Vet inte riktigt var jag ska börja, var ett tag sen jag bloggade, men jag måste skärpa mig med bloggningen eftersom det blir så mycket att uppdatera *skrattar*

Carola och Lilo har varit i farten igen och på utställningen den 12/6 i Eskilstuna blev dom placerade BIS 3a   Det betyder att dom först blev bäst i sin klass, dvs, championklassen och sen gick vidare och fick tävla mot alla terrier raser som deltog och det var en hel del ska ni veta. 

Igår tävlade dom även i Lydnadsklass 1 och kammade hem sitt tredje 1a pris och kan alltså numera titulera sig LP1!!! Hurra vad ni är bra!! 

    Lilo klär i fina rosetter    ( Lilo är Tyras helsyster )

   Här står dom uppradade inför finalen där Lilo blir 3a        

  Ser ut som att Lilo undrar om den tyska domaren tänker sno hennes rosett  

   Vet inte vad jag håller på med här för kortet blev tyvärr inte fulländat när Lilos ben inte är helt med. Men ändå ett kort som visar en stolt matte med en vacker hund och en nöjd domare. Stort Grattis Carola och Lilo till eran fina prestation! Stort Grattis till Maria Olivemark och Luigi Ferrara som är uppfödare till Lilo som i stamtavlan heter: Capa Tosta Lupetta

  Igår den 18/6 tävlade Carola och Lilo i Lydnadsklass 1 och fick sitt tredje 1a pris och kan numera titulera sig med LP1!   

I fredags den 17/6 fanns det ingen hejd på priser    Då var det dags för viltspårsprov igen. Alla som deltog kammade hem första pris och ett stort GRATTIS till alla deltagare!

Här är Carro med sin söta staffe vid namn Blenda. Dom tog ett första pris i öppen klass spår. Nu är det 2 kvar till Championatet =) Stort Grattis Carro!!! Carro äger Tyras helbror Diamon.

  Maria som är ansiktet bakom Capa Tosta Kennel deltog med Chubbie och Rhino. Chubbie gick anlagsprov och blev godkänd! Rhino som inte är året fyllt ännu gick sitt första öppenklass spår och fick 1a pris. Stort Grattis till Maria! Vill även informera om att Rhino söker ett hem ( den vita hunden på bilden ) mer info om honom finner du på www.capatosta.se

  Aloka och Bina finns det ingen hejd på! Dom styrde upp ett andra 1a pris i öppenklass viltspår så nu är det 1 kvar innan Bina kan titulera sig som ViltspårsChampion och hon är inte heller 1 år ännu. Aloka gör ett sådant otroligt fint jobb med Bina och vi Capa Tostare är så tacksamma över att Aloka är så snäll och anordnar så vi kan gå viltspårsprov. Vi är också oerhört tacksamma över att ha Aloka med i gänget som besitter sådan god kunskap inom spår och gärna delar med sig av tips och ideér så vi kan utvecklas med våra hundar! Tusen Tack Aloka för att du ställer upp och är så snäll!!! 

Det är ju upp till var och en hur de vill vara och hur de vill gestalta sin personlighet i betraktarens ögon! Det som förvånar mig dock är att segerns sötma verkar skapa egna sanningar hos människor.

Hundfolk är ju ett släkte för sig, det är ju inget nytt, men ibland blir jag så förbryllad över människors saknad av ödmjukhet och glädje för andras framgångar!

Är det verkligen så svårt att se verkligheten för vad den faktiskt är ibland och inse att den här gången gick det inte som man tänkt sig, men nya tag nästa gång?

Tycker det är småsint när man ska försöka knåpa ihop egna sanningar och fakta över hur saker och ting borde vara för att man själv vill stå i rampljuset.

Oftast så talar det osagda språket för sig när detta uppstår, men det är så osmakligt att inte kunna vara så pass rakryggad att man kan ta sin motståndare i handen och gratulera dennes vinst, och erkänna för sig själv att uppenbarligen hade man inte vad som krävdes denna gången.

Varför kan man inte unna andra den glädjen att dom lyckades och tog hem segern eller nådde det mål dom satt upp för sig själva?

Jag hoppas och önskar att jag aldrig kommer bli småsint och om jag blir det att någon säger det åt mig och att jag är så pass människa att jag bättrar mig!

Vem vill ha titlar och segrar som man själv satt upp reglerna för? I såfall kan man ju lika bra styra upp egna små tillställningar i sitt vardagsrum eller uteplats och fira var och varannan dag över att man kammade hem segern!

Se saker för vad dom egentligen är och sluta skapa egna sanningar!

Tyra har en helsyster som bor i Finland hos kennel Jekkupatterin som ägs av Marika. Det har gått bra för Cuma på olika utställningar och i helgen som var blev hon Estnisk Vinnare 2011!!  

Det är så roligt att se hur bra det går för Tyras syskon och hennes släktingar och jag är så tacksam över att trots att Tyra inte finns längre, att dom alla håller kontakten med mig   Det är guld värt!

Stort Grattis till Marika Huttunen och Maria Olivemark för Cumas framgångar!!!

Tyras syster Cuma som numera kan titulera sig Estnisk Vinnare 2011! 

Var jag i Strängnäs och kollade på lydnadstävlingar. Alltid lika roligt att sitta och titta på alla duktiga och i mina ögon modiga som ger sig ut på tävlingsplanerna trots nerver som spökar.

Var en härlig kväll med skön sol och trevligt sällskap!

