Har som sagt rotat fram Tyras journalhandlingar för att kunna skriva iordning en förhoppningsvis läsvärd artikel som jag tänkt sända in till Amstaff Nytt. När jag började bläddra igenom buntarna kände jag att det nästan blev surrealistiskt med tanke på allt som gjorts.

I dagsläget förstår jag inte hur jag orkade och jag tror inte många verkligen förstod vilken kamp det var och hur påfrestande det var att åka som en jojjo hit och dit och ständigt ligga ute med sjuka summor trots en bra försäkring som tänkte mycket.

Här får ni en kortfattad sammanfattning som är stört lång:

2009: Juni månad någon gång sövs Tyra ner och opererar bort en avslagen mjölktand.

2009-11-03 Strömsholm: Kräkningar och diarré. Blodprov + urinprov tas.

2009-11-04 Strömsholm: Ultraljud!

2009-11-09 Strömsholm: Telefonkontakt. Antibiotika Vetrimoxin sätts in i 7dagar mot urinvägsinfektion.

2010-02-20 Strömsholm: Akutbesök, kräkningar + diarré. Röntgen!

2010-02-21 Strömsholm: Akutbesök pga sämre tillstånd. Tyra läggs in!

2010-02-22 Strömsholm: Tyra inlagd, blodprover tas.

2010-02-23 Strömsholm: Ultraljud! Bukspottskörtelprov tas.Tyra får åka hem.

2010-03-01 Strömsholm: Telefonkontakt. Antibiotika Vetrimoxin sätts in i 10dagar mot urinvägsinfektion.

2010-03-15 Strömsholm: Brevsvar om bukspottskörteln provsvar, allt normalt.

2010-04-06 Strömsholm: Hd/Ed röntgen + vaccination

2010-06-10 Strömsholm: Kräkningar + diarré + utslag. Blodprov, urinprov och avföringsprov, skrapprov tas. Koccidierna upptäcks! Antibiotika Tribrissen sätts in i 7 dagar pga koccidierna + Bactrim sätts in i 7dagar.

2010-06-14 Strömsholm: Koll av tårflöde pga Tribrissenbehandling. Atarax sätts in i 7dagar pga att utslagen kliar och är sämre.

2010-06-16 Strömsholm: Utslag. Skrapprov tas, inga parasiter påvisas. Malaseb och Prednisolon sätts in utöver Atarax.

2010-06-23 Strömsholm: Avföringsprov och urinprov lämnas in. Inga koccidier upptäcks.

2010-06-23 Västerås: Blodprov + Skrapprov + Bakterieprov på hud. Antibiotika Kefavet sätts in i 21 dagar + Interceptor i 16 dagar.

2010-06-30 Västerås: Brevsvar gällande hudodling, riklig växt av blandflora: Staph.pseudointermedius och Alcaligenes faecalis.

2010-07-13 Västerås: Återkoll hud. Start av foderutredning, sätts på diet. Crananidin sätts in.Antibiotikakuren avslutas idag.

2010-07-28 Strömsholm: Akut pga allergisk reaktion. Tyra läggs in. Blodprov tas.

2010-07-29 Strömsholm: Ultraljud + Cysto. Även tagit vanligt urinprov. Antibiotika Furadantin sätts in i 10 dagar.

2010-08-02 Strömsholm: Telefonkontakt. Meddelar att svårt att hitta antibiotika som gör effekt men hoppas på att Furadantin ska fungera.

2010-08-06 Strömsholm: Ultraljud. Avföringsprov + Blodprov + Skrapprov + Topsprov från utslag. Livmoderinflammation konstateras + urinvägsinfektion + Staph.Pseudointermedius som är aggressiv har attackerat utslagen. Antibiotika Synulox sätts in i 14 dagar.

2010-08-10 Strömsholm: Utslag. Gynundersökning och baktprov från vulva. Heskaprov + Sköldkörtelprov tas. Atarax sätts in.

2010-08-12 Strömsholm: Telefonkontakt. Baktprovsvar från vulva, staph. pseudointermedius påträffas.

2010-08-17 Strömsholm: Utslag. B12, Folsyra och TLI prover tas. Ultraljud + Cystoprov + Skrapprov. Antibiotika Clindabuc sätts in 20 dagar.

2010-09-01 Strömsholm: Telefonkontakt. Heskaprovsvar ges.

