Jahapp, igår drog en vind av otur in över oss, eller snarare Aysha. Vi spenderade dagen ute på landet och bara njöt trots att det kom en och annan regnskur. Vi var ute i 2h och gick en sväng och så tränade vi och Aysha sprang runt med apporten så stolt och glad, sen att hon inte ville ge den till mig brydde jag mig inte så mkt om eftersom hon var så lycklig och höll den så fint i munnen utan att tugga, men med den hastighet hon hade när hon sprang så var det någ svårt att tänka på att tugga samtidigt *skratt*

En liten vilopaus och sen var vi ute igen, jag och pappa skulle passa på att elda lite ris så vi satte igång, Aysha var med och höll fokus på att vi skötte oss, men som den grävmaskin hon är satte hon igång att gräva. Plötsligt ser jag att hon slutar och liksom skakar tassen lite, jag går fram och tittar och ser att hålet hon grävt upp av fin fin jord är fullt av pissmyror så tänkte att jaha dom gav väl henne en omgång. Och hon gav sig på hålet igen och grävde så jag tänkte att det var väl myrorna som bråkat med hennes tass.

Men så slutar hon gräva igen och då sätter hon sig en bit bort från hålet och bara tittar på mig, jag får en klump i magen för jag ser på hennes ögon att något är inte som det ska. Jag går fram och kollar igenom henne och upptäcker då att hennes högra tass inte ser ut som den ska. Eller rättare sagt hennes ena klo på höger tass, för den stod liksom rakt upp och helt ärligt höll jag på att spy rakt ut när jag såg det. Jag tog med mig Aysha och satte henne i buren, stackarn hade så ont, syntes så tydligt på ögonen och hon smackade upprepande gånger.

Jag for in och ringde Strömsholm, personen jag pratade med där hade antingen jobbat för många timmar eller käkat huggorm till lunch. Jag förklarade läget att det ser helt sjukt ut och att hon har väldigt ont. Människan i andra änden säger då att jag ska försöka rycka loss klon själv!!! Eh, öh, vah säger jag? Menar du att jag ska, trots den enorma smärta hon har, försöka hålla henne och bara försöka slita loss klon som sitter fast i tassen på henne? Svaret jag fick var ja, man får inte vara så pjoskig, håll i och försök dra. Aldrig i livet sa jag, det gör jag inte!! Då tyckte hon att jag skulle linda tassen och vänta till på måndag för dom hade inte tid att ta emot oss. Visst kunde jag åka dit men då kunde jag räkna med 7-8 timmars väntan och sen få åka hem igen utan att få träffa veterinär. Vah sa jag igen, menar du att jag om jag kommer in får vänta i flera timmar och sen skickar ni hem mig utan att få hjälp trots att jag väntat? Nja mjo, visst kunde jag komma in men fick räkna med väntetid ändrade hon sig till då. Jag sa att jag förstod fullt ut att det fanns mer akuta fall än det Aysha var i, men att vänta till måndag med denna skada och den smärta hon hade fanns inte i min värld och det hade varit regelrätt djurplågeri!!

Hon i andra änden sa att dom inte hade tid för mig, så jag skulle hem och duscha av tassen så den blev ren och sen försöka dra bort klon eller linda tassen och avvakta till måndag.

Kändes inte alls bra, kände mig uppgiven och faktiskt förtvivlad eftersom Aysha hade sådan smärta och Strömsholms Regiondjursjukhus inte tog emot oss. Jag åkte hem och försökte duscha av Ayshas tass så gott det gick, men hon hade så ont stackaren. Jag ringde igen och förklarade läget att jag nu försökt tvätta av men att linda det där var bara att glömma, det går liksom inte fösökte jag förklara, för det kommer göra för ont på henne. Då får hon vara som hon är till på måndag säger samma trevliga ( inte ) människa igen för dom har inte tid att ta emot mig. Jag bad om att få komma in ändå och det gjorde inget om jag fick vänta i flera timmar bara jag fick hjälp mot hennes smärta, för till måndag kan vi inte vänta sa jag, men det var som att prata för döva öron och vi la på.

Aysha låg och skakade i tassen och tittar på mig med dom där vädjande ögonen som att snälla hjälp mig, men där satt jag och kände mig totalt värdelös som inte kunde fixa hjälp åt min fyrbenta vän. Jag började kolla runt på andra alternativ, antingen skulle jag få åka till Uppsala eller Stockholm där de även har akutmottagningar, men ilskan steg i mig. Det är ju under all kritik det här, att jag har en hund hemma som har påtaglig smärta och jag får råd att stanna hemma till måndag, eller rycka loss klon själv eller bara linda över det hela.

