Jag är ju en riktigt hundgalen person. Jag älskar allt som har med hundar att göra och det finns inget roligare än prata hund och umgås med andra hundintresserade människor. Jag har en hel uppsjö med olika hundböcker hemma och vi ska inte tala om hundtidningar. Ett rätt spännande fenomen när man skaffar valp är alla goda tips och råd man får från alla möjliga håll, från kunnigt hundfolk och även från de som inte har hund eller någon större kunskap om hund eller hur det är att ha hund. När jag skaffade Varga så lyssnade jag väldigt mycket på vad alla sa och jag läste en drös med olika böcker. Jag var rätt lättpåverkad då, jag kunde läsa en sak som jag tyckte att det konceptet verkade bra, men så sa någon att så skulle man inte göra utan dennes metod var mycket bättre. Det säger ju sig självt, till slut blir man ju helt snurrig i huvudet och vad tror ni inte att stackars hunden blev då? =) Jag kan än idag bli lite lätt villrådig när jag läser saker och får höra olika metoder och knep. Men idag försöker jag att hålla mig till vad jag tycker är bra och som fungerar. Sen kan man ju självklart lära sig nya saker i sitt stora kunskapsbibliotek, men det är nog bäst att hålla sig till några enstaka favorit kockar =) Jag tror på en sak som jag fått höra, och det är ett bra koncept tycker jag. Att man ska tänka igenom vad man vill att hunden får göra och inte får göra, så det blir tydligt för en själv. För jag inbillar mig att ju tydligare det är för mig desto lättare blir det för hunden att förstå mitt hubbabubba språk. Jag kan nog tycka att jag varit lite för otydlig i mitt förhållningssätt mot Tyra och måste skärpa till mig på det planet. Hon tar mig inte på allvar alla gånger och det är ju inget beteende jag vill ha på en vuxen hund. Det handlar ju även om en säkerhetsgrej, lyssnar hon inte på mig och lyder så kan det hända olyckor, och det vill jag ju absolut inte ska hända min lilla Tyra. En intressant sak är de gånger man får höra "att det där är ju jätte lätt att lära en hund". Jag undrar hur de tänker som säger så? Förmodligen har dom en väldigt lättlärd hund själva eller också har dom aldrig råkat på patrull i träningen. Alla hundar är ju olika, har olika intresse för olika saker. Finns ju de hundar som brinner för Agility men fullkomligt avskyr lydnad, hur ska man då jätte lätt kunna lära en hund som avskyr lydnad ett lydnadsmoment då? Det var mest en tanke jag hade som jag ville skriva av mig. Nu håller det här inlägget på att bli som just det jag skriver om, fler kockar desto sämre soppa, eftersom jag blandar en massa, så jag rundar av nu. Allt bara bra med lilla Tyra, hon har tappat en tand i nedre käken med nu. Jag hoppas verkligen att hennes tandlossning och de nya tändernas anländande kommer gå smärtfritt för henne. Godnatt och Sovgott alles!