I torsdags fick Aysha en aktiverings leksak på kvällen som hon smaskade på, i fredags hittade jag den inte. Kan ni tänka er paniken som infinner sig när jag inser att var jag än söker i lägenheten så syns inte leksaken till. Jag ringde igår och pratade med Västerås Djurklinik om läget och förklarade att jag är orolig över att hon kan ha fått i sig den. Hon tyckte jag skulle avvakta med tanke på att Aysha mår så bra.

Såhär ser leksaken ut:

Den finns i olika storlekar, men den Aysha hade är i storlek som en tom toalettpappersrulle. Jag har försökt tänka logiskt men oron tar över emellanåt och jag funkar så som människa att sån här ovisshet tär på mig.

Det logiska tänkandet är dock att det borde vara omöjligt att svälja denna leksak hel och jag borde ha hört eller uppmärksammat om hon försökt förvandla sig själv till pelikan och svalt den. Men saken är den att jag tror inte det borde gå att svälja, den borde ha täppt till hela svalget på henne och hon borde ha kvävts. Men sen är det ju Aysha vi pratar om också, därav kan jag inte avfärda att det har hänt.

Det andra logiska tänkandet är att om hon skulle lyckats bita sönder den, vilket också känns väldigt märkligt om hon skulle ha gjort då gummit inte var torrt på något vis och leksaken i sig väldigt kompakt. Men om hon skulle ha bitit sönder den och svalt så skulle det ju ha funnits småbitar någonstans i lägenheten, vilket det inte gör.

Sen känns det som att om hon skulle ha svalt den så borde hon vara mer påverkad kan jag tycka med tanke på dennes storlek och att hon kräks av gräs, hur borde hon då inte kräkas av att ha en sån här i magen kan man ju tycka? Men hon äter med god aptit, är helt som vanligt, sprallig och glad och sköter magen utan problem och som hon ska.

AAAaaaaahhh vad frustrerande det är att inte veta. Fast på kliniken sa dom att det finns de fallen där det inte uppdagats förrän 2-3 veckor senare på hunden att den svalt ett föremål som inte bör vara i magen.

Jag letar ihjäl mig här hemma, försöker klura ut var hon skulle kunna ha gömt den, hon är påhittig min fröken, men nu känns det som att jag har letat överallt så enda alternativet är att den trollat bort sig själv ( vilket är omöjligt såklart ) eller så ligger den i hennes mage och guppar runt. Så nu har min tvättbjörn eventuellt gått över i att bli gummibjörn istället, men jag hoppas och önskar att det inte är så utan att det finns här hemma någonstans bara att jag inte hittar den, men som sagt, har letat lite väl mycket för att kunna känna att det kan vara ett alternativ längre.

Håll tummarna att leksaken dyker upp så jag slipper min oro och att Aysha får slippa den proceduren som det kommer innebära om den ligger i magen. Då är det operation som gäller för den kan inte komma ut någon naturlig väg, den saken är klar.

Annars har vår vecka sett riktigt bra ut på träningsfronten när det kommer till det hon ska göra för sina armbågar. Vi har kört hela veckan och jag är så nöjd! Jag har bestämt mig för att jag kommer låta Aysha dra med sin Nomisele tills jag har råd att köpa en wp sele. Så känns kul att kunna dra lite med henne, nu är det ju inga långpromenader hon får dra utan 5 min + 3 intervall med 1 minut paus emellan och så drar hon bara 10% av sin kroppsvikt. Märks inte ens på henne att hon har något bakom sig =)

Idag regnar det i Eskilstuna, jag längtar så enormt efter sol att jag blir galen snart, så trött på regn och rusk, det kunde väl ändå få vara uppehåll så man slapp regnet litegrann iallafall.

Idag kommer vi inte göra så mkt skulle jag tro. Vill köra pilatesbollen med Aysha, men tycker den har tappat luft så ska försöka få i mer luft i den.