2010-09-10 Västerås: Telefonkontakt. Angående läges status.

2010-09-14 Västerås: Svullen vulva och utslag kontroll. Åtgärd: Kastrering bör göras så snart som möjligt. Antibiotika Clindabuc kur avslutas idag.

2010-09-17 Västerås: Telefonkontakt. Tyra sämre gällande eventuell Livmoderinflammation, hänvisas att ringa Strömsholm för att få tid och åka in.

2010-09-17 Strömsholm: Telefonkontakt. Får ingen tid av Strömsholm, dom säger avvakta.

2010-09-20 Västerås: Telefonkontakt. Blir förvånad över att Tyra ej är kastrerad än och skriver till Strömsholm att detta är en åtgärd som måste ske snarast och ej går att avvakta med. Tyra har nya utslag så för att klara en operation sätts Antibiotika Kefavet in.

2010-09-20 Strömsholm: Telefonkontakt. Efter att ha läst Västerås åsikt i journalen får Tyra en tid för operation 23/9.

2010-09-23 Strömsholm: Kastrering och konstaterar livmoderinflammation, 2 dl vätska i livmodern. Antibiotika Kefavet i 10dagar, Rimadyl i 5 dagar, Atarax tills vidare.

2010-09-28 Strömsholm: Telefonkontakt. Tyra har ej druckit sen operationen och vill inte äta och kräks. Rimadylen tas bort.

2010-09-29 Västerås: Telefonkontakt. Läges status inför besök, veterinär misstänker att Tyra kan vara "allergisk" mot sig själv, att hennes egen bakterieflora angriper henne.

2010-10-04 Västerås: Tyra dricker fortfarande inte, försöker ge vätska i maten. Kräks till och från. Stygnen tas bort efter kastreringen. Antibiotikan avslutas idag.

2010-10-12 Västerås: Telefonkontakt. Tyra sämre i huden igen, får tid för besök.

2010-10-15 Västerås: Pricktest + Hudbiopsier. Pricktest påvisar olika allergier, Artuvetrin beställs idag. Prednisolon sätts in i 19 dagar.

2010-10-21 Västerås: Telefonkontakt. Hudbiopsi svar meddelas.

2010-11-02 Västerås: Stygnen tas bort från biopsisåren. Tyra har utslag igen. Fortsatt behandling med prednisolon mot klådan.

2010-12-01 Västerås: Tyra får första dosen av artuvetrin, utslagen sämre. Atopica sätts in, fortsatt behandling med prednisolon. Urinprov tas, men inget funnet. Tyra får Betnovat till öronen.

2010-12-06 Västerås: Telefonkontakt. Tyra mkt sämre i huden. Atopica tas bort.

2010-12-07 Västerås: Telefonkontakt. Ökar dosen av prednisolon och beslutar att artuvetrin ej ska ges.

2010-12-08 Västerås: Utslag mkt sämre. Fortsatt prednisolon behandling. Interceptor sätts in i 30 dagar. Om utslagen ej stannat av inom 4 dagar, ska Antibiotika Kefavet sättas in.

2010-12-15 Västerås: Blodprov + urinprov. Ska försöka trappa ner prednisolonet för att sen avsluta helt. Tyra börjar med hemlagad kost idag. Antibiotika Kefavet och Interceptor ska tas 1 vecka till. Remiss skickas till Kerstin Bergvall. Ultraljudstid beställs på Strömsholm.

2010-12-16 Strömsholm: Ultraljud.

Här är ett glapp då några papper har fallit bort ur bunten av journalkopiorna.

2010-12-30 Västerås: Tyra mkt sämre i huden.

2011-01-08 Västerås: Tyra ännu sämre i huden.

2011-01-14 Västerås: Tyras utslag är fula. Antibiotika Kefavet avslutas idag och påbörjar behandling av Atopica.

2011-02-01 Västerås: Tyra har spräckt klo, blir drogad och blir helt utslagen efter det.

2011-02-04 Stockholm: Besök inbokat hos Kerstin Bergvall. Olika skrapprov tas, blodprov. Proverna sätts på odling för att se om Tyras bakterier utvecklat resistens. Bakterievaccin beställs idag som ska hjälpa Tyra att bygga upp sitt obefintliga immunförsvar. Fortsatt behandling med Atopica. Cetrizirin sätts in och nya schampon och sprayer läggs till i behandlingen.

