag längtar tills vi ska ses nästa gång, det är så lärorikt och givande att träffa Meril, hon är en klippa!!!

Ni som är nyfikna på Meril kan besöka hennes blogg =)

Sök på: merilshundar.bloggplatsen.se

Rhino sover som en stock efter dagens träning, och det gör han rätt i, för jag behöver vila mitt huvud lite, för det är jobbigt att vara ärlig mot sig själv *skratt*

Att leva med en sjuk hund sätter djupare spår än vad man kan tro. När jag pratade med Kerstin Bergvall om det så förklarade hon lite hur det funkar, men insåg inte då vilka spår som faktiskt blir lämnade kvar efter att hunden somnat in.

Idag när jag tänker tillbaka på det 1.5 år som vi kämpade konstant så förstår jag inte hur jag orkade ärligt talat och förstår inte att Tyra orkade. Men det förklarar ju varför jag är som jag är i dagsläget och känner som jag gör.

När jag åtar mig något så är det till 110% vilket jag även gav till Tyra när hon mådde dåligt, jag var hela tiden tvungen att ligga steget före och till slut var inte situationen hållbar längre pga allt svammel från veterinärer så jag började läsa på om läget och tack vare det lyckades Tyra må så "bra" som hon kunde den korta tid hon fick här på jorden.

Det gör ont i mig när jag tänker på Tyra, tänker på henne dagligen och jag känner sån saknad. Det är ganska otäckt egentligen hur ont det kan göra i ens inre och hur stor saknad man kan känna efter ett djur som lämnat en och vandrat vidare.

Även fast finaste Rhino är här och förgyller min tillvaro bär jag hela tiden som en tung sten över mitt bröst över saknad och sorg efter Tyra. Hon var en på miljonen och jag har aldrig haft sån djup kontakt med något annat djur någonsin.

Efter att jag bestämt mig för att inte skaffa någon ny hund på hela 2011 så har ett lugn tagit över min kropp, klart jag kan känna lite vemod över att jag inte kommer ha någon fyrbent vän vid min sida att spendera timmar i skog och mark med, men jag behöver den här tiden att återhämta mig och dessutom komma i form själv.

Många därute kanske tror att om en hund blir sjuk är det bara att vänta, man behöver inte springa till veterinären på en gång och i vissa fall behöver man verkligen inte det, men i Tyras fall handlade det om att väntade jag för länge så blev hennes sjukdomsförlopp mycket sämre och hon fick längre sträcka på sig att försöka hitta tillbaka till någon form av balans. Så i hennes fall kunde jag inte vänta och i och med det var jag tvungen att hela tiden observera, kontrollera och inspektera.

Varje dag kollade jag igenom henne, hela hennes kropp, flera gånger om dagen, jag studerade hennes rörelsemönster och skrev ner och dokumenterade hur hon var och hur hon åt och hur hon reagerade på saker. Kanske kan tyckas överdrivet, men det var min räddning många gånger när jag sen satt där hos veterinären som kom med frågor och tack vare att jag skrivit och antecknat kunde jag hitta saker som jag tidigare inte skulle tänkt på.

Jag önskar så att jag kunde ha räddat Tyra, att vi hade fått en härlig vår tillsammans och massor med kommande år, men verkligheten ser annorlunda ut och jag måste försöka ta mig förbi sorgen och saknaden, men det kommer ta tid, hon var/är mitt allt!

Tyra, trots att livet går vidare och dagarna rullar på så finns det inga ord i världen som kan beskriva hur mycket det gör ont i mig att behöva vandra vidare ensam på jorden utan dig vid min sida!

Jag älskar dig mest av allt och önskar att vi ses igen!