Jag ringer tillbaka till Strömsholm en 3e gång och en annan tjej svarar, jag ber om ursäkt att jag ringer en tredje gång men förklarar för henne med läget och att vänta till måndag med en hund som har sån smärta finns inte i min värld. Hon sa att självklart ska jag komma in med henne och för stunden hade dom ganska lugnt så det skulle nog inte vara några problem, men att väntetid kan det ju alltid bli om det kommer in mer akuta fall, men det förstod jag ju och självklart ska det vara så.

När jag kommer dit och har anmält så väntade vi i 1.5timme och sen var det vår tur, Aysha började få panik av smärtan, hon visste inte hur hon skulle hålla tassen eller hur hon skulle sitta eller ligga, man såg i ögonen på henne hur ont hon hade och hela hennes kroppspråk, stackars pluttan!

Veterinären hette Kajsa och jag frågade henne om hon tyckte det varit en god ide av mig att försöka dra loss klon hemma på egen hand, och hon bara titta på mig och sa att nej det skulle hon inte rekommendera. Frågade även om hon tyckte att det var onödigt av mig att åka in för det här, och då svarar hon att hon tyckte jag skulle väntat till måndag!!!! Vah??? Fast du ser hur ont hon har, menar du att jag borde bara väntat till måndag? Ja, man får inte vara så blödig, ibland är det på det viset att dom har ont och så är det bara helt enkelt. Inte riktigt min bild av hur en veterinär ska resonera, men förstår ju givetvis att dom ibland har smärta, men att låta dom gå med smärtan är inte riktigt min melodi. Hur som helst så var jag ju där och vi fick hjälpen vi behövde.

Aysha fick smärtlindring omgående och först skulle vi få åka iväg och komma tillbaka efter några timmar för dom skulle operera en hund emellan. Men sen kom dom tillbaka och meddela att dom skulle ta Aysha först och sen operera den andra hunden, vilket jag givetvis var mkt tacksam för.

Aysha drogades och fick vila en stund för att det skulle få verka. Sen kommer en sköterska in och en manlig veterinär dom lägger Aysha på en grön bår eller vad man ska säga, hon börjar sprattla men då håller dom bara ihop den så hon ligger som i ett rör, fy vilken skräck för henne eller för vilken hund som helst som är drogad och får uppleva denna olustiga känsla. Jag fick vänta utanför medans dom var i operationssalen och tog bort klon.

Sen meddelar veterinären, den manliga som verkade ha tagit över, hur jag skulle göra med bandaget och kompressen och gelen runt pulpan i 10-14 dagar. Han förklarar att det är ganska svårt att få till det bra runt pulpan och jag bara tittar på honom och säger att om du tycker det är svårt som kan det här och har gjort det på en hund som dessutom sover, hur ska då jag kunna få till det bra med en hund som är vaken och som inte alls kan det här? Det förstod han ju kunde vara ett problem så i värsta fall som han sa får jag strunta i bandaget och bara skydda tassen när hon var ute. Denna veterinär var dock mkt trevlig och jag upplevde att han verkligen tog sig tid för oss och pratade och gav information.

På hemgångsrådet står det att pulpan ska hållas fuktig tack vare gelen och tassen ska vara i bandage i 10-14 dagar, men jag får inte rasta henne i fuktig miljö eller smutsig för bandaget får inte bli fuktigt.....ja jag vet inte, bandaget blir ju fuktigt av gelen, men finns säkert något mer genomtänkt där som min intelligens inte når fram till.

I min värld vill jag ta bort bandaget och låta tassen luftas så mkt det bara går, inte låta henne komma åt pulpan och ute se till att hon har strumpa och om det behövs plastpåse för att skydda mot väta. Men jag är ju ingen veterinär eller kunnig inom området. Men ändå så känns det som att det strider mot den naturliga läkeprocessen att bädda in något så tätt som det blir med bandage.

Kalaset kostade över 5000kr, har inte fått någon specifikation på vad som har kostat, men hoppas att jag får det, för vore intressant att se vad som har kostat vad. Jag fick betala 2200kr av det. Det är banne mig inte billigt att äga hund den saken är klar!!!!

