Så himla roligt, idag tog Tyras mamma och Ayshas mormor, Lupa, som är 8 år sitt 5e championat och kan nu titulera sig som: C.I.B SEUCH FINUCH ESTUCH SVUCH Zican's A Heart of Gold.

Lupa och Maria ( som är Ayshas uppfödare ) kammade hem sista godkända resultatet i Öppen klass viltspår och blev därmed Svensk Viltspårschampion. Så otroligt roligt att se även äldre hundar tävla =)

Stort Grattis till Maria Olivemark och Luigi Ferrara som äger Lupa och till Lupas uppfödare, Kennel Zican =)

Igår låg jag med huvudvärk hela dagen, är så trött på migrän, men ingen ide att gnälla om det egentligen då jag haft det sen stenåldern och kommer få ha det tills jag kastar in handduken och vandrar vidare. Men det är så himla tråkigt att dagar liksom bara passerar och man inte kan göra något vettigt. Aysha höll mig sällskap, hon är otroligt fin så, som bara anpassar sig, sen är hon inte stans lydigaste hund utomhus direkt, men det kan jag ta =)

Vaknade med huvudvärk idag med, men åkte ut till landet en sväng och var ute i 1.5h, Aysha var helt överlycklig och for fram kors och tvärs och bara njöt att få vara hund. När vi gick neråt kärret till så hade jag långlina, när hon är sådär taggad blir hon lätt döv, och orkade inte riktigt med en sån procedur idag, men hon var riktigt lyhörd ändå så tordes släppa henne sen när jag la ut godissök åt henne i det höga gräset, hon älskade det =)

Resten av dagen har varit lugn, jag har inte bestämt mig för om jag ska åka till Sollentuna imorgon och kolla på utställningen, egentligen borde jag vara hemma och vila huvudet, men vore så kul att komma iväg också, får fundera ett litet tag till.

Här kommer lite bilder från idag när vi var på landet. Aysha är så otroligt vacker, hon är i fin form igen, vilket även Carola tyckte så då vet man att det är sant *skratt* Skönt med vänner som säger som det är, det är liksom det som gör dom så värdefulla tycker jag <3

I onsdags hade jag och min bror en heldag tillsammans. Han har ett begåvningshandikapp och bor på gruppbostad och är rädd för hundar. Mina tidigare hundar har hjälpt honom med denna rädsla så dom har han kunnat umgås med utan problem till slut, men Aysha har han inte riktigt släppt in ännu, men i onsdags gjorde vi fina framsteg =)

Han ville själv hålla kopplet och promenerade en liten bit, men eftersom det är så mycket hundar i krokarna där jag bor så kunde han inte gå så länge med Aysha för vill vara säker på att det inte händer något, ifall Aysha skulle rycka i kopplet och han tappar det till exempel.

Men såhär såg det ut i parken =)

Så himla kul att han tog det inituativet =) Väl inne ville han gärna busa med Aysha men tycker hon är lite läskig på samma gång, så så fort han påkallat hennes uppmärksamhet och hon kommer springandes emot honom, pekar han med hela handen och säger lite skräckartat " Titta på Milla istället Aysha" eller " Ta benet istället Aysha" Hon förstår ju ingetdera av det han säger =)

Tjatar på Anders att så fort han tycker det blir jobbigt ska han vända på sig och att han kan säga gå härifrån istället eller nej. Fast Aysha är inte lika mild med min bror som Tyra var *skrattar* Aysha blir liksom lite full i sjutton och vill gärna vara på Anders. Vid ett tidigare tillfälle skrattade jag gott åt dom två, dom var som 2 små barn.

Anders hade druckit ur en liten flaska med cola som han lagt på bordet i vardagsrummet där vi satt. Aysha strök runt bordet runt, runt som en katt och kollade in den där flaskan. Anders spelade och hade ett öga på Aysha hela tiden. Så helt plötsligt försöker Aysha sno flaskan, och Anders säger nej och flyttar på den och förklarar för Aysha att den är hans *ler* Hon lugnar sig en stund, men sen när hon tror att Anders inte ser, så försöker hon norpa den igen, liksom bara för att och så höll dom på tills jag tog bort flaskan. Har aldrig sett henne som en sån retsticka förut, men roligt var det att se deras sätt mot varandra.

