Herre jösse namen vad jag har skurat ikväll. Kände att jag var tvungen att ta tag i det nu, har inte haft sån stor lust, har mest bara gått i någon dimma känns det som sen Tyra försvann.

Men ikväll tog det skruv och jag storstädade sovrummet och torkade golvet för hand =) Och så bäddade jag rent och så skurade jag Tyras gamla bädd och bäddade iordning så det enda som saknas nu är Rhino   

Tror ni han kommer sova gott i bädden?    Jag hoppas det iallafall och ego som jag är vill jag ha honom på min sida *ler*

Jag ser verkligen fram emot att få ha en hund i hemmet igen och aldrig blir det nästa torsdag *skratt*

Slänger upp några bilder så får ni se hur Rhino kommer få sova när han är på besök hos oss =)

  Varga och Tyra, båda har ett varsitt ljus tända såklart      Där kommer Rhino få sussa =)  

Anledningen till att spegeln sitter där är inte för att Rhino ska kunna spegla sig *skratt* Utan tanken var en gång i tiden att jag skulle ha ett sminkbord framför där, men hundbädd passar mig bättre =)  

Igår träffade jag 2 av mina barndomsvänner    Först Jenny som har en söt lite son som heter Charley och senare på kvällen blev det en impulsdejt med Hanna som har dobbis tiken Zoe Zoe.

Det var så skönt att träffa dom, Jenny fick mig att skratta och det var så skönt att få vara med en människa som bara låter mig vara den jag är och som förstod hur jag kände.

Hanna och jag är ganska lika på det sättet att vi vill ha djur omkring oss. Hanna bor på en stor gård där det finns hästar och katter, höns och hundar   

När vi satt och pratade och jag berättade hur tungt det känns att leva utan djur så förstod hon vad jag pratade om. Hanna har ju bott en sväng inne i stan, men var inte hennes grej, just för att hon vill bo nära naturen och kunna ha djur omkring sig.

Jag känner samma sak. Jag skulle vilja bo på vischan och kunna ha flera djur omkring mig, men att leva utan hund nu känns så pissigt.   

Nu är det 1 vecka kvar tills Rhino kommer hit    Jag ser verkligen fram emot det.

Drömde inatt att det var flera som letade valp åt mig, men kände så starkt i drömmen att jag inte förstod varför dom gjorde det, för jag skulle ju inte ha en liten valp, jag skulle ju ha Rhino   

Märks att det är en dröm, när man kan säga att man ska ha något som inte är ens eget *ler*

Idag har jag handla med mommo på schemat, så jag ska pallra mig upp ur sängen nu och sen åka ut dit och handla. Tar henne till Strängnäs idag tror jag allt så hon får se lite annat =)

Sen ska jag hem och göra iordning här hemma inför att Rhino kommer. Vet, hur nördigt som helst, men har jag påstått att jag är något annat?   

Några kort från i somras då vi var på Hannas gård med hundarna =)

Jag håller på att läsa boken: Lyckas på Tävling av Niina Svartberg    Jag har inte kommit så långt än, men av det jag läst hittills gillar jag.

Känner att jag är mer taggad än någonsin, rätt surrealistiskt med tanke på att jag inte har någon hund ens, men det skadar aldrig att vara förberedd   

Och när det kommer till att förbereda sig för att minska nervositeten hos sig själv så behövs det lååååång tid när det kommer till mig iallafall. Jag som är så nervös när jag folk jag känner ska tävla eller ställa ut, hur nervös kommer jag inte vara då den dagen det är dags för mig själv att göra debut?   

Jag har börjat skriva lite på ett träningsschema på hur det ska se ut dom dagarna Rhino är hos mig. Vill lägga spår med honom, men får se hur vädret är, men är det något vi ska träna på så är det hjorthägnet helt klart.

Jag är övertygad om att Tyra fick den inställningen till vilt som hon hade tack vare att hon fick vistas så ofta och nära hjortar och även bli tränad på inkallning i sådan miljö, det blev på något vis normalt för henne att ha vilt så nära, så då brydde hon sig inte lika mycket.

Klart hon noterade och blev sugen när ett råddjur flög ut framför oss en gång 5 meter framför oss, men nyfiken är bra och det får man vara, så länge man stannar när matte säger det.

