Ja vad ska man säga, Tyra är verkligen inte sig lik när hon får någon form av drog. Det är ju visserligen folk och fä blir det i det stora hela för det är ju det som är själva vitsen med en drog, men ni kanske förstår vad jag menar.

Hon är inte hunden som blir dåsig efteråt utan orolig i kroppen och rastlös. Fast det är ju klart, hon kanske går runt och ser rosa små flygande elefanter i sin omgivning så vem skulle inte bli rastlös i det läget *skrattar*

Tyra visade igår att hon är en mästare på att sjunga. Tyra låter inte på det viset i vanliga fall, ska jag vara ärlig så tror jag aldrig jag hört Tyra låta som hon gjorde igår. Hon sjöng på något konstigt vis och när jag pratade med henne med lugn röst så försökte hon på något lustigt sätt sjunga med mig när jag pratade *skrattar* Och när jag helt plötsligt sa med helt vanlig röst: Men Tyra, vad gör du nu egentligen och skrattade då tystnade hon och vred huvudet på sidan och la sig sen ner för att sova =) Min Tyra, hon kan hon =)

Idag mår Tyra bättre, märker inte av något konstigt alls, men såhär skum var hon även när hon var liten plutta och blev sövd och opererade bort sin tand, samma dag hon blev sövd så var hon konstig och efter en god natts sömn var hon som vanligt igen. Nu hade jag det i bakhuvudet så därför bokade jag in en tid på en dag då jag kunde vara hemma med henne hela dagen/kvällen/natten för att bara låta henne vara och för att ha henne under uppsikt.

Imorgon börjar vi hundkurs igen, nu är det kontakt och vardagslydnad 3 och det ska bli kul. Det fina i kråksången är att kursen börjar redan kl 11 och det passar mig perfekt =)

Imorse när jag kollade på blocket som jag brukar göra i vanlig ordning så hajjade jag till och fick nästan hjärtattack kände jag. Där satt jag nyvaken och helt plötsligt dyker Tyra upp som annons!!!??? Jag klickar in mig på annonsen snabbt utan att läsa, men upptäcker sen när jag fått upp hela annonsen att det är Tyras bror Grosso. Han är också mkt vit som Tyra. Jag hoppas av hela mitt hjärta och själ att han får komma till ett hem där han stannar resten av livet. Om jag kunde skulle jag ta honom, men jag har ju min lilla prinsessa att lägga allt krut på så det är inte genomförbart. Det gör så ont i mitt hjärta när man ser unga hundar ute på annons, och mardrömmen är ju när det blir så för vissa stackars hundar att dom blir vandringsobjekt som sen i slutändan avlivas. Nu menar jag absolut inte att Grosso är ett sådant objekt och ibland kan livet ta sin egen väg där man inte har något alternativ som ägare att fatta något annat beslut än att behöva sälja sin älskade vän. Jag ska hålla alla tummar och tår och lite till för att Grossos nuvarande familj finner en toppenbra husse/matte eller både och till Grosso.

Det var allt från oss för denna gången =) Godnatt folket!