På förmiddagen tog vi det lugnt jag och pyret, sen var ju matte så klantig att hon låste oss ute. Det skapade ett fint tillfälle att passivitetsträna Tyra i väntan på att extra nyckeln skulle anlända. Tyra är riktigt duktig på att varva ner och finna sig i olika situationer. Hon sätter sig ganska snart och tittar på allt som rör sig. Jag och Tyra åkte sen ut till landet och ut i skogen där jag bestämt träff med min barndomsvän, Hanna. Det var så himla roligt att träffa henne. Hon hade med sig sin hund, Zuzu ( vet inte hur det stavas ). Det är en dobermann på 1.5 år. Jätte fin tjej och lugn, men hon tyckte att Tyra var lite för på emellanåt. Zuzu stackaren var halt så hon försökte leka så gott det gick med Tyra. Jag har inte pratat med Hanna på evigheter och så smsade hon mig idag och då bestämde vi oss för att ses. När vi kommer igång och pratar så visar det sig att hon med är jätte hund intresserad och vill ut och tävla. Tiden bara flög iväg, samtidigt som vi pratade hund och smaskade i oss blåbär. Hundarna fick vila lite emellan varven. Vi slog ihjäl ca 3 timmar i skogen, och vi hade nog kunnat stanna ännu längre om det inte vore för regnet som bestämde sig för att infinna sig. Hanna hade många bra tips på hundträning och sånt är alltid välkommet. Hon visade lite fot och linförighet, och hon är riktigt duktig och Zuzu med såklart. Jag tycker att det är så roligt med människor som delar ens intresse, och tänk vad kul att min barndomsvän också är tävlingsintresserad, det kan inte bli bättre. Eller jo, att vi kan börja tävla någon gång förstås och förhoppningsvis vinna en å annan tävling. Tusen tack Hanna för en trevlig eftermiddag i skogen. Innan jag styrde kosan hemmåt svängde jag förbi hundklubben. Det är träning där på måndagar under hela sommaren och kiosken är ockå öppen då. Det tycker jag är roligt att man håller igång och kan ses ändå, fast det är sommaruppehåll med kurserna. Det var riktigt många ikväll på klubben. Tyra fick passivitetsträna igen, fast det var inte lätt eftersom hennes favvo var där, Majken =) Det jag gillar med seriösa hundmänniskor är att dom tar hänsyn och tänker på t ex bra möten med valpen. Som till exempel när jag och Pernilla stod och pratade så frågar Pernilla när hon kommit fram, hur hon ska gå till väga med en skuttande Tyra som vill hälsa. Sen kom även en annan fram och hon jobbade fint med mötet med Tyra. Satte Tyra ner och väntade tills hon var lugn innan hon hälsade och fick en godis. Det är ju guld värt sånna här tillfällen, som blir naturliga träningsstunder. Nej nu är vi supertrötta, Tyra har sovit sen vi kom hem och nu ska jag krypa ner hos henne. Tack lilla Tyra för en underbar dag. Jag älskar dig så mycket =) Går inte en dag utan att hon får mig att skratta. Godnatt gott folk!