Mitt hjärta blöder för alla stackars stressade hundar som finns därute. Ibland tycker jag att det känns som att vissa inte förstår att deras hund är superstressad. Många verkar tycka att deras hund är bångstyrig och enbart jobbig. Självklart är det jobbigt med en stressad hund, man vet ju själv hur det är när man är stressad. Man tänker inte klart och handlar ibland helt galet pga stress. Det lustiga är att när det kommer till en stressad hund har man många gånger ingen förståelse utan tycker bara den är olydig och gör fel. Istället för att hjälpa hunden i den stressade situationen så skälls det på den och rycks i kopplet. Om jag vore stressad och någon stod och röck i mig och skällde på samma gång skulle jag knappast bli mindre stressad, vet inte hur ni därute reagerar. Min förra hund hade väldigt lätt för att gå upp i stress. Till en början så var jag även en av dom som inte kunde förstå varför hon betedde sig som hon gjorde. Men eftersom det aldrig blev bättre utifrån mitt handlande kände jag att jag var tvungen att ta reda på hur jag skulle kunna lösa problemet. Jag började läsa och sökte hjälp via instruktörer och tog privatlektioner. Efter att jag fick mer kött på benen när det kom till stress så öppnades en helt ny värld för mig och Varga. Vi kunde börja kommunicera bättre och fick ett fint samspel, ja, helt plötsligt tyckte vi om varann istället för att inte förstå varför den andre var så knäpp hela tiden som var så irriterad eller gjorde fel. Det är så oerhört viktigt att man hjälper hunden att kunna hantera olika situationer. Tror många glömmer att det är faktiskt en hund, ett djur vi har att göra med och ett djur kommer alltid ha sina instinkter. Från den dagen att jag fick upp ögonen för hur otroligt fel jag gjort med Varga så har jag börjat tänka lite utifrån hur man själv reagerar i nya miljöer. Jag personligen kan bli lite osäker i nya miljöer och bland människor jag inte känner. Hur kommer det sig då att jag helt sonika ska kräva av min hund att bara köpa läget rakt av utan att den ska få visa någon som helst påverkan av läget. Nu menar jag inte att hunden ska bestämma och ta över situationen men jag inbillar mig att många sätter upp alldeles för höga krav och mål, som kan vara, för vissa hundar, helt omöjliga att uppnå, jag gjorde det och jag är ingen sämre människa än så att jag kan erkänna det. Men poängen är ju att det aldrig är försent att lära om och göra saker och ting bättre. Fast det är här jag blir så ledsen inombords när man faktiskt möter människor som inte bryr sig utan har sin bestämda åsikt om att det enbart är en stökig och bråkig hund och så blir den omplacerad. Ja, ja, man kan inte förändra världen, men det är otroligt vad kunskap kan göra och viljan att lära mera kan förbättra olika situationer. Som när jag skaffade Varga så hade jag läst en massa om att det är viktigt att aktivera sin valp och socialisera den. Det var det enda jag gjorde med Varga, klart det bäddade för stress. Eftersom jag inte vill göra om mitt stora misstag så är jag jätte noga nu med Tyra att hon får träna passivitet och att kunna ta det lugnt. För mig så är det precis lika viktigt som att ha en jämn balans i aktiveringen. Ja, det här var bara lite tankar för dagen från mig. Hoppas ni alla haft en bra helg! Nu är Tyra och husse hemma igen. Jag ser fram emot nästa vecka. Jag jobbar på måndag men är sen ledig resten av veckan, så otroligt skönt. Godnatt och sovgott!