2011-02-06 Strömsholm: Åker in akut. Tyras utslag är värre än någonsin. Kraftiga kräkningar och kan ej stå på bakbenen. Blodprover + urinprover tas. Tyra får metadon injicerat i nacken mot smärtan i nacke/rygg. Tyras levervärde visar 27.2, max hos en hund är 1,7. Tyra läggs in med smärtlindring och antibiotika genom dropp. Ultraljud bokas in till nästa dag.

2011-02-06 Strömsholm: Hämtar hem Tyra på kvällen och avbokar ultraljud. Tyra få smärtstillande injicerat och ett morfinplåster mellan skuldrorna som ska hjälpa henne mot smärtan tills vi får tid för avlivning.

2011-02-07 Västerås: Tyra somnar in kl 14.40

2011-02-11 Stockholm: Telefonkontakt med Kerstin Bergvall. Hon meddelar att Tyra utvecklat MRSP och hade oavsett det som hände med levern och nacke/rygg smärta behövt somna in.

Utöver alla dessa besök så var det en ständig kamp varje dag med tvättande och torkande och medicinerande. Tror inte människor förstår hur pass krävande det är med en hund med allergi eller hudproblem. Till slut känns det som att man inte gör annat än behandlar hunden.

När jag ser det såhär svart på vitt, alla besök, fast ett x antal har falllit bort då jag inte hittar papprena, så inser jag vilket projekt det varit och energikrävande.

Det som dock gör mest ont är att jag inser hur mycket Tyra fick utstå och jag klandrar henne inte för att hon i slutet blev stressad och mådde dåligt av veterinär besök.

Tyra hade blivit stucken så många gånger att det i slutet var svårt att sticka henne då hennes blodkärl spruckit och fått så mkt ärrbildning, stackars älskade Tyra  

Jag beundrar hennes otroliga vilja att trots allt jobbigt och allt lidande, så försökte hon alltid vara glad och locka fram skratt hos mig. Hon var en tapper kämpe och kommer alltid vara högt älskad av oss som hon lämnat kvar i det här livet. Tyra jag saknar dig, men förstår idag att din resa var slut, dock för tidigt, men nu får du fortsätta din resa var du än är och jag hoppas du röjer järnet och norpar sockor hela dagarna    

Det är mer ofta än sällan som jag känner en stor hopplöshet för mänskligheten!   Jag kan ibland känna en stor avsky till människor som avsaknar känslor och inte förstår innebörden med empati, hänsyn och respekt. Det jag skulle önska och hoppas på är att det dom utsätter alla stackars djur för, är något dom själva skulle få tillbaka men hundra gånger om, eller nä det var i underkant, dom borde få tillbaka det och leva i det i en evighet och tillbaka!!!!

Det som får mig att se rött också är Sveriges syn på det hela! Du kan utsätta ett djur för precis vad du vill och veta att max straffet är 2 år. Två Jävla ynka år!!!!! Är det konstigt att man förlorar all tilltro till mänskligheten.

Djuren som finns runt oss är beroende av att vi behandlar dom med den vördnad och respekt dom förtjänar, inte misshandlar dom och utsätter dom för diverse tortyr.

Om vi skaffar oss djur så är det vi som valt djuret inte djuret som valt OSS!! Vi ska vara tacksamma över att få ha dom vid vår sida och det spelar ingen roll om vi hamnar i olika situationer i livet då vi inte har tid eller lust eller ork för djuret vi skaffat, vi får fanimej ta vårat ansvar, det är det minsta vi kan göra!

Det gör ont i hela mig när jag ser människor slita och dra i sina hundar eller spänner fast dom i bagaget så den gamla grånosiga golden inte kan lägga sig om den vill och behöver utan den tvingas att sitta upp!

Hur kan ni med er själva??? Ni därute som inte tvekar att behandla era fyrbenta vänner illa och ta ut era känslor på era fyrbenta som alltid bara vill vara till lags och inte förstår varför matte/husse slår den?

Jag har och kommer alltid att HATA människor som gör djur illa och som inte drar sig för att tortera djur och misshandla dom grovt eller misshandla dom överhuvuddtaget.

