När det kommer till det här så råder det delade meningar hos många därute, många anser att amstaffen kan leva som vilken soffhund som helst, men jag håller inte med, inte på långa vägar.

Jag skulle aldrig kunna se på en amstaff generellt, som en soffhund. Med det menar jag att den nöjer sig med rastrundor och inget mer. Många är säkert lugna inomhus och gör inget och kanske då kan uppfattas som en praktiskt eller lugn soffhund, men dom besitter energi som måste få ges utlopp för, och oftast resulterar det i att hunden blir oregerlig ute eller jobbig vid t ex hundmöten eller andra situationer man kan stöta på utomhus. Hunden som nyss var världens bästa soffhund och lugnet själv, förvandlades så fort porten öppnades till en högenergiskt knippe som nästan lyser elektriskt av all energi som pulserar i deras kroppar.

Jag tror absolut det finns individer därute som är mer enkla och som inte har lika stort behov som andra till aktivering, men att marknadsföra amstaffen som en simpel sällskapshund är för mig att inte förstå rasen.

Med rätt aktivering, oavsett vad det innebär, men att hunden får jobba varje dag eller ha ett jämt flöde på aktivering så det är en jämn balans, självklart fungerar amstaffen fint som sällskap då, men att skaffa sig en amstaff och inte alls vilja jobba med den oavsett vad det är, det är ingen bra kombination.

Aysha är en amstaff med hög energi, hon skulle inte fungera i vilket hem som helst, jag har inte rätta kunskapen alla gånger, men jag vill lära mig och strävar hela tiden efter att utvecklas och lösa problemen vi stöter på.

Nu en tid har hon inte fått den aktivering som hon behöver, det visar sig tydligt ute, hundmöten är jobbiga, moppar är något som kan få hennes ögon att ploppa ut ur huvudet på henne och hon blir helt blockerad och vill bara jaga dom. Bilar funkar också i brist på moppar som låter högt, även cyklister som rör sig fort kan funka, bara hon får utlopp av sin överskottsenergi.

Jag och min sambo har pratat om det här hur Aysha är som hund och han sa något riktigt bra, han tycker att Aysha är en väldigt skarp hund och det var som att slå huvudet på spiken, bättre ord får man leta efter till att beskriva henne.

Hon är ingen lätt hund, otroligt självständig och har en attityd som sänder ut att hon klarar sig själv och vill gå sin egen väg, varför ska hon samarbeta och kompromissa när hon under hela sin uppväxt gått sin egen väg?

Min sambo brukar säga att man kan ta bort hunden från gatan men aldrig gatan ur hunden och det stämmer så jäkla bra på Aysha.

Jag har haft en tid nu då jag av olika anledningar inte tillgodosett hennes behov och det måste jag ta tag i när hon kommer hem igen, måste lägga upp en plan för hur jag ska gå tillväga.

Många hundar brukar man säga att man inte ska ge lillfingret för då tar dom hela handen ( är ett talesätt ) men när det kommer till Aysha handlar det inte om att man blir av med en hand, hon roffar åt sig hela överkroppen *ler lite lätt hysteriskt*

Jag vill inte på något vis fram måla denna ras som hemsk eller okontrollerbar, men vill att man ska få upp ögonen för att det är en hund som kräver sitt och är ingen bra inredningshund som passar fin fint bland kuddarna på soffan. Dom passar där, men dom behöver för att kunna må bra, få utlopp för sin energi, det är en Terrier!

Amstaffen passar alltså som sällskapshund och är en underbar sådan om du låter dennes huvud få jobba och motionerar den med ett jämt flöde.

Jag har alltid trott att en hund blir trött med rätt hjärngympa och att det är grundpelaren till balans, men också givetvis med motion inkluderad. Fast Aysha är av den sorten att hon behöver mer motion än vad jag kunnat tro, finns inga långpromenader som får henne trött, hon behöver liksom mer explosiv motion, som att springa lös, eller springa överhuvudtaget, dra kedjor är något som också skulle funka tror jag, men det som slår allt är simningen. När hon får simma har hon rätt balans, längtar till den tiden då det är läget att simma igen.

Fast nu är det ju ett bra tag dit så jag får lösa det tills dess. Jag ska ta tag i det och styra upp läget, men just nu känns det bra att få någon dag att pusta ut och ladda batterierna.

Jag älskar min Aysha, ibland kan det bara bli lite för mycket av Aysha *skratt* Hon är sån att hon liksom ska vara på mig, där jag är där ska Aysha vara. Om jag sätter mig i soffan när hon redan ligger där, så flyttar hon på sig och lägger sig där jag sitter, flyttar jag mig igen för att det blir trångt, flyttar hon efter *skratt* Hon är en riktigt knasfia =)

Nepp nu blir det att sova lite inför jobb inatt, hoppas ni alla har en bra dag <3

 

Pierina, Cilla, Enzo & Trolla

11 december 2012 16:47

Du kunde inte slå hammaren på spiken mer rätt! :D

http://mixtomax.se/blogg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Goddag allihopa!   Känns som evigheter sen jag var härinne på bloggen för att uppdatera om vad som händer i Ayshas och mitt liv men även hennes vänners liv. Ni får ha överseende med att det tar ett tag att komma in i skrivandet igen och hur allt ...

I lördags var det dags igen för oss att prova på att tävla, jag var nervös och Aysha kunde inte för sin värld förstå vad vi skulle upp så tidigt för och ut i kylan dessutom, fy vad kallt det var, -11 hemma. Jag åkte till tävlingen med samma inställni...

Nu har det gått några dagar sen lördag 4 februari då rasklubben hade sitt årliga årsmöte. Jag beslutade tidigt under 2016 att jag från och med 2017 skulle ta paus från klubbarbete och avgå från samtliga mina uppdrag jag hade i klubben. Kände att det ...

Nu står klockan varje dag på 14.40, alla dagar i veckan och om året, men just idag, den 7 februari 2011 betydde kl. 14.40 vårt sista farväl och Tyras sista andetag togs. Jag saknar verkligen Tyra vissa dagar, men är så otroligt lyckligt lottad att ha...

Alltså jag svävar fortfarande på små moln efter gårdagens debut i Startklass i lydnad. Jag var så galet nervös men försökte peppa mig själv i att Aysha och jag är faktiskt ett team, så det hänger inte bara på henne med andra ord, utan jag måste ju fu...