Den här veckan har hennes träning sett ut såhär utöver promenader och annan aktivering då såklart:

Måndag: Dra kedja 5 min x 3 ( grus )  och viktmanschetter framben 15 min

Tisdag: Pilatesboll 1 min x 3 och viktmanschetter bakben 15 min

Onsdag: Dra kedja 5 min x 3 ( gräs ) och viktmanschetter framben 15 min

Torsdag: Viktmanschetter bakben 15 min

Fredag: Dra Kedja 5 min x 3 ( grus )

Så jag är helt klart nöjd över veckans träning på det här planet =)

Var ju ganska länge sen jag ställde Aysha, Högbo närmare bestämt när jag tänker efter. I helgen är det utställning i Sundsvall både lördag och söndag och just nu önskar jag att jag var där. Det är ju inte bara ställandet jag saknar utan själva atmosfären, man får träffa andra som har amstaffs och umgås med likasinnade och jag har upplevt att oftast är det god stämning utanför ringen faktiskt =)

Jag håller tummarna för alla som ställer i helgen och önskar alla lycka till =)

Jag har inte bestämt mig ännu om jag ska anmäla Aysha till Stora Stockholm som är i December. Det är ju tradition att åka dit varje år vilket jag gjort i många många år, men aldrig ställt hund, så vore ju roligt att prova på det, men om jag brukar vara nervös annars så är ju Stora Stockholm bland det värsta att ställa på tycker jag eftersom det är en sådan stor utställning. Sen är det ju också kul som sagt att vara utan hund, man kan verkligen slappna av på ett annat sätt och gå och kolla på alla saker som finns på mässan och även på de program som visas i olika hundsammanhang. Och det är ju roligt att kunna se alla hundar som ställs också =)

Åh vad svårt det här är! Jag får fundera lite till tror jag på hur jag ska göra, oavsett så kommer jag åka dit iallafall, den saken är ju solklar =)

Igår tränade jag lite lk1 moment, nu var det visserligen en träning utan störning annat än fåglar och sånt jox, men känner att när det kommer till inlärning så kan jag inte pracka på henne hur mycket störning som helst, vill att hon ska ha ett hum om vad jag förväntar mig av henne innan jag lägger på störningen. Men nästa vecka ska jag försöka ta mig upp till klubben och ha henne i långlina och träna som hon vore lös tänkte jag, för att se var vi befinner oss i vår kontakt med sådan störning.

Jag hoppas på sol idag, vill så gärna ha sooool =) och dagen kommer spenderas utomhus, tror att jag är så galen i att vilja vara ute också för att jag jobbar natt, suger åt mig allt ljus jag bara kan för snart är det ju mörkt hela tiden, iallafall för mig som kommer sova bort de timmarna som solen visar sig på dagen vintertid.

Nepp, dags att göra sig iordning för att dra ut, ha en härlig dag allihopa =)

Var ut på landet på eftermiddagen och tränade lite lk1 moment =)

Imorse gick vi upp tidigt, hantverkare skulle in i lägenheten och jag kände inte för att vara kvar hemma så vi drog till landet och fixade. Jag rensade mammas växthus och Aysha ville såklart hjälpa till som den lilla hjälpreda hon anser sig vara. När jag drog upp ogräs så var hon där efter en stund och grävde, undrar hur hon resonerar? *skratt* Vaknade med huvudvärk idag men hoppades på att den skulle gå över, men så blev inte fallet utan den gick över till migrän, just nu har den lugnat sig lite, men jösses vad sliten man blir av huvudvärk och mediciner på det.

Så eftermiddagen har varit lugn här hemma, men Aysha har sovit mest, haft fullt upp dessa dagar så riktigt bra att hon fick ett break idag, tror hundar behöver sånna pauser, även om hon mot kvällningen tyckte vi skulle göra något, är det bra att "tvinga" dom att ta det lugnt och inte göra något alls.

Hoppas innerligt att mitt huvud är bra imorgon när jag vaknar så det inte börjar om på nytt senare, hatar verkligen att ha huvudvärk.