Under kvällens gång artade det sig riktigt bra, Aysha låg i ena änden av soffan och Anders satt själv i soffan med henne utan problem, han klappade henne till och med utan att vara rädd =)

Och när vi skulle köra hem Anders ville han jätte gärna hålla i kopplet igen till bilen, så det här ska nog bli bra, men tar lite längre tid när man har med en sån vilde som Aysha att göra *skrattar*

Vi sov ute på landet inatt, så förmiddagen spenderades där, Aysha sprang fram och tillbaka, hade fullt upp med att jaga alla småfåglar och nosa i aalllaaaaa spår som blir av allt vilt under natten. Hon fick springa runt och bara vara hund. Igår hade jag och Aysha en djup diskussion, jag funderar mycket kring hur jag ska komma in i hennes huvud, nu låter det kanske lite otäckt och konstigt, men aja, det är inte så att jag försöker borra mig in med en borr eller så, utan jag vill ju komma underfund med hur hon tänker och fungerar som hund så jag som ägare kan på bästa sätt möta henne där hon är.

Igår försökte jag möta Aysha när hon var mitt inne i ett äta-upp-all-ost-som-pappa-lagt-ut-till-fåglarna-stadie. Jag bråkade på henne, men hon hade konverterat till de dövas riksförbund ( inget ont om döva såklart ), men när hon käkat upp osten ( läs ostarna ), så behagade Divan att ge mig uppmärksamhet, men det är nu jag inte förstår mig på henne riktigt. Hon visar tydligt att ursch vad jobbig matte är, hon försöker lösa situationen med några stappliga lekinviter, men det går liksom inte hem hos mig som står där och är känslomässigt påverkad ( JÄTTE FEL JAG VEEEET ), jag vill att hon ska visa att poletten trillat ner, att man inte ska välja ostprovning framför mattes fagra stämma *skrattar*. Jag väljer att säga ligg till slut för att situationen inte ska urarta genom att hon ska få för mycket belöning i att skutta runt mig och lattja med mig. Hon lägger sig efter en stund och då går jag bara därifrån. Hon kommer efter och är resten av eftermiddagen och kvällen lika foglig som en border collie. Jag måste lära mig att inte gå in i att bli känslosam, men det går ibland på automatik hos mig, jag ropar och känner mig lite förödmjukad och sårad över att den där jävla gamla osten ska vara mer intressant än mig. För det är ju när jag släppt allt efter att hon lagt sig som jag får den responsen jag vill ha hos henne, och den får jag ju när jag släppt det hela och är neutral igen och tänker mer rationellt och inte känslomässigt =)

Aja nog om det, vi bråkar vidare så får vi se hur det går med den utvecklingen =)

Nu till något roligare, dagens träning på klubben, iiieeeeee är allt jag säger om den, eller nä, jag tänker säga mer än så för lite svårt för alla er att tolka det får jag en liten känsla av =)

Vi åkte upp till klubben och det var andra där och tränade. Jag hade planerat att ha Aysha i långlina och träna så idag och det var ju guld att det var störning på plats =) Jag startade upp med att köra linförighet i koppel först och Aysha, JAG ÄLSKAR DIG =) Med andra ord skötte hon sig fin fint *skratt*

Jag kopplade på linan och nu förflyttade sig hundarna och dess ägare till lekhagen brevid oss, har ett dike emellan och stängsel med förstås, men det var en svår störning för Aysha, först ett gäng mindre hundar och andra vändan var det större hundar som morrlekte också vilket var jääääätte svårt för Aysha att hantera.