Ibland får jag känslan av att eftersom alla dessa såkallade "mördarhundar", "kamphundar", "Pitbull liknande hundar" verkar upplevas i mångas ögon som pesten själv så får man utsätta dom för vanvård, våld och tortyr utan att det gör något???!!!!!

Dom är djur helt utsatta och helt beroende av oss och så finns det människor som behandlar dom som jävla slit och släng varor!!!

Hur kan man vara en sådan genuin elak människa att man kanske inte känner samma sak för en pitbull liknande valp som blivit misshandlad som man känner inför om det vore en liten vit pälsboll vid namn Golden Retriver! Fy skäms hemska människor om ni ser skillnad på det otäcka i en misshandel bara för att ni kanske har en viss förutfattad mening om dessa "pitbull liknande" hundar och kanske rent utav inte tycker att dom förtjänar annat än att bli misshandlade och torterade!

När ska folk förstå att om ni inte ändrar eran uppfattning om denna sorts hundar så kommer hanteringen och bemötandet av dom att få fortgå. Som att dom är något djävulen skapat och som man kan behandla hur som helst oavsett om det gäller att matte/husse är på dåligt humör eller till att låta hunden utsättas för våld av olika slag.

Dessa hundar som människor faktiskt tror är mördarmaskiner har också ett HJÄRTA! Dom blir också rädda så dom skakar och inte vill något hellre än att få komma upp i en stor trygg famn som skyddar dom mot den grymma äckliga värld som finns därute! Dom behöver närhet och få bli älskade, hur kan man tro annat eller anse annat???

Nä fy skäms alla människor därute som sitter med förutfattade meningar och en stor käftsmäll till alla er djurmisshandlare, hoppas ni går ett hemskt öde till mötes!!!

Här är en sorglig och tragisk artikel om ännu en stackars valp som fått sätta livet till och innan det berövades genom kvävning har fått utstå tortyr och grov misshandel, valpen blev 6 månader. Konstigt att man känner avsky gentemot mänskligheten? NEJ!!!

http://tidningen.djurskyddet.se/2011/06/shiva-blev-bara-sex-manader/

I torsdags hade jag en sån där dag igen som mina tankar var hos Tyra. Jag kan bli så trött på mig själv ibland när jag har sånna dagar för dom är allt annat än ljusa   Men kunde jag skulle jag låta bli att ha dom, men tyvärr kan man tydligen inte bestämma sånt själv.

I torsdags var en sån dag som allt kändes sådär barnsligt orättvist. När jag åkte till landet kändes det tungt och när jag kom ut dit så kändes det så meningslöst på något vis, att inte ha henne vid min sida. När jag åkte hem så åkte jag förbi där vi alltid brukade vara ute i skogen och det gjorde så ont i mig. Jag saknar henne så otroligt mycket och ibland tänker jag att det aldrig blir någon mer hund i mitt hem.

Jag brukar skratta åt mig själv ( vet låter helt stört ) men när jag ser alla hundsaker som fortfarande är framme här hemma. Tyras lilla fodertunna som det står hundmat på står fortfarande kvar på golvet där den alltid stått. Enda skillnaden är att jag gjort ren den ordentligt efter allt det här med MRSP. Hennes svarta hundbädd och täcke är framme och hennes rosa dyna, ligger till och med en apportbock på golvet och en kamptrasa. Nu är ju allt det här framme för att det här hundar hemma hos oss titt som tätt och nu kommer det ju hundar nästa helg igen så låter det vara framme. Men det är ju rätt lustigt att trots att vi inte äger någon hund ser det ut som det i vårt hem   

Ser fram emot nästa helg och tjejerna som kommer och ska bo hos mig och sen Specialen som är på lördagen! Ska bli så jäkla kul!

Hoppas ni alla därute har en skön sommar och njuter ordentligt och tar hand om era fyrbenta älsklingar!