Ute på landet imorse fixade vi med lite ved också, och vips kommer ett rött sträck med ett stort vedträ i munnen, det var tungt men hon är envis min tös och skulle promt springa runt och stoltsera med den. Pappa skulle köra skottkärran och Aysha var nyfiken såklart så bad henne hoppa upp i den =) Gillar hennes attityd till livet *ler*

Tog lite kort imorse på landet i morgonsolen, hon är för vacker min tjej =)

Igår var jag ut till landet igen, håller på och fixar och donar därute och är skönt att bara kunna vara och låta Aysha springa fritt. Hon har mkt att undersöka denna dam. Åkte en sväng och träffa Hanna och ZouZou som hon egentligen heter fast jag alltid skriver ZoeZoe =) Vi gick en promis, Aysha fick gå kopplad för går inte att ha henne lös just nu där vi går pga allt vilt som irrar runt på grund av älgjakten som startade i måndags. Hon fick gå med sina viktmanschetter =)

Sen åkte vi tillbaka till landet och fortsatte vara ute, så himla skönt! När jag åkte hem därifrån var jag så himla sugen på att fortsätta träna så svängde in på klubben och även idag gick Aysha fin fint. Hon har sån härlig attityd och emellanåt har hon lite svårt när det rör sig mkt nya hundar överallt men tar inte alls lika lång tid för mig att kunna bryta det som förut. Hon är ju en nyfiken krabat så inte konstigt hon tittar iof, men vill att hon när jag fått som jag vill bara ska ha fokus på mig.

Var en annan tjej som satte upp en rallybana men den var avancerad så inget för oss, jag körde rally vid sidan av och det kom folk hela tiden allt eftersom så det var fin fin störning må jag säga. Vi körde även fotgående och Aysha har börjat fatta galoppen med att hon ska följa min hastighet. Jag provade gå långsamt och vanlig takt och sprang och hon följer min vänstra sida så bra! Hon kan bli lite för långt framför mig nu istället, men det är lättare att korrigera just nu än när hon gick bakom, vill ju att hon ska tänka framåt så om hon kommer för långt fram bryter jag bara och gör om. Gillar också att hon söker ögonkontakt med mig i fotgåendet, just nu är det så himla kul att träna hund!!!! =)

Hade en trött tjej igår kväll igen, jobbigt att vara ute hela dagarna och träna så som vi gjort nu, duktiga Aysha som utvecklas och gör det så pass fort ändå kan jag tycka på vissa plan.

Just nu är jag en mycket stolt matte till min tvättbjörn =)

I måndags började vi dagen med en långpromis med viktmanschetter inkluderat, sen hade jag lite annat att fixa med och på eftermiddagen åkte jag ut till landet. Jag och Aysha trivs verkligen där. Jag krattade löv och bar bort, efter en stund när jag är på väg bort med löven hör jag hur Aysha kommer rusandes bakom mig med krattan i munnen, det var en rolig syn och jag skrattade gott. Hon är enormt nyfiken denna tös och påhittig. När pappa fixade med att skölja ur hinkar och sånt inför vintern så var Aysha genast där och inspekterade vad han hade för sig. Denna tjej ger en verkligen många skratt.

På kvällen blev det impulsträning på Södertälje Bk med Carola och Lilo. Aysha var mer vild än tam i vanlig ordning och jag önskar hon kunde vara lugn någon gång när Carola träffar henne så hon får se dom fina och bra sidorna som Aysha har. Men efter en stund så visade Aysha minsann vad hon går för och det värmde i mitt hjärta och hoppet om att komma ut och tävla nästa år började brinna igen.

Vi körde rally och vi hade agilityhundar som störning och efter en stund hade vi hundar på båda sidorna av planen och bakom oss och så hade ju Aysha, Carola och Lilo som störning. Jag la Aysha och klev ut full längd i kopplet när Carola körde hoppet med Lilo och belönade med godis och leksak, och Aysha låg så fint kvar. Samma sak så la jag henne och klev ut så långt det gick ifrån henne när dom gjorde inkallning framför oss, så Aysha fick stor retning i att se Lilo springa till Carola, men Aysha låg kvar, mattes duktiga flicka =)

Vi tränade fotgående, jag ska ju inte anpassa min hastighet efter Aysha utan få henne att gå i min takt och även det gjorde vi lite framsteg i, så himla roligt! Hela träningen kändes verkligen toppen och jag hade en trött tjej med mig hem, jobbigt att åka bort och träna =)

Nu har jag fått lite blodad tand igen när det kommer till träningen och känns kul att vara tillbaka. Jag har bestämt mig för att köra så mkt friskvårdsträning jag kan med Aysha, men hinner jag inte osv tänker jag inte ha dåligt samvete för det utan hon får ett fullgott liv oavsett känner jag.