Aysha var medtagen när vi åkte hem, hon hade snetänt på drogningen rejält och lät som en flock vargar och var orolig och kom inte till ro. Hon kissade på sig några gånger under tidig natt de korta stunderna hon lyckades somna till. Hon har ylat och gnytt hela natten och hela dagen. Nu först när kl är snart 20.00 har hon lyckats somna sådär ordentligt, vilket är skönt för mitt hundägarhjärta att se.

Vi var ut till landet i nästan 1.5 timme och Aysha mådde bättre av att få frisk luft och lite annat att titta på. Efter en stund när vi varit där kom mina föräldrar hem, dom hade varit iväg. Aysha blev glad av att se dom och det känns lika skönt i mitt hjärta när dom klappar om henne och pratar med henne och visar att dom verkligen bryr sig. Dom undrade hur allt gått och jag berättade och sa även att hon inte druckit eller ätit på hela dagen och inte fått i sig något sen igår. Då går mamma iväg en sväng och kommer tillbaka med vatten och en korv. Aysha blir glad såklart och börjar sen äta på korvbitarna som mamma gav henne. Var skönt att se henne äta måste jag säga!! Mamma gick och hämtade mer korv och Aysha åt upp dom med och sen drack hon lite, åh det kändes så himla bra!!!

Jag är så enormt tacksam över att jag har mina föräldrar och att dom förstår min passion i livet och stöttar mig som dom gör. Nu är det ju kanske inte så roligt när jag ibland behöver fråga om jag får låna pengar för att ro iland mitt intresse som är hund, men dom ställer alltid upp, och hade det inte varit för dom hade jag aldrig klarat av den kamp jag och Tyra förde tillsammans för att hon skulle kunna få det så bra som hon kunde må. Tack mamma och pappa för att ni finns och för att ni hjälper mig med mina hundar!!

Som lite pricken över iet i allt det här igår så hör min sambo av sig som var i Sthlm att han åkt in till akuten pga magsmärtor, mitt stresspåslag var rätt högt innan och blev inte mindre av hans samtal =( Men han mår relativt bra, men ska tillbaka på måndag för fortsatt undersökning och utredning vad felet är. Jag är riktigt dålig på att hantera sån här stress, känslomässig stress, när det kommer till människor jag älskar och bryr mig om, ja även hundar såklart, så mår jag riktigt dåligt.

Men just nu är läget under kontroll så vi fokuserar på det och blickar framåt!!

Det som grämde mig enormt mkt var givetvis att vi inte kunde gå mht idag som vi hade inbokat, och nu när Aysha äter smärtlindrande är det 28 dagars karens på det efter avslutad kur, så utställningen i Vallentuna är bara att glömma, så nu lägger vi allt lite på is och tar nya tag när allt vad sjukstuga heter och är över och förbi!!

Lite suddig bild men man ser hur pulpan är mer rödaktig och själva klon sitter ovanför, som sagt, ett tag stod den rakt upp *aj aj aj*

Här ser man tydligt hur det hela ser ut, ser nästan ut som att man dragit ur pulpan ur själva klon, kan ni hajja att hon på Strömsholm tyckte och gav mig som råd att rycka bort klon på egen hand?? *idioti*

Ayshas fina bandage med stjärnor på som den stjärna hon är, mattes flicka...

Aysha ligger och njuter i gräset och spanar in alla småfåglar, nu hoppas vi det här läker fort så hon kan vara på språng igen snart, men gräva efter sork är det totalförbud på ett bra tag framåt!!

Klart att de regler som finns ska följas, dock bör en del personer skämmas, fast det har dom förmodligen inte förstånd eller vett till, när man väljer att förbise en hunds bästa för att stilla sitt eget ego och det är beklagligt att man använder sig av djur på det viset för att utöva makt och stilla sitt korrupta maktbegär. Men jag tror och hoppas att det dom stångar sig blodiga på och klamrar sig fast så frenetiskt vid bara för att, kommer att slå tillbaka på dom själva. Man är ingen god hundägare om man blundar för djurets hälsa och väljer bort att se verkligheten för vad den egentligen är bara för att man kan det.

Tycker uppriktigt synd om dessa små människor som för ett krig mot sig själva egentligen, men uppenbarligen inte förstår bättre och handlar därefter.

Det är dock ytterst beklagligt att de stackars djuren hamnar emellan, men vissa människor har bara pengar i huvudet eller få utlopp för sitt maktspel.