Tänker även lägga krut på platsliggning, det är något jag tycker är oerhört viktigt att hunden kan eftersom det är ett moment som kommer i alla nivåer och som försvåras dessutom ju längre upp i klasserna man kommer.

Men dom första dagarna ska vi träna på vårt samspel och kontakten och komma varann nära.

Jag är verkligen super laddad och det känns toppen   

Jag har blivit lite sugen på bruks också, eller blivit det har jag varit länge, ville köra det med Tyra, men jag kan inte så mycket om det. Vilken tur att min barndomsvän Hanna som har dobbistiken ZoeZoe kör lite bruks, så jag kan nog snappa upp ett och annat där.

Sen har jag några ess i skjortärmen men dom behåller jag för mig själv   

Något jag tycker är så roligt också är att så många fler av Marias valpköpare är intresserade av träning och tävling. Aloka som har Binisen uppe i Gävle är ju oerhört aktiv med henne och ligger i med seriös träning, så hon kommer bli farlig i år. Även Camilla som har Rozzo och Chili tränar aktivt och henne ska vi nog sparka ut på tävlingsbanorna trots sin nervositet, kan jag kan du Camilla =)

Carro som har Diamon och Blenda kör ju också lydnad och var så duktig som tog tillfället till akt i lördags på utställningen och ni skulle sett vilka fina stegförflyttningar dom gjorde!!!

Carola med Lilo har ju redan gjort debut så det här året blir hon också farlig på tävlingsplanerna, hihihi =)

Åsa med Cindi och Nova sa på utställningen att hon skulle börja köra Viltspår med Nova så fort snön skulle försvinna så det blir ju toppen!

Det är dom jag har lite/mer kontakt med av valpköparna. Lola som har Prince vet jag inte om hon kör lydnad eller något sånt, men det får tiden utvisa.

Men förstår ni var kul?? Och sist men inte minst och icke att förglömma har vi en uppfödare som även tränar aktivt och har tävlat med sina hundar som besitter mycket fin kunskap som hon kan dela med sig av.

Sen är det ju inte fy skam att man har vänner som även tränar och tävlar hund, kan det bli bättre? Ja det kan det, om jag skulle ha en egen hund, men det ordnar sig, det vet jag =)

Jag hittade ett filmklipp från den måndagen då vi tog farväl av vår Tyra. Hon älskade ju att träna lydnad men vi gjorde saker mest på skoj =) Men man ser vilken skillnad det blir när man fuskar sig igenom moment med godis i handen. Många lurar sig själva på det här viset och det är synd för vill man komma någonvart så är inte rätta vägen att gå genom att fuska. Var det något Tyra älskade så var det dom fartfyllda momenten som ställande vid inkallning, hon maskar, vilket jag inte skulle accepterat om det inte vore för att läget var som det var. Men man kan se hennes  glädje när hon får beröm över att ha lyckats och kommer sen med ett glädje skutt in vid min sida.

Åh vad jag saknar dig min älskade Tyra, vi hade gått långt om vi bara haft tiden och hälsan! Jag älskar dig så mycket!

Idag känner jag mig som en gammal gnällkärring, och i vissas ögon är jag säkert gammal    Jag tycker att det är så orättvist just nu. Nu när våren börjar komma och dagarna blir ljusare och det börjar bli dags att köra igång hundarna igen för kommande säsong då sitter jag här och bara får se på när alla andra planerar sitt år och sin tränings/tävlingskalender   

Missförstå mig rätt nu, för även om jag haft Tyra så hade vi nog inte fått dispens det här året, men då hade jag haft henne och vi hade kunnat träna inför 2012 iallafall.

Jag tycker det är så satans orättvist att så många därute har hundar som dom missköter, sätter åt sidan och inte hinner med och vissa som bara tycker att hunden är till besvär, men lik förbannat ska dom ha ett gäng hundar iallafall och så har vi mig som inte vill något hellre än träna och tävla hund men åh nej då ska det jävlas så inibombens att jag nu sitter utan livskamrat för 2a gången inom loppet av 5 år, hur sjukt är inte det?

Man ser liksom pundar Uffe nere på stan släpandes på en hund år ut och år in som man önskar finge komma in i värmen istället för att jaga knark med sin ägare då det är 25 minus ute dagarna i ända.