Var inne och läste på hundartros.se  en sida jag varmt kan rekommendera, kostar inget att gå med i och finns mycket bra att läsa där, och där stod det att man ska låta hunden röra sig fritt, lös i skog och mark för att hålla igång rörligheterna i lederna, så vi kör på som vi gjort och lägger in träningen vi har fått vi ska göra så ofta vi kan och hinner.

Här är en filmsnutt från måndagens träning på landet, Aysha är supertaggad =)

Aysha har varit trött idag, fast vi har ju kört en hel del den här veckan så inte så konstigt, sen har det dessutom regnat så inte hennes grej att vara ute då. Imorse gick hon med viktmanschetter och nu i kväll testade jag att träna henne på pilatesbollen. Behöver en större boll upptäckte jag, men den här får duga sålänge tills jag hittar en ny, tips någon? Jag tycker att det är läskigt att hon kan göra sig illa om hon ramlar ner, hon gör ju ett hopp i filmen som jag tycker ser lite läskigt ut och jag ska verkligen försöka jobba på att det inte blir fler sådanna, men livet med Aysha är alltid oförutsägbart, man vet aldrig vad som händer och sker.

Jag tycker hon sköter sig riktigt bra, men törs inte ha bollen på annat sätt tills vi båda är lite mer vana vid det. Sen var det den där attans stretchningen, hon ville knappt alls, men jag märkte efter viktmanschetterna att hon blev lite stel så försökte stretcha så gott det gick. Kanske måste bli så att jag får lägga pilatesbollen den dagen hon inte ska gå med vikterna, får se.

Var iväg till Biltema idag också och köpte kedjor och snöre och en sån där hake som man hakar fastkedjorna i snöret som sen ska fästas i selen, så nu är vi redo att börja dra också. Vi ska fixa det här, jag har gett mig den på det. Vet inte hur ni andra är, men jag är sån ibland, att jag behöver bryta ihop och sen kommer man igen och tar nya friska tag.

Nej, huvudet dunkar så jag ska runda av tidigt ikväll, har ju varit vaken sen 05.20 idag och det känns lite överkurs. Så imorgon hoppas jag på sovmorgon =)

Varit så ledsen i några dagar, sådär riktigt ledsen. Tar jag mig an något lägger jag ner hela min själ i det. Jag kämpade för Tyra och vi höll på aktivt i 1.5 år och det var inte förrän efteråt när allt var över som den enorma tröttheten kom över mig, jag kände mig så enormt trött i både sinne och själ. Klart jag även kände det och hopplösheten under tiden vi kämpade, men då gick det bara på rutin. Jag kanske var dum och oansvarigt som tog mig an en ny hund för allt kan ju hända, men någonstans tänkte jag att det fixar jag för själva hundägarskapet är ju så himla roligt så det väger upp i slutändan.

Känner nu att det släpar efter, tampats med känslor dessa dagar att det känns så tungt att ännu en gång ha en hund som kräver särskild behandling och enormt engagemang från min sida. Att vara ägare till Aysha kommer alltså kräva mer av mig än av en ”vanlig” hundägare. Aysha och jag har helt plötsligt massa måsten som vi måste lägga ner tid på, tid som vi får ta av saker vi båda tycker är så mycket roligare.

Det vi ska göra kanske kan tyckas som enkelt och simpelt i andras ögon, men där jag befinner mig just nu känns det övermäktigt att få till med allt.

