Jag håller på att läsa boken: Lyckas på Tävling av Niina Svartberg    Jag har inte kommit så långt än, men av det jag läst hittills gillar jag.

Känner att jag är mer taggad än någonsin, rätt surrealistiskt med tanke på att jag inte har någon hund ens, men det skadar aldrig att vara förberedd   

Och när det kommer till att förbereda sig för att minska nervositeten hos sig själv så behövs det lååååång tid när det kommer till mig iallafall. Jag som är så nervös när jag folk jag känner ska tävla eller ställa ut, hur nervös kommer jag inte vara då den dagen det är dags för mig själv att göra debut?   

Jag har börjat skriva lite på ett träningsschema på hur det ska se ut dom dagarna Rhino är hos mig. Vill lägga spår med honom, men får se hur vädret är, men är det något vi ska träna på så är det hjorthägnet helt klart.

Jag är övertygad om att Tyra fick den inställningen till vilt som hon hade tack vare att hon fick vistas så ofta och nära hjortar och även bli tränad på inkallning i sådan miljö, det blev på något vis normalt för henne att ha vilt så nära, så då brydde hon sig inte lika mycket.

Klart hon noterade och blev sugen när ett råddjur flög ut framför oss en gång 5 meter framför oss, men nyfiken är bra och det får man vara, så länge man stannar när matte säger det.

Tänker även lägga krut på platsliggning, det är något jag tycker är oerhört viktigt att hunden kan eftersom det är ett moment som kommer i alla nivåer och som försvåras dessutom ju längre upp i klasserna man kommer.

Men dom första dagarna ska vi träna på vårt samspel och kontakten och komma varann nära.

Jag är verkligen super laddad och det känns toppen   

Jag har blivit lite sugen på bruks också, eller blivit det har jag varit länge, ville köra det med Tyra, men jag kan inte så mycket om det. Vilken tur att min barndomsvän Hanna som har dobbistiken ZoeZoe kör lite bruks, så jag kan nog snappa upp ett och annat där.

Sen har jag några ess i skjortärmen men dom behåller jag för mig själv   

Något jag tycker är så roligt också är att så många fler av Marias valpköpare är intresserade av träning och tävling. Aloka som har Binisen uppe i Gävle är ju oerhört aktiv med henne och ligger i med seriös träning, så hon kommer bli farlig i år. Även Camilla som har Rozzo och Chili tränar aktivt och henne ska vi nog sparka ut på tävlingsbanorna trots sin nervositet, kan jag kan du Camilla =)

Carro som har Diamon och Blenda kör ju också lydnad och var så duktig som tog tillfället till akt i lördags på utställningen och ni skulle sett vilka fina stegförflyttningar dom gjorde!!!

Carola med Lilo har ju redan gjort debut så det här året blir hon också farlig på tävlingsplanerna, hihihi =)

Åsa med Cindi och Nova sa på utställningen att hon skulle börja köra Viltspår med Nova så fort snön skulle försvinna så det blir ju toppen!

Det är dom jag har lite/mer kontakt med av valpköparna. Lola som har Prince vet jag inte om hon kör lydnad eller något sånt, men det får tiden utvisa.

Men förstår ni var kul?? Och sist men inte minst och icke att förglömma har vi en uppfödare som även tränar aktivt och har tävlat med sina hundar som besitter mycket fin kunskap som hon kan dela med sig av.

Sen är det ju inte fy skam att man har vänner som även tränar och tävlar hund, kan det bli bättre? Ja det kan det, om jag skulle ha en egen hund, men det ordnar sig, det vet jag =)

Jag hittade ett filmklipp från den måndagen då vi tog farväl av vår Tyra. Hon älskade ju att träna lydnad men vi gjorde saker mest på skoj =) Men man ser vilken skillnad det blir när man fuskar sig igenom moment med godis i handen. Många lurar sig själva på det här viset och det är synd för vill man komma någonvart så är inte rätta vägen att gå genom att fuska. Var det något Tyra älskade så var det dom fartfyllda momenten som ställande vid inkallning, hon maskar, vilket jag inte skulle accepterat om det inte vore för att läget var som det var. Men man kan se hennes  glädje när hon får beröm över att ha lyckats och kommer sen med ett glädje skutt in vid min sida.

