Jag och Tyra har ju umgåtts intensivt i ca 3 veckor, dag som natt. Jag har inte tänkt så mycket på det, men hon har mestadels varit med mig och vi har tränat och umgåtts i skog och mark. Så idag när det var dags för mig att masa mig iväg till jobbet så gick jag och husse ut samtidigt med Tyra, men nu höll husse i kopplet. Vi skiljdes åt och när jag gick åt ett annat håll och dom vandrade ner för gatan så hörde jag efter en stund ett sånt stort skrik att jag trodde Tyra gjort sig illa. Jag vänder mig om och tittar efter dom och ser hur hon vägrar gå och vill åt mitt håll. Hon skriker på ett sånt hjärtskärande sätt att det gjorde ont i mig. Helt stört egentligen eftersom jag vet att hon har det bra med husse och Tyra tycker om att vara med husse, men ändå, det var superjobbigt.

Det är rätt facinerande hur mycket man kan knyta an till ett djur på det här viset och hur mycket djuret kan knyta an till en själv. Min spontana känsla när jag hörde henne skrika var att jag ville springa dit och hämta henne, men återigen, helt rubbat eftersom hon har det bra med husse =)

Jag älskar verkligen mitt lilla vita troll, så fort vi är ifrån varann så saknar jag henne. Hon är mitt allt helt enkelt och kunde jag skulle jag spendera varje dag med henne och slippa jobba. Är ju så härligt att ha någon att dela skogspromenaderna med och Tyra är ju inte bara min hund, hon är ju min hobby också =) Tycker det är så roligt att man har ett stort intresse och att det finns utrymme för att utvecklas inom det och Tyra är en ytterst lämpad läromästare =)

Dags att hoppa till kojs, ny dag imorgon, hoppas på fint väder så vi kan spendera förmiddagen i skogen, vore så härligt. Godnatt folket!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Goddag allihopa!   Känns som evigheter sen jag var härinne på bloggen för att uppdatera om vad som händer i Ayshas och mitt liv men även hennes vänners liv. Ni får ha överseende med att det tar ett tag att komma in i skrivandet igen och hur allt ...

I lördags var det dags igen för oss att prova på att tävla, jag var nervös och Aysha kunde inte för sin värld förstå vad vi skulle upp så tidigt för och ut i kylan dessutom, fy vad kallt det var, -11 hemma. Jag åkte till tävlingen med samma inställni...

Nu har det gått några dagar sen lördag 4 februari då rasklubben hade sitt årliga årsmöte. Jag beslutade tidigt under 2016 att jag från och med 2017 skulle ta paus från klubbarbete och avgå från samtliga mina uppdrag jag hade i klubben. Kände att det ...

Nu står klockan varje dag på 14.40, alla dagar i veckan och om året, men just idag, den 7 februari 2011 betydde kl. 14.40 vårt sista farväl och Tyras sista andetag togs. Jag saknar verkligen Tyra vissa dagar, men är så otroligt lyckligt lottad att ha...

Alltså jag svävar fortfarande på små moln efter gårdagens debut i Startklass i lydnad. Jag var så galet nervös men försökte peppa mig själv i att Aysha och jag är faktiskt ett team, så det hänger inte bara på henne med andra ord, utan jag måste ju fu...