Jag har ju en hel del bloggar jag följer, hundbloggar såklart som den tvättäkta hundnörd jag är. Ibland önskar man bara att man hade mer tid så man hann läsa alla bloggar man vill följa, men det går inte, så vissa bloggar kollar jag in någon gång i veckan, medans jag har vissa jag kollar in varje dag.

Jag tycker det är så roligt att få ta del av andra hundmänniskors hundliv, många gånger får man tips och råd och många gånger inspiration till att träna. Något som jag uppskattar är ju att få ta del av när en del faktiskt vågar skriva ut saker som kanske inte är riktigt vad man önskar sig hos sin hund, något hyss den gjort eller något man håller på att jobba med, det får mig att känna mig mindre ensam de stunder man tycker att ens egen hund är totalt hopplös.

Som Aysha som hittar på hyss så fort hon är ensam hemma, komma hem och ha ett vardagsrumsbord som en gång i tiden hade fyra kantiga hörn numera ser ut som ett runt bord kan ju få en att tappa sugen totalt, men så går man in på någons blogg och så får man se att någon mer faktiskt har något den tampas med ja då känns det lite bättre =) Inte för att jag önskar att det ska gå dåligt för andra, absolut inte, men tror de flesta förstår vad jag menar.

Jag har alltid varit sån, jag skriver det jag känner för i min blogg, både bra och dåliga saker, finns dom som bara skriver ut guld och gröna skogar, men jag ser inte vitsen med det, för det kan omöjligt alltid vara just guld och gröna skogar, men dom kanske är extremt lyckligt lottade.

Ett fåtal gånger under tiden jag hade Tyra fick jag förfrågning om det verkligen var på sin plats att skriva ut allt som hände kring henne, med tanke på uppfödaren, men nu är det ju såhär att Tyras och Ayshas uppfödare är en seriös sådan och har alltid stöttat mig i allt och när jag fick förfrågningen en gång så frågade jag faktiskt vidare frågan till just uppfödaren om hon tog illa upp att jag skrev ut allt som jag gör, men fick då till svar att hon skulle aldrig lägga sig i vad folk vill skriva om sina hundar och det jag skrev om Tyra var ju sant och hon har inget att dölja så hon såg inget fel i mitt skrivande fast jag var så öppen med så mycket tråkigt. Det tycker jag är en sund inställning faktiskt!

Något som man märker av rätt ofta är att det finns en del hundmänniskor som har svårt med att skilja på vissa saker, många vill ha en syndabock eller någon att lägga skulden på om något händer. Är det något som är galet med deras hund är det uppfödarens fel eller den har avlat fel eller vårdat den fel under de 8 veckorna innan försäljning. Men på samma gång finns det även uppfödare som kan hålla på så, men då mot valpköparen, att är det något galet med hunden så är det valpköparen som förstört den, gör den ett dåligt mh så har det inget med uppfödarens avel att göra utan det är själva valpköparen som förstört hunden och påverkat den så den blev klen i psyket.

Jag tycker att det här är synd, jag försöker se saker för vad dom är och jag har inte klandrat Tyras uppfödare en enda gång för att Tyra var så sjuk, hur ska Maria kunna rå för det? Men vet att många som hade suttit i min sits hade säkert svartmålat Maria, men då helt obefogat och grundat på extrem okunskap.

Samma sak med Aysha nu, som inte alls har dom resultaten på röntgen som jag önskar, jag ville inte ha en hund med pålagringar och finns säkert många som skulle hålla uppfödaren ansvarig för just dom här pålagringarna, men hur tänker man då undrar jag? Resten av kullen har fina resultat på röntgen, bland dom finaste som finns faktiskt, nu har hon 2 brorsor som har 1or på armbågarna, men det är inte ens i närheten av vad Aysha har på sina. Dessutom kommer den här kullen ur en kombination av friröntgade föräldrar, men som sagt, hade det varit någon person som vill ha någon att hänga så hade man säkert klandrat uppfödaren iallafall, men jag är inte sådan. Vad blir bättre av att man försöker hitta någon att skylla på? Blir hunden friskare då eller?

Jag önskar att flera skulle få upp ögonen för att vilja hjälpa varandra istället, genom att dela med sig av sin kunskap och erfarenheter istället för att skälpa och köra med pajkastning. Där är bloggar mycket bra på det viset att man kan samla kunskap och råd när man ibland stöter på trubbel, men återigen, då gäller det att hitta bloggar där människor vågar skriva ut hur det egentligen är.

Jag vill tacka alla som skriver blogg och som skriver verkligheten, ni bidrar med så mycket utan att ni kanske tänker på det, men jag är säker på att genom er text så hjälper ni många!!

Nu har vi snart vilat magen efter frukost färdigt, så vi ska ge oss ut i det härliga vårvädret som det bjuds på idag =) Jag önskar er alla en strålande dag!!!

 

Lenita

21 mars 2012 09:03

Hållr helt med dej, det är skönt när andra vågar skriva sina problem med hundar. Ofta (främst i grupper och på forum)så ska ALLA verka vara så perfekta, både i liv och hundträning och allt därtill..Jag är som du, skriver om det jag känner för. Blir mer äkta då.. kram

http://prinsessanbananhammock.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Goddag allihopa!   Känns som evigheter sen jag var härinne på bloggen för att uppdatera om vad som händer i Ayshas och mitt liv men även hennes vänners liv. Ni får ha överseende med att det tar ett tag att komma in i skrivandet igen och hur allt ...

I lördags var det dags igen för oss att prova på att tävla, jag var nervös och Aysha kunde inte för sin värld förstå vad vi skulle upp så tidigt för och ut i kylan dessutom, fy vad kallt det var, -11 hemma. Jag åkte till tävlingen med samma inställni...

Nu har det gått några dagar sen lördag 4 februari då rasklubben hade sitt årliga årsmöte. Jag beslutade tidigt under 2016 att jag från och med 2017 skulle ta paus från klubbarbete och avgå från samtliga mina uppdrag jag hade i klubben. Kände att det ...

Nu står klockan varje dag på 14.40, alla dagar i veckan och om året, men just idag, den 7 februari 2011 betydde kl. 14.40 vårt sista farväl och Tyras sista andetag togs. Jag saknar verkligen Tyra vissa dagar, men är så otroligt lyckligt lottad att ha...

Alltså jag svävar fortfarande på små moln efter gårdagens debut i Startklass i lydnad. Jag var så galet nervös men försökte peppa mig själv i att Aysha och jag är faktiskt ett team, så det hänger inte bara på henne med andra ord, utan jag måste ju fu...