Stort Grattis till Mona och Alfred som vann sin klass i Elit  

Till er andra som det inte gick riktigt lika bra för önskar jag stort lycka till nästa gång det är dags och i mina ögon är ni beundransvärda som ger er ut och tävlar trots att nervositeten spökar!

        Fotot högst upp: Maria och Bill, fotot i mitten: Pilla och Torsten, fotot längst ner: Mona och Alfred

Tårarna rinner ner för mina kinder, önskar du vore här vid min sida, låg på mitt bröst nu. Jag känner mig halv utan dig!

När jag tänker på dig gör det ont, det smärtar över att jag inte kommer att få träffa dig i det här livet igen och att jag inte kunde hjälpa dig, rädda dig.

Vet inte hur många timmar jag spenderade vid datorn, sökandes efter information för att underlätta ditt lidande, din kamp för överlevnad, men det räckte inte.

Jag förstår nu i efterhand varför du blev så medtagen av drogningen när vi var inne för att kolla din klo som spruckit, det var ju för att din lever och dina inre organ inte orkade och starka droger på det gjorde inte det hela bättre.

Jag var en dålig matte på det viset att jag borde släppt taget om dig tidigare, men klarade inte av att låta dig gå!

Tyra, du var ingen vanlig hund, och den kärlek jag har till dig är så stark och den kommer jag alltid bära med mig.

Jag önskar så att vi skulle fått många många år tillsammans, men så blev det inte. Det jag hoppas och önskar är att du springer på gröna ängar, busar längs milslånga sandstränder och att du mår bra.

Tyra, du fattas mig!

Känner att jag behöver skriva av mig lite, men det här inlägget kommer inte handla om hundar.

Jag har en bror som är annorlunda, han är begåvningshandikappad och bor på en gruppbostad. Han arbetar i en utegrupp där det är ett gäng på 8 st ( tror jag ) grabbar som har olika handikapp. Denna utegrupp är ledd av 2 st ledare.

Min bror har mått dåligt under en tid och vissa perioder har jag mer kontakt med honom och vissa perioder glest mellan gångerna då vi ses och hörs. Men är det något som berör mig oerhört är när han mår dåligt och det som berör mig ännu mer är när han mår dåligt pga att människor ( sk normalbegåvade ) behandlar honom illa.

Så är nu fallet och det uppdagades förra veckan när jag gjorde ett oanmält besök på hans utegrupp. Det besöket resulterar i att jag blir så illa berörd att jag åker raka vägen till dessa 2 ledares chef och pratar om situationen som råder. Fick ett bra bemötande av chefen, men frågan är givetvis vad som kommer hända härnäst och hur min bror behandlas under tiden av ledarna som fortsättningsvis jobbar kvar.

Jag vill inte lämna ut vilka dom är, men en sak är säker och det är att jag kommer aldrig förlåta en av dessa 2 för det han gjort mot min bror.

Jag önskar jag kunde skydda honom, men någonstans har man väl hoppats som anhörig till honom att kommunens anställda ska vara införstådda med vad som krävs av dom och hur dom får och inte får agera. I mina ögon är det skamligt att människor som arbetar med den här målgruppen eller människor överlag, kränker dom som dom ska ansvara för och hjälpa och stötta.

Det tråkiga i det här är att det skulle förvåna mig om kommunen väljer att ge denna ledare repissalier för sitt handlande och bemötande mot min bror. Fast jag känner i hela mig att kommer han få glida förbi på ett bananskal så finns det säkert någon tidning som skulle vilja skriva om händelsen.

Nä nu ska jag sova, har haft problem med mitt huvud sen i lördags och det tar verkligen på krafterna att ha ont i det här jäkla huvudet hela tiden. Idag har jag inte gjort något, bara tagit det lugnt och det ska jag fortsätta med tills jag börjar jobba igen på måndag.

Hoppas ni alla därute mår bra och får en skön ledig helg!

Finns många att gratulera, så roligt att det går bra för så många =)

Rhino fixade sitt anlagsprov i tisdags, så stort grattis till Maria och Rhino.

Bina har ju fixat både anlagsprov och ett första pris i öppen klass, så stort grattis till Aloka och Bina.

Lilo har blivit BIR på Internationella utställningen i lördags, och kammat hem två 1a pris i lydnadsklass 1, så stort grattis till Carola och Lilo.

Tyras syster Cuma, som lever i Finland, går det strålande för på utställning, så stort grattis till Marika och Cuma.

Prince vann sin klass i lördags på Internationella utställningen, så stort grattis till Lola och Prince.

Rhino, Bina och Prince pappa Jymy i Finland tog cert i Elitspår för en tid sedan, så stort grattis till Tuula och Jymy!

Diamon har röntgat höfter och armbågar och känns skönt att kunna berätta att han har B/C på höfterna och Ua på armbågarna, stort grattis till Carro och Diamon.

Puh, blir svettigt numera att börja berätta allt om Capa Tosta hundar och släktingar till dessa, men det känns bra att göra det =)

Vad är det jag brukar säga?

Capa Tosta, Lite Mer, Lite Bättre!  

Igår var jag och tittade på när Carola och Lilo tävlade i lydnadsklass 1. Som den superkvinna Carola är, gör hon succe både inom utställning och tävling. Det var 12 ekipage och Carola och Lilo placerade sig som 4a, med ett första pris, så nu har dom 2 stycken, bara ett kvar till LP1.

Här kommer lite filmer på gårdagens tävling =)