I eftermiddags besökte vi Britta som är utbildad fysterapeut på hund. Britta finns ungefär vid Järna som ligger en liten bit utanför Nykvarn.

Jag var ju en vända till ReDog i Västerås efter att ha fått beskedet om Ayshas röntgenresultat, men har hört så mycket gott om Britta på Agardhs så kontaktade henne häromdagen och fick en tid snabbt.

Jag skulle rekommendera alla som har en hund som har problem med rörelseapparaten eller bara vill göra en koll och få en status på sin hunds fysiska hälsa att gå till Britta. Det var billigare och mycket mer utförligt upplägg och undersökning än vad det var på ReDog.

Jag är så otroligt nöjd med besöket, kändes verkligen värt pengarna och det kändes som att Britta verkligen ville få till en plan kring Aysha för att just hon skulle kunna få börja må bra och det värmde i hjärtat. Upplevde INTE Britta som någon som bara gjorde några slentrian test och sen sa vad testen visade och sen bara boka in nytt datum som skulle kostat pengar. Utan det känns verkligen som att hon tog sig an Aysha som en riktigt patient som hon nu kommer hjälpa mig med de verktygen jag behöver för att ge Aysha en sån bra och frisk framtid som möjligt.

Hon började med att visa och prata kring Ayshas röntgenplåtar och så gick vi igenom lite kring Aysha. Sen mätte hon Ayshas alla 4 ben och skrev upp måtten. Efter det kände hon igenom Aysha grundligt, och hela Aysha inte bara lite vid hennes framben som de gjorde på ReDog. Britta gjorde upptäckten att Aysha har flera muskelknutor över hela ryggen och i ryggslutet eller vad man ska säga så har Aysha rätt ont vilket hon även visade tydligt. Hon är även för kort i musklerna i bakbenen, svårt att återberätta sånt här tycker jag, men huvudsaken är att jag förstår det i mitt huvud. Efter att ha klämt igenom Aysha så fick hon stå på en sådan maskin som hon även stod på, på ReDog som mätte hur hon belastar och det var detsamma idag som på ReDog, 3 kg mer på höger fram för att avlasta sitt vänsterframben.

Sen fick Aysha gå på ett gåband, först utan viktmanchetter och sen med manschetterna, tyckte Aysha skötte sig galant på gåbandet fast hon aldrig sett ett sådant tidigare =) Var lärorikt att se hur hon rörde sig annorlunda med och utan manschetter.

Sen gick Britta igenom några stretchövnigar och massageövningar som jag ska göra på Aysha. Vi pratade även igenom hennes träningsschema de 4 närmsta veckorna. Jo jag glömde, innan stretchövningarna så stod ju även Aysha på en pilatesboll, det ni *skrattar* Det hade jag aldrig kunnat tro, men inga problem där inte =)

Vi gick även igenom bra kosttillskott som kommer hjälpa Aysha att må bättre, förhoppningsvis.

Första veckan ska Aysha:

Ha viktmanschetter alla dagar

Stå på pilatesboll 1 gång

Dra kedjor 1 gång

Och allt efter tiden kommer Aysha att stå på pilatesboll 3 gånger i veckan och dra kedjor 3 gånger i veckan, så vi kommer lägga mycket tid på rehabträning för Ayshas del, snacka om att det är planering som gäller för vår del nu framöver.

Jag ska göra mitt yttersta för att Aysha ska få dom bästa förutsättningarna till ett så friskt liv som möjligt. Jag kämpade för Tyra och kommer kämpa för Aysha.

Det som skrämmer mig lite är att hon inte påvisar någon som helst smärta när hon rör sig vad jag kan se, men jag såg skillnad på när hon fick viktmanschetterna och hur hon tog ut steget.

Efter att Britta förklarat så förstår jag ju nu varför en del amstaffs ser ut att ha karprygg, tror många skulle kunna komma till rätta med problemet om de gick till fysterapeut och la upp en träning för att få bukt på spända muskler.

Nu är jag jätte trött, så snart blir det sängen och så laddar vi om inför morgondagen då vi har nya äventyr som väntar på oss =)

Gick på långpromis men inne i stan på förmiddagen, hade flera hundmöten, men som jag passade på att utnyttja på det viset att jag körde lite rallymoment, var svårt tyckte Aysha, för hur ska man kunna sitta framför när man måste bryta blicken från den andra roliga kompisen som går förbi *ler*

Efter 4 hundar så reagerade hon som så att om jag gjorde något rallymoment stannade hon upp och tittade runt sig och såg sen förvånat på mig som att HALLÅ det kommer ju ingen hund nu jöh *skrattar*

Jag tror på det här konceptet, nu kanske folk kommer tycka jag är totalt knäpp som håller på såhär, men vad gör det, då har jag roat någon annan denna dag.

Vi gick hela shoppingstråket med alla affärer och så och Ayshas huvud gick som en propeller, men till slut orkade hon inte och började titta upp på mig istället då och då, och det belönades med köttbullar =)

Jag stannade upp på ett ställe vid en fontän och tränade rallymoment och ligga still tills jag sa annat. Aysha hade svårt för Alkisarna som satt uppradade och som visslade och tjoade på henne, hon tittade så nyfiket och viftade på svansen, vilket jag förstås förstår att hon gör, men nu var vi inte där för att pussas med alkisar utan träna rallylydnad med störning och det fick vi minsann.

