Jag har jobbat inatt och borde egentligen ha sovit mycket längre, men kände att jag ville ut i det fina vädret med Aysha idag igen. Så reda vid 11 gick jag upp och vi styrde kosan till landet. Jag käkade lite sen gick vi till skogs.

Då ser jag i ögonvrån något som studsar förbi snabbt och ett stycke Aysha såg inget i ögonvrån utan såg det med heeeeela sitt söta lilla huvud och vips så hade jag inte ens Aysha i ögonvrån längre utan hon var liksom ett minne blott. Hela tiden tänkte jag "lita på hunden Camilla, lita på hunden nu för bövelen"!!! Jag höll mig lugn och ropade, och lät inte ens hysterisk som man faktiskt kan göra i dessa lägen när man inser att ens hund är som bort trollad.

En hund som Aysha som har stans bästa kondition och en evishet utan dess like skulle kunna springa jorden runt utan att märka det när hon har ett färskt spår ( läs studsande bambi ) framför sig. Jag gick ut en bit så jag kunde se ut över åkrarna och lååååååååångt därborta såg jag en lite loppa som for fram i raket fart. Jag ropade en gång till och då blev jag lite chockad faktiskt för då stannar hon upp och vänder om och kommer till mig. Det är ju mycket bra förvisso, men under all kritik att hon drog sådär, i mina ögon sett är det helt oacceptabelt och något som inte ska ske, så det där får jag jobba på mera. Men jag får ha i mitt bakhuvud att min Aysha har ett enormt stort behov att spåra ( läs jaga ) vilt, men har hittills kunnat bryta henne så fint, men en färsk bambi med svansen i stort sett i Ayshas näsa var liksom droppen.

Så hon kom tillbaka till mig och vi gick en liten sväng då jag upptäcker att hon är alldeles röd på vänster framben, under själva "häl" trampdynan eller vad man ska kalla det. En kall kår går igenom min kropp eftersom jag inte har några positiva erfarenheter från skärskador hos hund, då jag var tvungen att ta bort Varga pga det. Men jag behöll lugnet och studerade hennes tass, ja alla tassarna såklart, och hela henne för att se hur statusen såg ut. Hon hade bara skadat den där trampdynan hon inte belastar och det var ett jack bara, men vi började gå hemåt igen.

Tänkte att vi kunde sitta på en filt i solen så det kunde sluta blöda, men Aysha delade inte alls min ide och ville inte alls sitta still vilket resulterade i att hon rev upp jacket så det blev större, då kände jag att det var dags att åka hem och linda om det.

Ingen ide att åka till veterinär med det, då dom inte skulle sytt utan bara lindat och gjort rent, och det kan jag göra hemma själv gratis så vi åkte hem men stannade snabbt på apoteket för jag vill ha en sån där grön kompress, dom är dom bästa tycker jag, suger upp smuts och klet ifall det skulle sava från såret.

När vi väl var hemma hade det slutat blöda och Aysha rörde inte såret ens, men kände att jag vill linda om det en stund så det får läka ihop det värsta så kan hon gå utan bandage sen, för det är det bästa i mina ögon sett, att dom luftar sina skador så mycket det går. Var lite roligt att se att jag hade det i mig fortfarande hur man lindar för det är viktigt att göra på rätt sätt så det inte blir skador pga feltryck av bandaget.

Tur i oturen måste jag ändå säga, är så tacksam att det inte var en trampdyna hon belastar som skadats, sådant läker svårare eftersom dom belastar det hela tiden. Får bli koppelpromenader för Ayshas del så hon inte springer någonstans och river upp det där igen. Nu håller jag tummarna att det läker fint och fort.

Aysha stod så tålmodigt och lät mig fixa med hennes skada, och när bandaget var på plats så såg hon sådär ämlig ut min lilla tvättbjörn och så satte hon sig ner och bara tittade på mig som att jag hade tagit bort hennes förmåga att gå *ler* Jag ropade på henne och efter mycket om och men kom hon, men haltande då såklart. Stackars stackars lilla Loppa som är såååå skadad *fnissar* Fast kan tänka mig att det känns eftersom bandaget nu ligger emot skadan, men tror hon mest haltar för att hon har bandage och att det inte känns som vanligt på benet.

Blödde väldigt mycket faktiskt från det här lilla lilla såret som hon sen rev upp tyvärr...

Här ovan ser man jacket tydligare när jag gjort mer rent, nu har hon som ett V eftersom hon rev upp det mera och på andra sidan.

Stackars lilla tvättbjörn som helt plötsligt inte kan gå sen dumma matte fixat med benet ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Goddag allihopa!   Känns som evigheter sen jag var härinne på bloggen för att uppdatera om vad som händer i Ayshas och mitt liv men även hennes vänners liv. Ni får ha överseende med att det tar ett tag att komma in i skrivandet igen och hur allt ...

I lördags var det dags igen för oss att prova på att tävla, jag var nervös och Aysha kunde inte för sin värld förstå vad vi skulle upp så tidigt för och ut i kylan dessutom, fy vad kallt det var, -11 hemma. Jag åkte till tävlingen med samma inställni...

Nu har det gått några dagar sen lördag 4 februari då rasklubben hade sitt årliga årsmöte. Jag beslutade tidigt under 2016 att jag från och med 2017 skulle ta paus från klubbarbete och avgå från samtliga mina uppdrag jag hade i klubben. Kände att det ...

Nu står klockan varje dag på 14.40, alla dagar i veckan och om året, men just idag, den 7 februari 2011 betydde kl. 14.40 vårt sista farväl och Tyras sista andetag togs. Jag saknar verkligen Tyra vissa dagar, men är så otroligt lyckligt lottad att ha...

Alltså jag svävar fortfarande på små moln efter gårdagens debut i Startklass i lydnad. Jag var så galet nervös men försökte peppa mig själv i att Aysha och jag är faktiskt ett team, så det hänger inte bara på henne med andra ord, utan jag måste ju fu...