  Tyras första Special, ca 5 månader gammal. Stackars Pernilla hade fullt upp med mitt vilddjur i ringen *skrattar*

   
Tyra försökte pussa domaren hela tiden och det enda domaren fick ur sig till slut var: "She´s toooooo happy, She´s Tooooooo Happyyyyy!!! *skrattar*

Var inte Tyras grej att springa runt fint i ringen utan hon visade hellre upp hur man flög fram genom känguru hopp och skutt =)

Måste ju gratulera Camilla som äger Rozzo ( Tyras storebror ) som tog modet till sig och entrade tävlingsplanerna i helgen. Dom styrde upp ett 1a pris första dagen med fina 176 poäng   De andra dagarna blev det inget  1a pris men fina poäng ändå! Jag är så stolt över Camilla som haft ågren över att masa sig ut och tävla, men se så bra det gick och nu ser jag fram emot kommande tävlingar  

Jag fortsätter med att gratulera Carola som äger Lilo ( Tyras helsyster ) som även dom var iväg och tävlade i helgen men inte lydnad utan Rallylydnad. Detta resulterade sig att Lilo numera kan titulera sig:

LP1 RLDN BISS SEUCH Capa Tosta

Vad ska man säga??? IIIeeeeee vad Capa Tostas valpköpare är Bra!!!!

Har sagt det förr och säger det igen, denna Carola är banne mig en riktig SUPERKVINNA   

Carola ska ha en eloge för det enorma jobb hon gör och all den tid och energi hon lägger ner på Lilo så hon hela tiden kan utvecklas och göra de framsteg hon är kompetent att göra! Utan dig Carola vore inte Lilo den hund hon är och det gör mig varm inombords varje gång jag ser er tillsammans då ni utstrålar kärlek och samspel och att ni ständigt påvisar att AMSTAFFAR KAN!!!!   

   Bilden är tagen av en tjej som heter: Malin Grönberg som också kammade hem den fina titeln RLDN i söndags men på förmiddagen. Hon äger en amstaff från Wisage Kennel och förmodligen den 1a Amstaffen i Sverige som vinner titeln. Stort Grattis till Malin och Wisage Kennel!!

När man är hundvakt och stöter på beteenden hos de hundar man passar som liknar beteenden som ens älskade hundängel hade, väcker det minnen till liv.

Fast det är iof en lögn på ett sätt för det väcker knappast något till liv som finns där hela tiden, men det blir mer påtagligt och gör ont på ett annat sätt.

Jag försöker se det som en del av bearbetningen. Många kanske anser att nu får det kanske vara färdigt med dravlet om att sakna en död hund. Men tror man måste uppleva det här speciella med någon hund för att kunna förstå.

Det var jobbigt att lämna ifrån mig Rhino igår, fast det var till världens bästa Carro som är kompetent och väldigt kunnig och en bland dom bästa i mina ögon   Det handlade inte om det utan om själva lämnandet eftersom han påverkat mig och påmint mig om det jag saknar så stort.

Jag vill tacka Carro för att hon ställer upp så fint och vill hjälpa en hund som behöver det!

Idag är en sån dag som jag känner stor saknad efter Tyra, hon fattas mig verkligen och nu vet jag att jag resonerar barnsligt, men emellanåt känns det så orättvist att jag som kämpade in i det sista för att få ha kvar min älskade Palomma Janca förlorade henne, medans det finns dom därute som omplacerar hundar hit och dit utan problem. Denna text är INTE riktad till Rhinos ägare Rasmus som söker hem åt honom!

En sak jag känner mig riktigt stolt över som jag lärde Tyra var förmågan att inte bry sig om vilt ute. Ända sen hon var riktigt liten fick hon vandra löst brevid hjorthägnet och klart hon var nyfiken, men ju äldre hon blev så gav det fint resultat och vi befann oss flera gånger i en situation som det gav bevis på träningen.

Det flög upp rådjur ca 5 meter ifrån oss och jag ger kommando åt Tyra att stanna och hon står som gjuten i backen och ser rådjuret hoppa snabbt och säkert frestande iväg framför ögonen på henne, men hon rörde sig inte ur fläcken tills jag gav frikommando och då fanns det aldrig som alternativ för henne att rusa efter eller börja spåra, för rusa efter djur fick hon inte och spåra fick hon inte heller göra på egen hand.

Vet att många tycker det är fel att säga nej till en hund som visar intresse på att ta upp spår, men jag gjorde det, ALLTID! Berömde henne givetvis först att hon var duktig som fann spåret men talade sedan om att spåra gör vi tillsammans och bad henne avbryta det hela vilket hon gjorde. Jag inbillar mig att detta var en stor vinning för oss och vår frihet i skog och mark. Tyra stack aldrig iväg på egna uppdrag på det viset att hon gick upp i ett spår och så var jag borta ur hennes värld.