Nä, just idag är livet fanimej orättvist och det går över det med, men nä, vet inte om jag kommer över det ärligt talat.

Jag saknar min Tyra oerhört mycket, vi kom varann så läskigt nära, hon kunde röra vid min själ och i fredags när jag träffade Rhino och vi satt på golvet och jag kelade med honom och så helt plötsligt tittar han på mig och då känner jag samma sak, han såg in i min själ och gav mig ett sånt lugn inombords och jag rös. Jag blev lite rädd faktiskt att han kom mig så nära, men på samma gång är det en oslagbar känsla att en hund och människa kan klicka så bra.

Jag saknar ju inte "bara" Tyra utan jag saknar det så kopiöst mycket att träna hund. Man läser på alla möljliga olika ställen hur härliga dagarna är för hundägare just nu när solen tittar fram och de tillbringar sina dagar ute i solen och gör olika saker tillsammans. Jag vill ju vara där, jag vill ju tillbringa mina dagar ute med min hund.

Hur snälla alla än är och låter mig få gosa och kela med sina hundar och få vara med, så är det aldrig samma sak som att ha en egen hund.

Jag är så tacksam över att Maria lånar ut Rhino till mig och tro mig, jag har väl aldrig längtat så jäkla mycket efter min födelsedag så som jag gör nu =) Jo, längtade det året jag fyllde 30 för då fick jag Tyra i födelsedagspresent i och med att Maria tyckte att vi var okej ägare för henne så vi fick köpa henne. Både jag och Ronnie fyllde 30 det året så vi tog pengarna och köpte henne som present till oss båda eftersom vi båda längtade efter hund.

Vi längtar nu med, men på samma gång är vi såklart rädda, rädda för att någon skulle hända en ny hund och hur ledsna vi då skulle bli. Klart vi pratar fram och tillbaka här hemma och Ronnie säger en himla tänkvärd sak och det är att vi är människor som vill leva med hund och vore det inte för att vi förlorat Tyra hade vi varit med hund nu, så om vi skulle ha en ny hund inom en snar framtid så är ju knappast det något att höja på ögonbrynen åt med tanke på att vi vill leva med hund =) Ibland och notera bara ibland *fniss* säger han bra saker =)

Rhino rörde vid min själ redan som pytteliten då jag var och hälsade på hemma hos Maria och även han ville hela tiden upp i min famn för att sen skälla på mig *ler* Något finns där, något....tiden får utvisa vad...

Här kommer ett gäng bilder, skriver mer sen, är för trött nu...men tänkte ni var sugna på en och annan bild *ler*

Ja, i fredags blev jag faktiskt urless på att Strömsholm varit så nochalanta att dom inte återkopplat till mig på 2 veckor att jag ringde upp och talade lite fint om att i sådanna här tider då dvärgbandmasken ligger i löpet hos media så kan jag tänka mig att en smaskig historia om vad som försigår på Strömsholm och hur dom förhåller sig till sin hygienpolicy kanske faller media på läppen?  

Jag blir då uppringd av en trevlig receptionist som talar om att hon vidarebefodrat det jag sagt och att i början av nästa vecka (denna veckan ) skulle någon av verksamhetscheferna höra av sig. Och anledningen till att ingen hört av sig är pga att vederbörande dvs Åsa Liljeroos Tanghöj varit iväg med sina barn då dom har sportlov. Jag skrattar till lite bittert och säger att man har ju inte sportlov i 2 veckor och någon annan borde då ha tagit sig ann detta.

Hur som helst så går helgen och på måndagen blir jag uppringd av denna Åsa. Hon presenterar sig och undrar sen lite vad mitt ärende är och jag börjar förklara. Nu ska ni få höra vad personen i fråga säger!   

När jag förklarar hur dåligt skött hygienen är så börjar hon ifrågasätta om jag verkligen inte sett fel eller att det är så att dom gjort rent utan att jag såg det.     

Jag blir så upprörd att jag nästan börjar stamma och förklarar då för henne att det är det futtigaste försvarsargument jag hört och att jag inte kan förstå hur hon kan säga något dyligt till mig när jag är mitt uppe i en stor sorg och enbart driver detta vidare pga att jag talat med en mycket kompetent människa vid namn Ulrika på SVA.