Vilket perfekt tillfälle att träna på att hon ska komma när jag ropar, hon hade mest svårt med de stora hundarna, hon stirrade in sig men linan blev aldrig sträckt, inte en enda gång och efter en liten stund vänder hon upp och kommer till mig, vilket framsteg!!! Jag lekte mycket med henne och berömde att hon valde mig, tur det inte var skuttande ostar därinne i den där lekhagen *är inte långsint alls =)) *

När dom förflyttade sig från lekhagen och till parkeringen passade jag på att lägga Aysha som en platsliggning, hon skötte sig bra här med tyckte jag, en gång reste hon sig och sprang fram till mig, men det var för att jag berömde fel, för hon hade inget intresse för de som gick.

Jag är otroligt nöjd med dagens träning, hon fokuserar bra, jag måste tänka på att jobba mer med röstbelöning för det är något hon verkligen tycker om, måste även vara lite mer sparsam med de explosiva belöningarna och ha dom vid exakta tillfällen och stunder. Ska belöna mkt med godis, men lägga in explosiva belöningar som att kasta leksak och kampa när hon verkligen gjort något riktigt wow och när jag känner att hon börjar tackla av och omgivningen börjar bli för intressant.

Sen kom drag gänget och vi drog kedjor ihop, Aysha jobbade på bra, men oj vilken dag vi fick i slutändan, ute heeela dagen, såhär trött har jag inte sett Aysha sen hon simmade sådär mycket i somras.

Haft en toppen dag med min älskade Liten Aysha, jag vill, jag vill, jag viiiillllll tävla nästa år =) Ska kämpa för att kunna starta i någon gren =)

Aysha står och spanar bort mot hjorthägnet, men det är ajabajja, skönt att hon förstod det även idag =)

"Matte, mååste du ta massa kort hela tiden? Lek med mig istället annars tänker jag se såhär sorgsen ut på alla kort du tar" =)))

I fredags var jag och Aysha till Södertälje och träffade Carola och Lilo. Först fotades Lillan och jag väntar med spänning på att få se korten på Lilo, hur dom blev =) Jag har aldrig varit kinkig med kort, inte utställningskort, utan har alltid skrattat åt de som är så petiga fast jag tycker hunden står så perfekt. Jag fick skratta åt mig själv i fredags när jag var betydligt petigare än vad jag någonsin kunnat tro om mig själv. Jag försöker dock se det positivt, jag utvecklas och vet mer hur en hund ska stå uppställd för att få en rättvis bild. Och någonstans har jag lärt mig hur Lilo ska stå för att vara sådär extra snygg som hon kan vara, vackra Lilo!!

Efter fotosessionen åkte vi till BKt och tränade. Först körde Carola och Lilo och jag gav lite tankar och funderingar kring träningen och vi bollade det fram och tillbaka och WOW, vilken cool känsla att se där och då utvecklingen dom emellan!!! Tänk vad lite småsaker kan göra stora framsteg, så himla bra med träningskompisar som kan hjälpa en utvecklas =)

Är det några jag är otroligt imponerade av och det har jag nämt fleeera gånger, men det tåls liksom att säga gång på gång på gång på gång, det är Lilo och Carola. Hon är verkligen en superkvinna, jag förstår inte hur hon klarar av allt, och att hon orkar prestera så mycket som hon faktiskt gör.

Det är jobbigt att bara hålla en hund i form och på topp inom t ex en gren, men Carola och Lilo är igång i flera grenar och parallellt med detta, presterar dom gång på gång inom utställningsvärlden.

Jag är en stor beundrare till Carola och Lilo som team och känner stor ödmjukhet inför det arbete dom lägger ner tillsammans, jag hoppas att jag och Aysha en dag kan vara ett lika sammansvetsat team och bara äga världen där och då som dom faktiskt gör upprepande gånger.