Tyckte hon jobbade på riktigt bra och höll kontakten för det mesta och utförde det jag ville. Tränade även passivitet, men det har hon svårare för, erbjöd snabba lägganden där jag satt och så får hon ett visst ansiktsuttryck när hon bjuder in till att vilja jobba, ska se om jag kan filma det någon dag, för hon är så förbaskat söt när hon gör det, min lilla rävunge =)

Hon fick fint ha myror i brallan ett tag innan vi fortsatte vår promis hemåt. Vi passerade en herre som satt på en bänk som frågade vad Aysha var för ras och jag förklarade och han frågade om han fick hälsa på Aysha, jag varnade honom om att hon kan vara hoppig och intensiv, men det gjorde inget sa han. Men då gör Aysha som hon vanligast gör, nosar lite snabbt på hans hand och sen är hon färdig med honom, och han ville ju så gärna hälsa ordentligt märkte man, men hon tyckte att vi kunde gå vidare istället för att stå där =) Var roligt att se att hon som fått 5a på MHt för att hon är för intensiv inte alls är så i verkliga livet =)

När vi kom hem var hon trött och la sig och sov, i eftermiddag har jag en sak inplanerad som jag är lite nervös inför, men som jag berättar mer om ikväll när det är avklarat.

Är ledig i några dagar nu och det behöver jag, kännt mig lite trött och sliten ett tag, men nu har jag några dagar på mig att ladda ny energi och ta nya tag.

Aysha har varit iväg i några dagar eftersom jag jobbat helg och kom hem igår med MASSOR med energi, tänk om hon bara kunde föra över lite av sin energi till mig för då tror jag att jag på automatik skulle bli självlysande *skratt*

Fast jag är glad över att hon är med husse när jag jobbar, finns så många som inte har den valmöjligheten eller någon som kan hjälpa en när det behövs. Aysha har det ju bra med husse, men hon är en hund som kräver en hel del och när hon inte får det utan mer är som en sällskapshund med husse ja då blir hon mer än övertaggad. Fast det fixar jag till idag genom bra aktivering.

Jag har ju funderat lite fram och tillbaka på om jag ska tävla i år med Aysha. Hade ju bestämt från början att detta året bara skulle gå åt att vi skulle lära känna varandra men det har jag liksom vikit av ifrån redan eftersom jag ställt henne på utställningar. Och nu är jag så himla sugen på att starta i en rallylydnadstävling, men jag har aldrig tävlat tidigare, har ju aldrig kommit så långt.

Varga var klar för lk3 till och med, men där föll det att jag inte kunde ha henne lös i sån miljö som är på en tävlingsplats och så kunde hon inte platsen heller. Hon klarade inte störningen som var.

Tyra var också duktig och kunde lk1 och vissa lk2 moment, men ja, vår tid gick ju åt mycket annat och så var det konstant karens på henne så vi kom heller aldrig ut på tävlingsplanerna.

Så nu är jag så extremt sugen på att få starta i en rallylydnadstävling. Vi har ju redan startat i en och det var ju den inofficiella som Amstaffklubben ordnade på rasspecialen, KM:et. Den gick ju inte alls bra, hon kan ju momenten eller hur jag ska säga, men då föll det på störningen utanför och jag bröt.

Nu har jag faktiskt varit ihärdig med att träna störning på olika sätt, varit hos Carro några gånger, och när jag och Hanna ses med vovvarna, tränar jag mkt kontakt som behövs för att klara störningarna, plus att jag tränat en hel del när vi varit på utställningar. Sen har jag en del aktiviteter inplanerade den tid som kommer som också innebär störningsträning.

Min plan var att anmäla till tävlingen som är i Vallentuna den 20 oktober, men det har jag bestämt mig för att inte göra då det är en lite svårare miljö för nybörjare som mig och Aysha som har just svårt för störningen runt om. Så vi får se hur det blir och går.

Jag gör ju ofta så att jag drar till skogs för att gå långpromenad, dels för att jag själv vill slippa stan och allt vad det innebär och så tycker jag det är trevligare att gå i skogen än inne i betongen. Men jag ska nu försöka att tänka om där och gå inne i stan mera. Inbillar mig att det är bra störningsträning även det och om vi går promenaden inne i stan bland all trafik och rörelse och lägger in lite träning då och då, så är det ju mer störning än vad det kommer vara på tävling så då kanske den störningen som är på tävlingen känns lättare att hantera för min nyfikna Aysha.

Åh hörrni, jag vill verkligen tävla, det är ju min högsta önskan och dröm och skulle vara så roligt att få uppfylla den önskan och förverkliga den drömmen. Jag har alltid varit den som stått vid sidan av och längtat och tänkt på hur det skulle vara om jag var ute på planen och tävlade, men bara fått nöjja mig med att vara hejjarklack till andra, så nu är jag mer sugen än någonsin att komma ut på planen själv.

Aysha kan skyltarna som är i nybörjarklass men som sagt har svårt med störningen runt om eftersom hon är så attans nyfiken, så hur skulle ni göra? Anmäla till tävling och köra ändå? Jag har ju gjort så med utställningarna och där har hon blivit mycket bättre tack vare att vi ställt då och då, så inbillar mig att det kan bli samma resultat om jag börjar tävla lite smått =)

Gaaaaah vad jag velar fram och tillbaka, sen är det ju så att jag också såklart har nerver som spökar, men suget att få tävla och uppleva det väger över så hur ska jag göra nu då???? =)

Hoppas ni alla mår bra därute, jag tänker lite extra på Magda med sin söta Cayla som fick en allergisk reaktion igår, och hoppas att hon är bra idag.

Men just nu går mina tankar lite extra till Camilla som har Ayshas morbror, Rozzo, han är dålig i sin mage och varit inlagd i några dagar och jag hoppas innerligt att han får komma hem så snart som möjligt och börjar må bra igen, styrkekramar till Millan <3

Sköt om er godingar och om ni har reflektioner på mitt stora dilemma just nu får ni gärna slänga iväg dom till mig =)