Då vänder ljudet i skällan och hon säger då att givetvis har dom gjort fel och att dom verkligen måste se över sina rutiner.

Jag kan ärligt talat se framför mig hur dessa människor kör över folk som inte har orken eller kunskapen att stå emot.

Sen babblade hon på om att MRSP inte är så smittsamt först och förklarade för mig hur det skulle smitta. Men då skrattar jag även till helt cyniskt och säger att jag går på det Kerstin Bergvall och det Ulrika på SVA talat om för mig och det är allt annat än att MRSP inte är smittsamt. Även då vill hon få det till att hon aldrig påstått att hon sagt att det inte skulle vara smittsamt, men äh, jag VET att jag har rätten på min sida så jag sa mitt sen struntade jag i resten.

Jag sa uppprepande gånger att jag krävde att dom kontaktade de ägarna som var inne med sina hundar samma söndag och som hade sina hundar inlagda på samma avdelning som Tyra. Då försöker människan få det till att det kan dom inte kolla upp, men jag hänvisar då till journalkopior och där borde informationen finnas som dom söker.

Jag säger även att jag tycker att man sällan blir hörd när man är på Strömsholm och att det som sägs inte sen står nedskrivet i journalen, utan något helt annat. Detta skulle ses över sa hon.

Som avslut sa jag även att det är pinsamt att ett sådant stort Djursjukhus med en sådan policy inte återkopplar förrän det gått 3 veckor och ursäkter som sportlov gör det ännu mer pinsammare. Hon höll även med om detta och att deras rutiner även där skulle ses över.

Nu vet jag inte om hon bara sa saker till slut för att få mig nöjd eller om dom verkligen vill ändra sig, det återstår att se. Jag kommer ringa tillbaka om 1 månad och få en återkoppling, det lovade hon mig. Men återigen, det här kanske hon hade glömt bort när vi lagt på så vi får väl se hur dom gått till väga när jag ringer om 1 månad igen.

Enda anledningen till att jag gjort detta är för att någonstans få någon form av upprättelse för all skit man fått när man varit i kontakt med Strömsholm och all skit Tyra fått utstå. Kommer ALDRIG glömma första gången hon var inlagd och jag hämtar hem henne och hon luktar fruktansvärt illa och dessutom knappt hinner utanför dörren så kissar hon. Och då påstods det att hon var nyrastad, vilket jävla bullshit!!   

Jag har många dåliga erfarenheter från Strömsholm och det är absolut inget ställe jag skulle vända mig till om jag absolut inte hade något annat val, men man kan ju hoppas på förändring.

Jag vill råda ALLA därute som är djurägare, att så fort ni varit hos veterinär eller på djurklinik så be att få ut journalkopiorna, där ser ni provsvar och vad veterinären skriver ner om läget. Det här ska vara gratis att hämta ut och man kan hämta ut det varje gång man besöker kliniken. Där kan ni då se om veterinären säger samma sak till dig som den sen skriver i journalen och det ska ni veta är inte alls en självklarhet. Man kan även se om veterinären uppfattat det man berättat som i vissa fall kan vara avgörande för hur fortsatt behandling skall ske.

Någon som är lite intressant också är att det även skrivs in hur du är som djurägare vissa gånger.

Stå på er när ni är hos en veterinär, låt dom inte göra vad som helst, ifrågasätt det dom vill göra och fråga vad dom har för plan med det dom vill göra! Det har du rätt till! och det är du skyldig ditt djur!!!

Jag har även gjort detta för alla djur därute som fortsättningsvis kommer till Strömsholm för vård och för alla djur som komma skall besöka det stället. Jag har gjort allt jag kan nu och hoppas att det kommer ske förändring och jag hoppas att de djur som behandlades samtidigt som Tyra den söndagen inte blivit smittade.

Tyra, jag saknar dig oerhört mycket och någonstans känns det som att vi vann tillslut med vår strid mot dåligt bemötande och behandling på Strömsholm.

Tyra du har gjort mig till en mycket klokare människa och tack vare dig har jag en betydligt större kunskapsbank än innan. Jag har allt att tacka dig för min älskade ängel!    Jag älskar dig mitt allt!

Jag skulle göra vad som helst för att få möta din blick igen och för att få ha dig i min famn ännu en gång. Tyra du fattas mig!