Gokväll på er allihopa! Hoppas att ni alla haft en bra dag. Jag och Tyra kan inte klaga, vi har varit ute på landet under eftermiddagen. Tyra är alltid lika glad då hon träffar människor, hon hälsar alla hjärtligt välkommna att hälsa på henne. Hon är så söt mitt lilla pyre. Jag gillar verkligen att hon och min bror, Anders kommer så bra överens. Ibland kan jag nästan få känslan av att hon förstår att han är annorlunda och är extra snäll mot honom. Det är bra att dom funnit varandra, känns bra i mitt hjärta eftersom Anders varit så himla hundrädd efter en incident då en hund hoppade på honom. Och hör och häpa nu gott folk, det var INTE en kamphund. =) Finns ju dom som verkar tro att det bara är såkallade kamphundar som attackerar människor och hundar. Jag kan minnas fel nu, men har för mig att det var en Golden Retriver som hoppade på honom, dom kan dom med.

Jag och Tyra tog en liten promenad i skogen. Tyra har inte gillat högt gräs tidigare, kan ju berott på att det varit lite svårt att gå i det i och försig. Men nu fann hon tjusningen i det och fick tokfnatt. Hon sprang alternativt flög/skuttade fram som ett vitt sträck i det gröna gräset. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Och emellanåt stannade hon upp och kollade läget om jag fortfarande var med. Det gillar jag med henne, att hon inte släpper kontakten helt med mig när vi är ute. Hon kan pyssla med lite av varje, men kollar av kontinuerligt så att jag är med. Jag tog lite kort på henne när hon for runt, men inte lätt att fånga henne på bild när hon for fram, så det fick bli när hon stannade upp. Jag tycker att man kan se på bilderna hur full av bus hon är. Sen är det ett kort på henne när öronen står rakt upp, snyggt va? Min lilla ängel och hennes öron, ibland står dom åt alla möjliga håll och kanter och sen helt plötsligt kan dom ligga så fint i flera dagar. Jag tycker hon ser helt galen ut när dom står upp. Jag upplever för övrigt att Tyra har börjat äta bättre nu, misstänker att det kan ha varit alla lösa tänder som spökat tidigare, jag hoppas att det är så och att hon får behålla aptiten.

Efter bus stunden i gräset så fick hon jobba lite med köttbulls sök. Tyra tycker om att använda nosen, vilket jag ser som väldigt positivt eftersom jag vill köra lite blodspår med henne, när jag tar mig i kragen. När jag säger sök godis är hon med på noterna direkt och börjar jobba. Sen kan jag lova att hon sover gott och snarkar.

Idag kommer Pernillas nya raring hem, Theo som är en Border Collie. Han är hur söt som helst. Ska bli roligt att få lära känna honom. Roligt för Tyra också och få en lekkompis förutom Majken då förstås. När Tyra och Majken började leka från allra första början kunde Tyra springa under Majkens mage utan problem. Idag är dom nästan lika höga, otroligt vad dom växer dom små liven. Jag har skrivit det tidigare men det tåls att skriva om flera gånger, att jag tycker att Pernilla är så duktig med sina hundar och seriös. Hon lägger ner så mycket jobb och tid och tålamod och har sån bra strategi med sin träning. Hon är verkligen en av mina förebilder. Hon är så påhittig också, jag kommer inte i närheten av hennes fantasi när det gäller att lära in nya saker och hitta olika metoder som fungerar bra. Både Sixten och Majken har LP1 och Majken kommer nog snart få sitt LP2, så duktig som hon är. Det ska bli så roligt och se hur Theo blir som lydnadshund, säkert superduktig med tanke på sin superduktiga matte =) Börjar det lukta smöreri nu? Nä, det är faktiskt så jag känner. Pernilla är en exemplarisk hundägare, som gör allt för sina hundar, det ska hon ha en stjärna i himlen för. Det blev ett väldigt långt inlägg det här, men så roligt att skriva av sig. Lycka till Pernilla med Theo, jag tror att ni kommer gå långt! Nu rundar jag av och lägger upp korten på min egna lilla stjärna. Ha det bäst alles!

Jag är så imponerad av alla de olika hundar som hjälper människan på olika sätt. Hunden är ett intelligent djur om man frågar mig =) Tänk så mycket den kan lära sig och så lätt den anpassar sig. Jag tycker att det är så roligt när man hör talas om dessa terapi hundar som finns på olika avdelningar som får sjuka människor att må mycket bättre, om kanske bara i stunden, men ändå, får glömma sin sjukdom för ett tag.

Sen har vi ju alla tjänstehundar, polishundar, tullhundar, likhundar, vallhundar, listan kan göras lång. För ett tag sen var jag och tittade på när man vallade får med sina hundar. Så otroligt häftigt att få uppleva, annars har jag bara sett det på tv i någon film, men det är ju långt ifrån samma sak. Vilken enorm känsla det måste vara att kunna stå still och med hjälp av rösten och visselpipa kunna få sin hund att valla fåren eller det boskap man vallar dit man vill. Jag ryser när jag tänker på det. En stor eloge ska alla dom ha som jobbar med sina hundar, för jag kan tänka mig att det inte är en lätt match att lära in. Det måste ju ligga en hel del arbete bakom och tid och tålamod.

Jag brukar vara inne på ett forum och läsa en massa spännande saker. En dag hade en person delat med sig om en händelse, som för mig är helt ofattbart, jag minns inte vad hon hette nu, men hon hade lagt ut bilder som var helt underbara. Hon berättar om en amstafftik som agerat fostermamma till inget mindre än en kull med vargvalpar. Hur häftigt är inte det?!!! Jag blev alldeles varm inombords när jag såg bilderna. Där ser man hur anpassningsbara våra underbara hundar är.