Tänk vad tiden går fort. Nu när man är hemma pga en envis förkylning så har man en hel del tid att titta på alla dessa kort jag tagit sen jag fått hem Tyra. Jag har laddat upp 2 kort på Tyra och husse, när Tyra är ca 9 veckor, vilken liten plutt. Sen hittade jag lite andra kort från skogsbesök som jag la upp. Nog har hon vuxit allt, men inte på brädden, hon tog höjden först min tös. Jag blir alldeles varm när jag tittar på min lilla tjej, hon är verkligen mitt allt, skulle inte vilja vara utan henne. Jag får dåligt samvete när jag mest ligger,men hon gör mig gladerligen sällskap, kollar till mig då och då om jag andas genom att lägga nosen försiktigt emot mitt ansikte. Igår vaknade jag själv till av att det pep en massa när jag andades och då tittar jag på Tyra som ligger klarvaket och tittar på mig som jag vore en alien från yttre rymden och vrider på sitt söta huvud *skrattar* Jag tror också att min dåliga samvete sitter kvar från min förra hund. Hon klarade inte sånna här lugna dagar så bra. Hon fixade när hon var inne, men när vi väl sen kom ut så var allt lajbans och saker hon inte brytt sig om tidigare hade stor vikt i hennes liv just då pga att hon var så understimulerad. Varga hade ett enormt stimulansbehov ( som jag byggt upp såklart utan att veta om det ) och det funkade automatiskt inte dom dagarna jag var sjuk eller inte hann göra all aktivering som hon krävde. Tyra anpassar sig så fint, är lugn mest hela tiden. Och just nu när jag vred på huvet och titta på henne upptäcker jag att hon ligger och tittar på tv, hur häftigt ser inte det ut?!  

Har tränat idag med i sakta mak, vi har kört fotposition, pallen, snabbt läggande och apportbocken. De ni, det var en hel drös med moment =) och givetvis sitter allt klockrent direkt *not*  Jo det går faktiskt frammåt, så ska inte klaga, hon tänker själv och idag var ju första gången hon fick testa apportbocken. Jag hade lite is i magen och satte henne vid min vänstra sida, sträckte fram apportbocken, hon fick inte ta den förrän jag sa varsågod och direkt hon tog den i munnen sa jag tack tack och så fick hon godis. Vi gjorde det några gånger, och damen tuggade inte på den, vilket är ett enormt plus. Det var en utomordentlig början iallafall. Snabba lägganden har jag fått lite tips om hur jag ska göra, men funkar inte så bra inne tycker jag, men från att lägga sig i 1km/h så är hon nu uppe i 50km/h. Hon tittar inte längre på mig och undrar om jag verkligen menar allvar. Saken är ju den att man tror många gånger att det bara är att träna på, men så enkelt är det ju givetvis inte. Man måste hitta rätt metod för att träningen ska fungera på bästa sätt. Jag har inte riktigt hittat Tyras och mitt sätt än, men är på god väg. Tyra behöver mycket beröm och mycket lek, det ska vara roligt. Kommandona ska helst vara ljusa och glada inga dovröstade fot här inte. Så fort jag blandar in lite lek i själva inlärningen så är hon som en helt annan hund. Medans en annan hund kanske inte alls skulle uppskatta att vara på cirkus mellan varje moment =) Jag är glad att det funkat bra med pallen idag med. Och vet ni, idag klev hon upp med båda tassarna på den, visserligen bara en gång, men hon tänker, jippiiii!!! En sak jag upptäckt med Tyra är att hon är otroligt signalkänslig, hon läser av kroppens alla tecken och signaler väldigt bra. Det är positivt och negativt. Positivt för då kan man jobba mycket med kroppen men negativt för hon kan ju läsa av mig väldigt bra om jag är nervös osv. Men samma sak där, vi måste hitta till en rätt balans där med. Nu ser jag fram emot våren när vi börjar gå mot varmare tider igen, lilltösen fryser ju om det är för kallt och i och med det kan man inte träna lika mycket ute tyvärr. Tur att vi har ett ganska stort vardagsrum =) Jag hoppas och håller tummarna så dom nästan går av att jag är pigg till på fredag. Då är det träff med uppfödaren igen och syskonskaran, vi ska spåra i hop och jag vill inte missa det. Snälla håll tummarna åt mig så jag blir frisk nu och kan åka =) Ha det bäst alla!