Åh vad jag saknar dig min älskade Tyra, vi hade gått långt om vi bara haft tiden och hälsan! Jag älskar dig så mycket!

Idag känner jag mig som en gammal gnällkärring, och i vissas ögon är jag säkert gammal    Jag tycker att det är så orättvist just nu. Nu när våren börjar komma och dagarna blir ljusare och det börjar bli dags att köra igång hundarna igen för kommande säsong då sitter jag här och bara får se på när alla andra planerar sitt år och sin tränings/tävlingskalender   

Missförstå mig rätt nu, för även om jag haft Tyra så hade vi nog inte fått dispens det här året, men då hade jag haft henne och vi hade kunnat träna inför 2012 iallafall.

Jag tycker det är så satans orättvist att så många därute har hundar som dom missköter, sätter åt sidan och inte hinner med och vissa som bara tycker att hunden är till besvär, men lik förbannat ska dom ha ett gäng hundar iallafall och så har vi mig som inte vill något hellre än träna och tävla hund men åh nej då ska det jävlas så inibombens att jag nu sitter utan livskamrat för 2a gången inom loppet av 5 år, hur sjukt är inte det?

Man ser liksom pundar Uffe nere på stan släpandes på en hund år ut och år in som man önskar finge komma in i värmen istället för att jaga knark med sin ägare då det är 25 minus ute dagarna i ända.

Nä, just idag är livet fanimej orättvist och det går över det med, men nä, vet inte om jag kommer över det ärligt talat.

Jag saknar min Tyra oerhört mycket, vi kom varann så läskigt nära, hon kunde röra vid min själ och i fredags när jag träffade Rhino och vi satt på golvet och jag kelade med honom och så helt plötsligt tittar han på mig och då känner jag samma sak, han såg in i min själ och gav mig ett sånt lugn inombords och jag rös. Jag blev lite rädd faktiskt att han kom mig så nära, men på samma gång är det en oslagbar känsla att en hund och människa kan klicka så bra.

Jag saknar ju inte "bara" Tyra utan jag saknar det så kopiöst mycket att träna hund. Man läser på alla möljliga olika ställen hur härliga dagarna är för hundägare just nu när solen tittar fram och de tillbringar sina dagar ute i solen och gör olika saker tillsammans. Jag vill ju vara där, jag vill ju tillbringa mina dagar ute med min hund.

Hur snälla alla än är och låter mig få gosa och kela med sina hundar och få vara med, så är det aldrig samma sak som att ha en egen hund.

Jag är så tacksam över att Maria lånar ut Rhino till mig och tro mig, jag har väl aldrig längtat så jäkla mycket efter min födelsedag så som jag gör nu =) Jo, längtade det året jag fyllde 30 för då fick jag Tyra i födelsedagspresent i och med att Maria tyckte att vi var okej ägare för henne så vi fick köpa henne. Både jag och Ronnie fyllde 30 det året så vi tog pengarna och köpte henne som present till oss båda eftersom vi båda längtade efter hund.

Vi längtar nu med, men på samma gång är vi såklart rädda, rädda för att någon skulle hända en ny hund och hur ledsna vi då skulle bli. Klart vi pratar fram och tillbaka här hemma och Ronnie säger en himla tänkvärd sak och det är att vi är människor som vill leva med hund och vore det inte för att vi förlorat Tyra hade vi varit med hund nu, så om vi skulle ha en ny hund inom en snar framtid så är ju knappast det något att höja på ögonbrynen åt med tanke på att vi vill leva med hund =) Ibland och notera bara ibland *fniss* säger han bra saker =)

Rhino rörde vid min själ redan som pytteliten då jag var och hälsade på hemma hos Maria och även han ville hela tiden upp i min famn för att sen skälla på mig *ler* Något finns där, något....tiden får utvisa vad...