Carola, du gör ett sådant otroligt fint arbete med Lillan och fortsätt gör det ni gör, för ni gör det så ininordens jäkla BRAAAAAAAAAAA =)))))

Hur gick det för mig och Aysha då? Jo, Aysha har det ju jobbigt att fokusera på nya platser och ja, vana platser med när det är störning. I fredags tog jag ut Aysha ur bilen, rastade henne lite snabbt, gick ner till Carola och Lilo, Aysha var tittig och kollade in dom och även de andra ekipagen som var bakom oss och tränade, men inom loppet av max 5 minuter körde jag igång och det bara gick som en klocka, ÄLSKADE AYSHA VAD DU ÄR BÄÄÄÄÄST!!!!!!! Vilken häftig känsla, vilken häftig upplevelse, vilket jäkla framsteg! Jag tränade lite linförighet och lägganden under gång, hon skötte sig så fint fast störning av Carola och Lilo nära. Tränade även stadga hos Aysha genom att hon både fick sitta och ligga medans Carola och Lilo gick runt oss. Jag är så otroligt stolt över min tjej, jag känner mig mållös över de framsteg hon gör, från att ha varit gathund till att nu kunna packa ihop sig själv och fokusera på tävlingslydnad, Aysha du är en sådan underbar hund och jag är så tacksam över att du är min och jag känner på mig att du kommer kunna hjälpa mig uppfylla min dröm, att komma ut på tävlingsplanen.

Aysha, vad jag älskar dig, du är bara för bäst <3

Dagen blev inte alls som jag planerat men väldigt bra ändå. Vi var och träffade Hanna och ZouZou på eftermiddagen, tjejerna skötte sig bra idag, ZouZou ngt övertaggad men det gav sig fort. Tog 1.5h härlig promenad, men så trist att det blir mörkt redan vid fyra på eftermiddagen. Efter det åkte jag till mommo och hälsade på, Aysha tyckte det var skönt inne i värmen så hon somnade ganska snart. Fast hon vaknade till och blev klarvaken när mommo skulle till och äta sin räksmörgås *skratt* Aysha är en riktig matälskare =)

Är så stolt över Aysha, trots det yrväder hon är och trots att hon är mer vild än tam, så sköter hon sig exemplariskt inne hos mommo, mattes duktiga tjej att ligga still och inte göra amstaffhopp på min rangliga 90 åriga mormor *skratt*

Blev inga bilder från idag när vi var ute, men bjuder på lite bilder från förra veckan när Hanna och jag sågs och då hade vi ju till och med sällskap av solen =)

Ståndöron is the shit =)

Var ute på landet idag och tränade lite =)

Bra att filma sig själv såhär, ser alla fel jag gör och blir påmind om vad jag ska göra annorlunda =) Något jag uppmärksammade idag i slutet av vårt träningspass så blev jag känslomässigt engagerad i en sak vi gjorde, dvs, jag blev stött när Aysha dissade mig. Man ska inte blanda in känslor i hundträning på det viset, blir aldrig bra.

Så läxa till nästa gång: Träna på mitt sätt att hantera situationer och hitta ett belöningssätt som slår högre än en jävla torr pinne *skratt*

Ayshas öga är mycket bättre! Så himla skönt :) Just nu är jag hysteriskt trött och önskar att jag fick sova i all oändlighet när jag slutat men så är inte fallet. I eftermiddag är det träningsträff i Södertälje, vilket ska bli super roligt! Jag kommer nog vara seg i huvudet men ska bli skönt att få komma ut i det fina vädret och alltid roligt att träffa andra ägare av samma ras som en själv.

Aysha som är lite lätt understimulerad kommer nog stå för underhållningen men det bjuder jag på :)

Rozzo som är Ayshas morbror blev ju pappa för ett tag sedan och en av hans valpar kommer idag vilket jag ser fram emot, alltid kul att träffa släktingar :)

Så om 2h blir det hem och attack sova och sen iväg på träning. En sak är klar, ikväll somnar jag ovaggad :)

Liten Aysha har ett svullet öga, och jag e så blödig och tycker så synd om henne. Häromdagen var jag och Aysha och träffade Hanna och ZouZou och det blev lite gruff mellan töserna som resulterade i ont öga på Liten Aysha.

Jag hoppas det går ner inom ngra dagar så det inte blir ngn infektion i det.

Annars är allt bra med oss, haft fullt upp hela veckan så träningen har inte blivit som jag velat men nya tag nästa vecka.

På söndag blir det träningsträff i Södertälje med andra amstaff ägare, det ser jag fram emot!