När hon är där hon ska vara i träningsschemat ska hon alltså träna med pilatesboll 3 gånger i veckan + stretch, dra kedjor 3 gånger i veckan + stretch och gå med viktmanschetter 5 dagar i veckan + stretch och utöver det ska man göra det som hör till det ”vanliga” hunderiet, motion och sen har jag mål att tävla så tid ska finnas för träning inför det, här någonstans ska jag jobba, hinna med familj och vänner och annat som livet bjuder på.

Om jag kunde göra stretchningen när vi kommer hem jämt skulle det inte vara lika svårt att få till, men nu ska den ju göras max 30 minuter efter avslutad aktivitet och Aysha ska helst stretchas direkt. Det hela gör ju inte saken bättre att Aysha hatar att stretchas, beror nog på att hon är helt ovan vid hantering och sen ömmar det så i hennes spända kropp och sen är jag ju också ovan med detta och livrädd att göra fel för då kan man skada hunden.

Jag kommer försöka få till detta träningschema, men om jag någonsin kommer tycka det är enkelt och kul? Svaret på den frågan kommer alltid vara ett bestämt och konstant NEJ. Finns inget roligt i rehab träning, träning som tar tid från roliga saker och träning som görs pga något tråkigt som hunden drabbats av. För varje sak jag inte gör med Aysha när det kommer till den träningen så får jag slåss med tankar att det drabbar hennes hälsa och hennes framtid. När det kommer till vanlig träning så gör det ju inget om man hoppar över träningen i några dagar annat än att man inte når sitt mål lika fort som man tänkt, men det drabbar ju inte hundens livskvalite på samma sätt. Fast folk kanske inte tänker så? Jag gör det i alla fall och det tär på mig, gör ont i mig, för jag vill ju att Aysha ska bli smärtfri och få leva så länge som hon kan med sin artros, smärtfri så länge det bara går. Eller ja, smärtfri kommer hon nog aldrig att bli helt, men vill minska det onda i hennes spända kropp. Hur som så är det ju sånt som cirkulerar i mitt huvud när jag inte får ihop det och det är en tung börda att bära, i alla fall för mig.

Jag är glad för alla dom som får till det här och tycker det är roligt och enkelt, men jag funkar inte så eller ja mitt liv funkar inte riktigt så, händer ofta saker som gör att jag får planera om och sen är det ju så att jag egentligen inte får planera in mitt liv i detalj på det viset som det krävs för att få detta att fungera, men ja, jag får helt enkelt prova och se hur det går. En gång i tiden planerade jag nämligen allt, in i minsta detalj och det var ju enkelt och smidigt tills någon inte platsade in i min planering och ruckade på schemat, det började då bygga stress hos mig och på den vägen är det att jag nu sitter här och fortfarande rehabiliteras sen 9 år tillbaka för stresshantering och spänningshuvudvärk och migrän. Så någonstans där tar det ju emot att börja planera in i minsta detalj igen för jag vet hur illa det kan gå för mig.

Hur som helst så ska jag verkligen försöka, Aysha är ju mitt allt och jag brinner för det här med hund och har jag tagit mig an detta ansvar så får jag även ta mig an baksidorna, hade önskat så, att baksidorna inte var så stora bara, men det är mitt förflutna med Tyra som spökar där, mina energidepåer är inte helt fyllda med energi från den kampen så mycket därför jag känner mig på efterkälken.

Jag ska försöka få till all träning som är måste träning på förmiddagarna så dom är gjorda så det inte ligger och stressar mig hela dagarna som det gjort. Så imorse började vi med en morgonpromenad där hon fick köra med viktmanschetter på bakbenen i 15 minuter och så gick vi hem och stretchade. Aysha gillade det inte alls och hon visar det tydligt att det ömmar i bakpartiet och hennes vänsterben fram, men hon låter mig göra det, duktiga fina tjej! Här kommer hon från ”gatan” och har levt som en liten vilde till att helt plötsligt stå still och bli hanterad på det här viset, hon har verkligen utvecklats min fina tjej.

Vad dagen mer har att erbjuda har jag inte planerat in ännu, det där inrutade schemat börjar vi med nästa vecka, jag hoppas innerligt att det kommer funka utan att det påverkar min egen rehab. Snacka om rehabfamilj *ler*

Hoppas ni alla får en fin dag idag!