Idag åkte min lilla älskling iväg med husse igen. Jag ska lägga in en högre växel på att vänja Tyra vid att vara själv hemma, så hon inte behöver följa med husse. Jag saknar henne massor, och nu ska jag jobba hela fredagen också, men sen lördag, söndag hoppas jag på att få gosa och träna järnet med mitt lilla troll =) Som den sanna hundnörden jag är, har jag med hundar att göra ändå, när jag inte har min egna. Idag följde jag med som moraliskt stöd med Pillan. Hon hade bokat tid för Majken till veterinär och sen var det massvaccination av hela flocken =) Majken har ju haft problem till och från ända sen hon var liten, och undersökning efter undersökning har gjorts av alla dess olika slag. Idag röntgades Majkens höfter och nedre ryggen, och det positiva är att det såg fin fint ut. Det togs blodprov också, för att se om hon kanske bär på någon fästingburen sjukdom. Jag hoppas och håller tummarna för att Majken får må bra på heltid, det är hon värd. Hon är en bland dom snällaste och goaste hundarna jag känner. Provsvaret kommer inom 5 arbetsdagar så nu sitter man på nålar och tycker att tiden ska gå. Kan kanske verka konstigt, men när man varit med från början med både Sigge, Majken och Simba så månar man om dom och känner med dom som dom vore ens egna hundar på något konstigt vis. Fast jag har i och för sig aldrig utgett mig för att vara något annat än konstig *skrattar* Det negativa var att när veterinären undersökte Majkens bakben och försökte sträcka ut dom så gjorde det ont på tösen, vilket hon visade tydligt och det gör inte hon i första taget. Ska jag vara ärlig så har jag aldrig sett Majken säga till om att ha ont någonsin. Hon är en snäll lite tjej som inte gör en fluga förnär så det gjorde faktiskt lite ont i hjärtat när hon sa till om att det gjorde ont. Nu håller vi tummarna att vi får en lösning inom en ytterst snar framtid på vad det kan vara. Vi åkte sen upp till hundklubben mot kvällningen och tittade på kurserna. Jag saknade Tyra massor, ville ha henne där och träna passivitet. Det kommer fler gånger. Där träffade jag Sussi, som jag gått valpkurs för med Varga. Hon var där med sin Flat, Måns. Han är ett riktigt energiknippe och supergladaste hunden i stan. Med risk för att vara sentimental nu, så fick jag en sån enorm längtan efter Varga när jag såg honom. Han påminner om henne, med det här glada och spralliga och vilja hälsa på allt och alla. Jag kommer alltid bära med mig Varga, hon var lite mer utöver det vanliga på alla sätt och vis. Hur som helst så berättade Sussi att hon och Måns går en utbildning, så när dom är klara kommer Måns var utbildad vårdhund! Hur häftigt är inte det!!?? Alltid lika roligt att prata med Sussi, hon är så lättsam och enkel, en riktigt rar tjej. Träffade givetvis en massa andra kända ansikten. Sen helt plötsligt dyker Cattis upp, en tjej som är supergo, gillar henne stenhårt. Hon skulle gå kurs med sin lilla Cesar, en blandras, och jätte fin. Roligt att stöta på en gammal arbetskamrat där =) Innan vi skulle åka träffade vi Carina och började prata om Majkens tillstånd. Det lustiga då är att Carina berättar att hennes Sebbe haft liknande symptom, och det gick över efter 1 månads total vila. Han hade förmodligen någon inflammation i något muskelfäste om jag inte minns helt galet. Så om blodproverna inte visar något har vi ju ett annat alternativ att gå på, alltid bra med en plan B. Nu är jag supertrött, och ska ta och krypa ner i sängen. Saknar min familj. Godnatt på er allihopa!