Det sägs att tiden ska läka alla sår, men detta sår kommer ingen tid i världen kunna läka. Möjligtvis kommer inte smärtan kännas lika mycket för just nu har den tagit över min kropp och jag känner mig nästan förlamad.

Jag orkar inte prata med någon, orkar inte träffa någon, orkar ingenting, jag äter inget, sover oroligt det lilla jag sover.

Hur ska man orka? Livet känns inte lika meningsfullt utan min älskade Tyra vid min sida. Det var ju hon och jag, och nu är det bara jag, ett tomt skal kvar.

Jag ville inte släppa taget igår, ville ha henne kvar, fortsätta behandla, men jag älskar henne för mycket för att kunna utsätta henne för mer smärta och behandlingar och nålstick. Det har gått så långt att det är svårt att hitta blodkärl som kan lämna blod för Tyras del, för hon har blivit stungen så många gånger att hon fått ärr på blodådrorna och på så vis blir det svårt att kunna få blod.....

Frågor som snurrar i mitt huvud är hur fan det kan det finnas någon mening med en sådan här sak? Man brukar ju säga att det alltid finns en mening med allt, men den som anser att det finns en vettig mening med det här måste ju vara det stördaste som går i ett par skor...

Tyra fick inte ens fylla 2 år och hela sitt liv har hon kämpat, varje dag har hon kämpat men på samma gång försökt vara den glada spralliga tjej hon är, alltid visat att hon tyckt om alla hon mött....

Saknaden tär på mig, den äter upp mig, hur ska man orka???

Man gör det, förr eller senare är man uppe på benen igen, det vet jag, men den här gången tar det lång tid.

Tyra har bara varit borta i ett dygn, men för mig känns varje minut som en evighet, paniken sliter mig itu. Jag kan inte andas emellanåt när tankarna förs dit där jag inte orkar vara. Att hon ALDRIG någonsin kommer stjäla mina sockor mer, eller springa glatt mot mig för att tackla mig för att sen när jag sätter mig på huk komma till mig och pussa mig i hela ansiktet. Jag kommer aldrig mer få känna hennes värme intill mig, aldrig få möta hennes otroligt vackra ögon.

Tyra hoppas du har det bra där du är, du är värd det bästa och jag önskar jag kunde räddat dig, kunde sett till att all din smärta försvann, men jag kunde inte det hur gärna jag än ville så kunde jag inte. Om jag ändå bara kunnat......

Så mycket smärta, så mycket sorg, men jag är oerhört tacksam över den tid vi fick tillsammans och du har gjort mig till en bättre människa än vad jag någonsin kunnat bli om jag inte träffat dig.

Vi möts i efterlivet Tyra, jag hoppas du väntar på mig och möter upp mig, för jag klarar inte en oändlighet utan dig!!!

Tyra, hur ska jag orka fortsätta utan dig?

 

Madde

8 februari 2011 21:53

Finns inte ord eller meningar som kan döva smärtan jag vet att du känner. Tårarna bara rinner, okontrollerat , när jag läser om dom senaste dagarna.... Tyra, den underbara lilla tösen som hade livsglädje för hur många hundar som helst.. Det syntes i hennes ögon, hennes vackra bilder o framförallt i hennes sätt att titta på dig o med all säkerhet så syndes den i filmen, trots smärtlindring.. Underbart att se! O ingen har väl kämpat så otroligt hårt för henne som du.. Men vad gör man inte för sitt hjärta?? Man går genom eld, vatten o slåss mot drakar för den som gör ens liv komplett. Lilla Tyra.. Vilken kämpe, vilken vilja o livsglädje.. Ta hand om dig Camilla, så gott du kan för det hade Tyra velat det är jag säker på... För dina två underbara töser leker tafatt med varandra på stora gröna fält, tro mig..
Bamse kramar till er

 

Carro/Diamon

9 februari 2011 09:22

Jag gråter verkligen när jag läser dina fina ord om din hjärtevänn, och du har rätt hur ska man orka?? För att precis så känns det...

När man är uppe i en sådan här sak så tror man aldrig att tiden läker alla sår, det gör dem men det kan ta nog så lång tid:-((

Hur förjävligt dett än är, så kan du trösta dej med att hon har det lungt och fint och slipper allt det onda.

Är så fruktansvärt ledsen för din skull Camilla, om man bara kunde göra något för dej??

Finaste Tyra med sina underbara mjuka bruna pepparkorn till ögon<3<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Goddag allihopa!   Känns som evigheter sen jag var härinne på bloggen för att uppdatera om vad som händer i Ayshas och mitt liv men även hennes vänners liv. Ni får ha överseende med att det tar ett tag att komma in i skrivandet igen och hur allt ...

I lördags var det dags igen för oss att prova på att tävla, jag var nervös och Aysha kunde inte för sin värld förstå vad vi skulle upp så tidigt för och ut i kylan dessutom, fy vad kallt det var, -11 hemma. Jag åkte till tävlingen med samma inställni...

Nu har det gått några dagar sen lördag 4 februari då rasklubben hade sitt årliga årsmöte. Jag beslutade tidigt under 2016 att jag från och med 2017 skulle ta paus från klubbarbete och avgå från samtliga mina uppdrag jag hade i klubben. Kände att det ...

Nu står klockan varje dag på 14.40, alla dagar i veckan och om året, men just idag, den 7 februari 2011 betydde kl. 14.40 vårt sista farväl och Tyras sista andetag togs. Jag saknar verkligen Tyra vissa dagar, men är så otroligt lyckligt lottad att ha...

Alltså jag svävar fortfarande på små moln efter gårdagens debut i Startklass i lydnad. Jag var så galet nervös men försökte peppa mig själv i att Aysha och jag är faktiskt ett team, så det hänger inte bara på henne med andra ord, utan jag måste ju fu...