Som den sanna hundnörd jag är har jag redan börjat utforma hur jag vill att min träning och upplägg ska se ut när min nya vän kommer in i mitt liv. Jag har helt ändrat uppfattning, trodde aldrig jag skulle tänka som jag gör nu, men tror att det är ett vinnande koncept så tänker sträva efter att jobba på det viset med min hund.

Som en klok vän till mig sa en gång, "Camilla, du måste hitta din egen stil och tänka ut vad du vill med din hund och sen inte påverkas av alla andra goda råd" Tack Meril för dom orden! Och Tack Pernilla för att du alltid försökt banka in det budskapet i mitt huvud!

Jag hoppas innerligt att mina förutsättningar att välkomna en ny hund i mitt liv nästa år kommer vara möjligt. Har redan trackasserat en del uppfödare för att kolla av deras planer och alla har svarat så artigt på mina funderingar och frågor.

Känner mig laddad när jag tänker tanken på en valp fast jag vet att när man är i det ibland önskar att hunden var 1 år och rumsren och klarade att vara själv hemma *skratt* 

Jag är stolt över den fina kontakten jag och Tyra byggde upp från att hon kom hem till oss och även den visade sig tydligt under den tid vi fick tillsammans.

Tyra min alldeles egna JapanFlagga som husse brukade kalla dig, du är så enormt saknad och älskad! Tänker på dig varje dag, men gråter inte lika mycket längre, men sorgen är stor! Men jag är så tacksam och glad över den tid vi fick tillsammans och den kunskap jag samlade på mig på vägen. Jag försöker hjälpa andra som satt i samma sits som oss så gott det går, men önskar helst att det inte fanns någon att hjälpa då det är så jobbigt att leva med en hund som har allergi/hudproblem. Till alla därute som dagligen kämpar mot någon åkomma, ni är guld värda och jag vet vilket enormt jobb ni gör! Tack för att ni kämpar för era fyrbenta vänner!

     Man ser hjorthägnet med hjort som går precis brevid staketet och att Tyra står och tittar på dom och känner deras närvaro med nosen. Trots det är hon så avslappnad och bryr sig inte. Finaste duktiga Tyra, du var speciell och kommer alltid att vara   

Jag önskar verkligen jag kunde rädda världen, så känner jag uppriktigt många gånger. Jag vill hela tiden hjälpa andra och stötta.

Det här är mitt största problem, för när det uppstår sånna här situationer som nu är, vilket det gör i livet, så gör det ont i mitt hjärta  

Amstaffkillen som är hos mig just nu som heter Rhino och som ägs av Rasmus, måste p g a omständigheter omplaceras. Det är en lillebror till min Tyra och kan helt klart vara inbillning men ser en del beteenden hos honom som är lika min Tyras och klart det känns i hjärtat.

Jag måste helt enkelt bara lära mig att såhär kan det se ut i livet, men förstår inte när jag ska få in det i mitt huvud.

Det här är inget lätt beslut av hans ägare och jag tycker det är bra att han själv utifrån hur hans situation ser ut har kommit fram till ett beslut. För finns det ett beslut kan man börja handla därefter och så snart som möjligt. Om någon som läser det här är ute efter att skaffa sig en ny familjemedlem så är det bara att höra av sig så vidarebefodrar jag det till ägaren Rasmus.

Idag har Rhino spenderat dagen med min sambo, dom är ett riktigt radarpar ihop och är snart hemma. Min sambo beskriver Rhino som en otroligt lätt hund att ha och göra med, så snäll och finner sig i allt.

Imorgon när jag vaknat efter att ha sovit efter min jobbnatt inatt, ska jag träna med honom igen och se om han minns vad klickern är nu när vi inte har tränat idag *ler*

Om jag kunde skulle jag rädda alla hundar som finns därute, eller nu ljög jag, jag skulle rädda alla djur därute som behövde hjälp. Jag är en riktig djurmänniska och otrolig hundnörd, så om jag inte insåg mina begränsningar skulle vi nog ha hela lägenheten full med hundar *skrattar*

Slut på deppandet, nu tar vi nya tag och hoppas på att ett nytt fint hem dyker upp åt herr Capa Tosta Thunder Cloud =)

Detta är Rhino som liten valp, jag och Tyra var och träffade honom i höstas, hur söt får man vara på en skala egentligen? =)

Måste säga att Rino, Capa Tosta Thunder Cloud, är en sån himla fin kille! Utan att ljuga vill jag nog påstå att han är en bland dom snällaste hundarna jag träffat. I jämförelse med min Tyra framstår han som en total ängel  till sättet!

Han gör inget som helst väsen av sig, jag hade förväntat mig en busig kille som for runt och hittade på massa rackartyg, men inte då! Han busar lite emellanåt med leksakerna vi har inne och så tuggar han gärna på ett vitt ben jag har. Och därimellan fördriver han gärna tiden med att vara mig nära, tätt, tätt trots att det är varmt vill han känna närkontakt, så han väljer att lägga sig så han känner min närvaro  

Han är otroligt rolig att ha och göra med när det kommer till att träna. Rino är otroligt lättlärd och erbjuder gärna olika beteenden för att göra sin förare nöjd. Det är en väldigt fin egenskap hos en hund tycker jag.

I onsdags var det allra första gången i hans liv han träffade på en "klicker", men redan samma dag var det inga som helst problem att använda den i träningen och han var med på noterna och viftar på svansen så glatt  

I torsdags testade vi på att klicka lite igen och jag tycker han svarar så himla fint på träningen. Nu är den på väldigt simpel och enkel nivå eftersom det är så nytt, men jag blir så glad när man ser hur roligt han tycker det är och så gärna vill jobba.

Jag har filmat lite då jag introducerar apporten i hans liv för första gången. På den ena filmen vill jag bara att han ska tycka det är kul med klicker och med apporten så då har jag valt att han ska gå fram till den och nosa så får han belöningen, vilket han fixar fin fint. Han erbjuder flera andra beteenden som sitt, ligg och ligg på sidan, men det är ju nosa på apporten han får godisen för. Han gör även tappra försök att norpa åt sig godis utan att göra något, men han gör det på ett sånt mjukt och försiktigt sätt, annars kan man kanske tro att en amstaffkille på snart 11 månader borde vara mer burdus och framfusig, men inte Rhino inte   

På den andra filmsnutten håller jag i apporten och vill att han ska dutta med nosen på den, när han gjort det några gånger så kommer klicket inte förrän han duttar med nosen mitt på apporten, och det är där han sen längre fram i träningen ska hålla apporten i sin mun. Även denna övning klarar han fin fint, så imorgon kan jag nog vara lite mer petig   Jag har inte hört Rhino skälla på hela tiden, han är en mycket tyst kille, men i träningen blir han så taggad att han skällde till vid ett tillfälle, men det gör inget tycker jag, han är så glad att han vill tala om det *ler*

Rhino är en känslig kille som läser av en direkt och som jag upplever mycket förarvek, inget slit i kopplet där inte på promenaden. Han sköter sig även så fint vid hundmöten, tittar nyfiket men strosar sen vidare, han är en riktig guldklimp!

På eftermiddagen drog vi till skogs och var ute en sväng, men i värmen orkar man inte så mycket. Tog fram den blå nätbollen och som sin brorsa älskade Rhino den. Han blev så glad när min sambo kom och han blev ännu gladare när Ronnie lekte med honom. Ronnie kan nog vid det här laget titulera sig som lekfabror till alla hundar    Tog några kort när vi var ute och vilken vacker hund det är. Han påminner oerhört mycket till utseendet om sin storasyster Lilo. Deras ansikten känns nästan identiska även rakt framifrån och i profil. Idag satt jag och studerade honom i profil och la på lite färg i ansiktet på honom i tanken och det var som att se Lilo framför sig.

Nu ska jag sluta babbla och bjuda på lite filmklipp och bilder. Inatt är Rhino med Ronnie, dom var tvungna att åka upp till Sthlm eftersom Ronnie har ärenden att uträtta där imorgon på förmiddagen, så dom ska sova där inatt. Men imorgon när dom är klara kommer dom hem och då blir det allt lite träning igen.

  Rhino tuggar pinne, mums =)

  Fina killen =)

  Tycker att det här kortet blev så vackert på lillkillen! Han höll gärna bollen på det här viset, så försiktig när han tog den och sprang gärna runt med den i munne såhär =)

  Så varmt tycker Rhino

  Hur söt får man vara egentligen? =)

  Kille på språng =) Han är på väg att hämta bollen som Ronnie kastat åt honom =)

    Han är så lik sin store syrra =)